Hur och vad vi skapar

Tänk att få leva i en värld där vi kan stödja varandra i stormiga tider genom gemensam kärlek, förståelse och respekt. Att vi alla tillsammans skall kunna förändras och förbättras. Att vi kan så små frön i andra människors hjärtan så att en förändring kan ske. Tänk att få leva i en värld där alla verkligen kan mötas oavsett kultur, bakgrund, tro, kön och hudfärg. En värld där nya tankesätt kan integreras och där gamla föreställningar, som inte längre fungerar, transformeras till någonting nytt och givande. Jag önskar att alla människor kunde uppfyllas med kärlek i alla regnbågens nyanser. Tillsammans skulle vi kunna skapa mirakler.

Allting är föränderligt och i ständig utveckling. Varje sekund ändras och det skapas någonting nytt i framtiden. Nuet är dåtid, tankar jag tänkte för en sekund sedan är redan historia. Tiden som vi ser den, råder här och nu, och det är vår uppfattning av tiden som är den skapande kraften.

Vi är separerade ifrån varandra och alltet. Vi ser inte konsekvenserna av vårt skapande och hur det på det stora hela påverkar alltet. Ett ex. är döden: det gör inte ont när någon vi inte känner dör. Men om vi skulle vara kapabla att känna sorg oavsett vem som dog skulle det inte längre vara intressant att döda. Varför väljer vi att döda för någonting som i grund och botten ingen äger. Ingen kan egentligen äga luft, jord, naturresurser och hav eftersom det tillhör jorden och inte människan. Det vi kan göra är att förvalta all den rikedom och överflöd som jorden har gett oss. Det är en fantastisk gåva, men den har för länge sen tappat all sin glans och prakt.

Människan lever inte för evigt, den lånar bara platsen tillfälligt, för att förhoppningsvis lära sig, eller hela någonting inom sig själv. Sedan dödar människor av andra orsaker som kontroll, patetiska meningsskiljaktigheter, hämnd, heder, okunskap osv. Jag skulle hellre vilja att två nations ledare ställdes i en boxarring där de i lugn och ro kan slå vettet ur varandra, om de nu känner för det, istället för att skicka människor in i döden p.g.a. maktbegär, landvinningar eller stjäla andras naturresurser, på grund av fiktiva gränsdragningar på kartan. Inga krig har utkämpats av rena medmänskliga skäl, någonsin.

När vi dör så dör vi oavsett hur mycket makt eller pengar vi har skaffat oss under vår livstid. Det som är viktigt är hur den makten och pengarna har använts. Har de använts till någonting som främjar mänskligheten eller skapat förödelse för framtida generationer (inklusive sig själv om man nu tror på reinkarnation). Finns det någon mening med detta, om vi nu bortser ifrån alla konspirationsteorier som växer upp lite här och var. Vi kan inte gömma oss bakom New Age påståenden som säger att: allt som sker har en mening och syfte. Om det är meningen att detta skall ske, är det lätt att se ned på dem som upplever denna verklighet och på så sätt slippa sitt eget ansvar i detta medskapande. De har ju trots allt valt att födas i ett fattigt eller krigshärjat land. Det finns ingen mening med att människor dör av svält, att människor dör i krig, att människor lemlästas, torteras eller våldtas. Jag köper helt enkelt inte denna absurda teori eftersom den lätt kan upphöra, redan imorgon, om det är något vi ALLA verkligen vill.

Det finns människor som lever i ett samhälle, som förtrycker dem på olika plan och begränsar deras frihet. Det finns också människor som inte har rätt till fri utbildning och sjukvård. Dessa aspekter har skapats av andra människor som vill sko sig på andra och för att få ännu mer makt. Det värsta av allt är, att vi har valt dem själva och det är dessa människor som skapar denna tillvaro åt oss. När skall vi vakna och kräva att få leva ett liv i frihet, överflöd och välstånd?

Cree ProphecyHur kan det komma sig att ett fåtal människor med extremt mycket makt avgör hela vår planets öde, arbetar aktivt för att ödelägga så mycket som möjligt, och endast ett fåtal verkar bry sig. Ju mer vi blir kontrollerade desto mindre frihet får vi till att stanna upp och verkligen reflektera över hur vårt liv verkligen ser ut. Vi är stressade, vi är rädda för det okända och vi oroar oss ständigt för morgondagen. Ingen av oss (generalisering så klart) har egentligen tid till att verkligen känna efter och leva i nuet. För skulle vi ta oss tid att göra tänka efter skulle vi ganska snart upptäcka vilka andefattiga liv vi egentligen lever och hur dåligt vi i själva verket mår. Samhället blir allt hårdare och mer kontrollerande. Problem kan oftast skapas av dem som vill genomföra sina planer på att ännu mer begränsa vår frihet. Vår frihet blir alltmer inskränkt och många går med på dessa fantasirika lösningar som skapar en falsk trygghet. Hur många instanser i samhället lever på människors rädsla? Tänk efter noga så ser du det klart och tydligt. Ju fler rädslor vi kan hitta på och skapa desto mer får vi betala och det kommer aldrig att ta slut. När är nog, nog?

Förutom att vi lever i ständig rädsla och oro inför framtiden har vi den underbara uppfinningen som kallas TV och som verkligen fördummar oss ytterliggare. Dessa oändliga såpoperor vars enda budskap är intriger, förtal, förnedring och mobbning tar aldrig slut. Jag tvingas betala tevelicens men får ingen rättighet att påverka teveutbudet. Jag tvingas titta på hjärntvättande reklam (som ständigt också bombarderar mig med att jag inte duger) och underhållning som är under sjätteklassnivån (som David Icke så väl uttrycker det).

Vi hjälper alla (generalisering, jag vet) till att skapa den värld vi lever i. Vi väljer att blunda och accepterar allting som händer omkring oss, så länge det är på avstånd och inte kommer innanför våra egna dörrar. ”För skulle något ont hända Mig då är domedagen nära och det är så synd om mig. Då kan det kännas som om hela världen är emot mig och ingen förstår eller har empati med det som jag går igenom”. Så känner faktiskt alla människor som behandlas orättvist oavsett var på jordklotet de befinner sig. Jag minns mycket tydligt en otroligt högfärdig kvinna jag mötte på en förening som var helt övertygad om att hennes familj måste ha varit extremt goda människor (änglar) i förra livet eftersom de var framgångsrika, förmögna och lyckliga. Min tanke gick genast till människor runtom i världen som svälter ihjäl, har inget arbete, ingen rätt/råd till sjukvård, skyddsnät osv. Skulle alla dessa människor ha valt detta själv för att de har varit onda eller gjort ondskefulla handlingar? Det är sådan andlig arrogans som tillåter att vissa människor tror sig vara bättre eller mer värda än alla andra. Ursäkta, men jag mår plötsligt väldigt illa. Men faktum är att vi alla har bidragit till detta energimässiga förtryck genom slavhandel, exploatering, tyranni, tvång, kolonialism, maktbegär, krig, religion, okunskap osv.

Något annat jag hört var att; det inte finns någon ondska eller att de inte väljer att tro på ondska. Ursäkta mig men, varför sker i så fall så många ondskefulla handlingar i världen? Om det inte är ondska vad kallas det i så fall, jag har tydligen missat något väldigt stort här. Ondska är motpolen till godhet och inget av det är egentligen positivt eller negativt det bara ÄR. Försök att trycka ner någonting ont inom dig och du skall se att det kommer att bli ännu värre. Saker och ting försvinner inte bara för att vi bestämmer oss för att det inte finns. Det som är i obalans måste helas, först och främst, innan vi kan gå vidare.

ALLA måste i dagsläget hjälpa till med denna obalans. Att sväva i det blå och tro att det är andras problem är självbedrägeri på högsta nivå. Det är därför vi alla är här, vi har ett arbete att utföra. Semester får vi faktiskt ta senare. Föreställ dig Yin och Yang som är en dynamisk symbol av ständig förändring och utveckling. Den har alla aspekter inom sig och den är varken god eller ond, positiv eller negativ, den bara ÄR. Däremot kan jag hålla med om att det är svårt i dagsläget att se saker och ting som de ÄR utan att döma, förkasta, kritisera eller ignorera det. I slutändan handlar det om hur verktygen används. Kunskap kan också vara på gott och ont beroende på vem som utnyttjar den. Medicin, teknologi, religion, nyandlighet och vetenskap är precis samma sak.

Det är ofta jag hör att när det går dåligt för någon att man skall tänka på dem som har det sämre. Jag blir lika illa berörd var gång jag hör det. Varför skulle DET få mig att känna mig bättre över att någon annan har det sämre? Det känns så löjligt att det inte finns ord att beskriva detta korkade påstående. Jag har svårt att känna mig glad eller bättre till mods över att det finns NÅGON som upplever någon form av tragedi. Personligen har jag upplevt många tragedier i mitt liv och skulle inte vilja umgås med människor som mådde bättre bara för att jag har det sämre än dem. Samma sak gäller oärlighet eller bedrägeri av olika slag. Människor som lyckas lura andra och kommer undan med det kallas för ”smarta” människor. Andra kallas ”dumma” när de är snälla. Vilken konstig värld vi lever i, eller vad tycker du?

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck 2008/2016

Native american prayer

Finns oändligt mycket visdom i dessa ord

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s