Arkiv 2011 – 2015

Ansvarsfull energi är kärleksfullt

Det är inte första gången någon upplever att de inte är riktigt synkroniserade med sin biologiska familj, att de inte talar samma språk eller att de helt enkelt inte känner att de hör hemma i just den familjen. Jag tror många gånger att familjen tar sig rätten att säga, tycka och tänka vad de vill bara för att det finns blodsband emellan. Om kritiken sen är befogad eller inte, verkar inte spela någon större roll. Inom familjen ska man hjälpas åt men aldrig bara åt ett håll. Enkelriktad energi är synonymt med energitjuvar och en del lever för att skapa drama efter drama, år ut och år in. När detta sätts i system blir det väldigt påfrestande för alla och någonstans måste denna utveckling brytas eller rejäla gränssättningar dras.

Respekt måste finnas mellan alla människor oavsett om det är mellan familjemedlemmar, nära vänner, bekanta eller främmande människor. Det finns mycket att lära i en familj som har problem som att: lära sig bli fri från begränsningar, bryta beteende- och tankemönster, finna förlåtelsen i sitt hjärta, våga gå sin egen väg trots familjens alla måsten, stå fast i sin övertygelse osv. Vi kan inte bli älskade av alla men kärleken från våra närmaste är det ingen som kan ersätta, särskilt när vi är väldigt unga. Jag är övertygad att om kärleken, uppmuntran och bekräftelsen uteblir från våra närmaste, på något sätt härdar oss och sporrar oss till att gå vår egen väg och finna vår egen sanning. Men jag vet att människor som vi älskar också kan orsaka oss mycket lidande när den kärleken vi ger dem kommer tillbaka i form av svek, avundsjuka och hat. Det är minsann inte alltid lätt att vara människa men jag är övertygad om att världen hade varit en mycket bättre plats att leva på om alla kunde ta mer ansvar för vad som skickas ut till omgivningen.

Som vuxen har jag också gjort misstag i mitt liv och de konsekvenserna får jag leva med själv. Mina beslut, mina val, mina misstag och det har ingen annan med att göra eller lastas för. Det krävs två för att dansa tango och då måste jag se min del i det som skapats, både på gott och ont. Jag önskar att människor som, av olika anledningar mådde dåligt, kunde sluta förstöra andra människors liv. Att må dåligt på grund av egna dåliga beslut, investeringar, fel val är sin sak och något som faktiskt var och en av oss får leva med. Men att medvetet önska andra olycka, missöden, ljuga och smussla är elakt, punkt slut. Ingen på denna jord kan övertyga mig om motsatsen när jag dagligen ser hur en del människor medvetet arbetar för att förgöra ljuset i andra. Det är fruktansvärt vad mycket falskhet det döljer sig bakom manipulerande ”vackra” fasader. Men dolkarna i ryggen känns likt förbannat väl, det låtsade smickret har börjat tappa sin kraft. Allting i livet skulle vara mycket enklare om det fanns tankar och känslor som grundade sig på kärlek.

Som barn har vi tyvärr inte någon rättighet att välja viktiga saker som kommer att påverka våra liv. Vi indoktrineras i olika livsåskådningar, religioner, traditioner och tyckande och tänkande som många gånger bygger på fördomar, hat och okunskap. Människor som mår dåligt har lärt sig att det är enklare att kritisera andra för att slippa titta på sig själva. Eftersom de aldrig fått någon kärlek har de svårt för att visa det till andra och sig själva. Hur vi blir som vuxna handlar till stor del om vad vi har lärt oss men som vuxna har vi ett eget ansvar att förändra det som inte är bra. Vissa går sin egen väg väldigt tidigt i livet, som de svarta fåren, medan andra aldrig vågar ta de stegen till att bli unika individer. De följer blint strömmen för att de är rädda över vad andra ska tycka och tänka. De är rädda för att de inte ska bli älskade för den de är. Men att förlora sig själv på grund av andra är det värsta straffet i mina ögon och det är min tro.

© Diana Sjöbeck

En kanalisering om symboler

Ibland kommer budskapen klart och tydligt och ibland genom en bild, en idé eller genom en kraftig symbol som öppnar en låst dörr. En del av de symboler som framträder i dina drömmar och meditationer är bland annat nycklar som hjälper dig att frigöra ditt sinne. Varje symbol har ett specifikt flöde av energi och ändamål. Många av symbolerna är givetvis inte jordiska, de har implanterats av ljusväsen för att hjälpa dig aktivera förträngda minnen och tidigare kunskap. Lär dig att tolka symbolerna genom att känna in dem i hjärtat. Var vaksam på hur du reagerar, vad du upplever och vad som väcks inom dig. När du lärt dig kommunicera med ditt Högre Jag kommer du att få all den information som du behöver när det gäller din fortsatta resa genom livet. Ha tillit till dig själv och vandra i den takt som känns rätt och bra för dig. Kom ihåg att, andlig utveckling inte är någon tävlan på vem som kommit längst. Börja lyssna på din egen kropp för den talar ett tydligt språk. Centrera och kristallisera dina tankar och känslor genom meditation eller kärleksfullt inriktad intention. Genom att ofta rensa dina chakran och fylla på med rätt ljusfrekvens blir det lättare för dig att vara i balans. Kommunicera med dina ljusguider, de finns med dig hela tiden på din resa och de hjälper dig mer än gärna.

”Rädslor har olika former, därför ber vi er att släppa taget om det invanda sättet att leva på och tänka lite mer ur andra perspektiv. Det finns alltid obegränsade möjligheter. Lyckan skapar ni själva, den kommer inte på beställning. Inse att ni är gudomliga ljusvarelser och att ni själva äger den skapande kraften som finns inom er. Hur er egen framtid kommer att se ut i fortsättningen bestämmer endast ni själva och ingen annan. Välj ljuset och kärleken, det behöver inte vara nödvändigt att göra om samma misstag flera gånger. Försök att lämna det förflutna bakom er, slösa inte mer energi på det som varit, lev i nuet. Det finns en del livs faser som ni helt enkelt måste gå igenom på egen hand. Detta beslut har ni själva tagit för att ge er möjligheten att förstå eller läka. Er individuella Karma kan ingen återställa eller balansera mer än ni själva. Vi håller med om att allt som sker inte enbart är era egna tankar som är den skapande kraften. Ja, det finns också energier som skapar kaos och livnär sig på de känslor och tankar som föds i den förvirringen. Det är viktigt att ni är medvetna om detta och just av denna anledning arbetar på att vara i ett centrerat och balanserat tillstånd så mycket som möjligt. Använd de hjälpmedel som ni mår bra av och känner att det hjälper er. Skydda er om ni känner att ni behöver det men glöm inte att skyddet också är ert yttersta ansvar att bygga upp och arbeta med. Ha tillit till er egen inre kraft och använd den.”

© Diana Sjöbeck & Draksjälarna

Energivampyrer

Jag tror inte jag behöver berätta så mycket om vad en energivampyr egentligen är. Dem flesta känner igen beskrivningen av en energivampyrs beteende eller hur vi känner oss när vi väl har träffat en sån människa. En sak som alla energivampyrer har gemensamt är att de är totalt uppfyllda av sitt EGO. Ingen annan kan vistas i samma rum som de själva och det är nästan ett under att de får plats på denna planet. De är också oftast väldigt verbala och kan prata oavbrutet i timmar bara om sig själva, sina problem eller hur duktiga de är. Ett annat drag som de flesta energivampyrer delar är att de är narcissistiska och extremt jagbetonade som älskar att stå i centrum. De gillar att kränka och förnedra andra särskilt när många lyssnar eller är närvarande, som ex. på arbetsplatsen eller på en fest. På det sättet får de bättre självkänsla på bekostnad av någon annan.

De gillar att ta över diskussioner och pratar då ofta med hög och överlägsen röst. Andra avfärdas eller kritiseras som om de inte har något vettigt att tillföra, enligt dem själva. Den andra formen är att frysa ut någon genom att fullständigt ignorera dem. De manipulerar nästan varje situation och njuter då av att vara i överläge. Lyssnar aldrig på någon annan och kommenterar aldrig när någon annan har gjort eller sagt något som är bra. För skulle något vara av värde eller vikt kan du vara säker på att energivampyren kommer att göra det till sitt och ta åt sig äran för det.

Något annat som är ganska lustigt är att de ställer aldrig motfrågor om det inte tjänar deras egna egoistiska syften. Skulle du vara stolt över någon bedrift kommer du garanterat höra att, antingen de själva eller att, de känner någon annan som kan eller gör saker bättre än dig. Om de någon dag känner sig frustrerade över något hittar de något ”offer” att överföra sin irritation på för att känna lättnad och på så sätt få ny energi. De kommer alltid för sent, har helt enkelt inte lärt sig klockan när dem var små. Det är ju viktigt att verkligen synas och höras när de kommer och samtidigt påpeka att din tid inte är lika viktig som deras egen.

Energivampyrer får oftast en kick av att ta eller suga energi från andra. De känner aldrig samvetskval, skuld eller ånger över hur de behandlar andra människor i sin omgivning. Deras syn på världen är att andra människor finns till för att tjäna dem på något förvridet sätt och aldrig tvärtom. De förminskar andra i sin omgivning för att själva växa genom att förödmjuka och skapa osäkerhet, rädsla och minskat självförtroende. Skulle du få för dig att påpeka detta till energivampyren så får du garanterat svar på tal i form av att problemet ligger hos dig och inte på henne/honom. De ser inte sitt ansvar i sitt beteende, de ser endast en liten insekt som kommit på villovägar och stör dem i deras tillvaro.

De bryr sig inte det minsta om den skada de vållar andra eftersom felet ligger i andras dåliga självförtroende, självkänsla eller något annat som energivampyren känner till. Detta projicerar samt utnyttjar de för att stärka sin position ännu mer. För i grund och botten är energivampyrer väldigt rädda, osäkra, rädda för att bli övergivna, svaga och empatilösa. De har lärt sig att endast se till sina egna behov för att överleva.

Vill du hålla energivampyrer på avstånd ska du aldrig tillåta att deras falska uppfattningar eller påståenden om dig förmörkar din självbild. Sätt gränser och acceptera inte påhopp eller någon skuld i deras dåliga beteende. Det är lätt att falla i den fällan annars och då får de ett övertag.

© Diana Sjöbeck

Flöde handlar om ett ömsesidigt utbyte

Denna text har väckt många känslor och tolkningar till hur en del tänker. En del förklarar det så här: ”Om du hjälper mig för att få någonting tillbaka undrar jag om du egentligen hjälper mig för att få något tillbaka eller bara för att du vill hjälpa. Om du ger och förväntar dig att få något tillbaka så tar du egentligen eftersom ditt givande var ett förklätt tagande. Förväntningar av att få något tillbaka skapar frustrationen och besvikelse när du inte får det du förväntat dig, vilket i sin tur leder till min slutsats av att du inte ger av hjärtat. Om du går med förväntan om att få något tillbaka, ger du egentligen inte. Universum ser till att du får tillbaka av det du givit andra”.

Vissa människor är svåra att behaga. Oavsett hur mycket du än ger dem, kommer det aldrig att vara tillräckligt för dem. Det kan handla om din tid, ditt engagemang, uppmuntran, stöd, inre gåvor etc. Dessa människor förstår inte en enkel sak som tacksamhet eller att ställa upp för någon som hjälpt dem. Här finns inget flöde, energin är enkelriktad. När vi börjar ge, utan att bli tillfrågade, ger vi utifrån vårt hjärta och då börjar vi skapa och leva i ett flöde. Denna strategi fungerar i balanserade och harmoniska relationer. Svårare än så är det inte men flertalet människor gör det krångligt och därför kommer de konstant att uppleva en tröghet i livet, på olika plan och faktiskt också skapa en tröghet hos andra. Men självklart kommer det att finnas människor som ständigt kommer att hitta nya offer att utnyttja för att få utan att ge. Jag har länge försökt att leva med tron om att ge och inte förvänta mig att få någonting tillbaka, men det har inte fungerat, inte för mig. Inte så länge det funnits relationer där energin varit enkelriktad. Oavsett om detta handlar om ett inlärt beteende eller av egoistiska skäl är det ingen ursäkt. Alla kan förändra sig när tillräckligt många insikter infinner sig och de gör ett aktivt val som leder till inre förändringar.

Det är kärleksfullt att sätta gränser, det är kärleksfullt att tala om var det finns brister i en relation utan att lägga skuld på någon. Genom att sätta gränser visar du också att du börjat älska och respektera dig själv. Var rädd om dina inre skatter, slösa inte bort dina gåvor i onödan, du är värd mycket bättre än så. Ge av hela ditt hjärta men till rätt människor. Du är inte kärleksfull mot dig själv om du ger av dig själv till människor som endast utnyttjar dig. Skulle de bli tjuriga och vända dig ryggen har de inte haft någon respekt för vare sig dig, din tid eller din energi.  När någonting är gratis tappar det sitt värde och en del människor kommer inte att respektera det du ger av dig själv. Jag har gjort detta så många gånger, för att hjälpa andra komma upp på sina fötter och har inte fått någonting av dem. Några få har gjort rätt för sig men det är långt ifrån alla. Men denna obalans har inte på något sätt gynnat mig, hjälpt mig framåt i livet eller fått något av det påtalade ”överflödet”. När människor enbart velat vara mina vänner så länge de tjänat på det är det inga vänner eller medmänniskor. En sann vän eller medmänniska kommer aldrig t.ex. att kräva eller förutsätta att få någonting ex. kostnadsfritt oavsett vilket yrke du har. Riktiga vänner särskiljer på vänskap och arbete. Sanna vänner kommer att betala dig för att hjälpa dig framåt eftersom de respekterar din tid, älskar och vill dig väl samt inser att det du gör är värdefullt. Dessa människor förstår att ”räkningar” är något vi alla dödliga har och att pengar är ett måste för att överleva. Har ni något avtal som ett utbyte av tjänster då är det någonting helt annat men även i det fallet är det viktigt att denna överenskommelse hedras till punkt och pricka.

”Att skapa ett bra flöde i livet behöver inte vara krångligt eller tidskrävande”. Får du någonting av någon, oavsett vad det än gäller, ger du någonting tillbaka. Jag pratar inte om nödvändigtvis om pengar, jag syftar på ett ömsesidigt utbyte av energier, även om pengar också är en form av energi. Ibland räcker det med ett ord som Tack. Genom att visa tacksamhet bejakar vi en medmänniska och det den givit av hjärtat. Om någon hjälper mig kommer jag alltid på något sätt att göra rätt för mig inom väldigt snar framtid. Jag förutsätter aldrig att någon ska ställa upp för mig eller göra saker för mig utan att jag ger någonting tillbaka. För mig är detta naturligt och skulle inte må bra inombords av att få någonting utan att kunna ge någonting tillbaka. När kärleksfull energi finns i en relation då ger man av sitt hjärta och den som känner av detta kommer att göra samma sak tillbaka. Detta är vad ömsesidigt flöde handlar om, något som de flesta inte förstår eller vill se. Det handlar om till stor del att förstå vad man själv behöver men också vilka behov andra har. Att hjälpa mig med något jag inte behöver eller har nytta av är ganska meningslöst.

En del säger att belöningen kommer från ”överflödet” så länge vi ger av vårt hjärta, men det tror jag inte på längre. Denna självutplånande mantra av att ge villkorslöst fungerar inte och därför är det många som mår dåligt, sitter fast ekonomiskt och kommer inte vidare med sina planer. Det är väldigt enkelt att sprida dessa budskap om att ge, när bankkontot redan svämmar över. Det är väldigt enkelt att sitta på en piedestal och sprida liknande budskap när andra betalar för ens existens. Forska gärna lite själv och du kommer att hitta var dessa budskap ursprungligen kommer ifrån. Min tro är att det inte är upp till Universum att ”betala” min skuld via någon annan. Det är lika absurt som att jag köper en produkt i en butik och någon annan ska betala för den. Vi kan inte be till Universum eller högre krafter att den ska ta bort svek, oärlighet och exploatering som skapas av människor. Det är upp till oss att skapa en värld i kärlek, ljus och flöde. Endast vi själva väljer om vi vill öppna vårt hjärta eller inte. Det är upp till oss att sätta gränser mot människor som sitter fast i sin egoism och utnyttjande energi. Jag pratar inte heller om någon påtvingad ”upplysning”, utan att du endast med dina ord och handlingar visar vägen och att resten är upp till dem.

© Diana Sjöbeck

Flöde i en ofullkomlig värld

Att skapa ett bra flöde i livet behöver inte vara krångligt eller tidskrävande. Får du någonting av någon, oavsett vad det än gäller, ger du någonting tillbaka. Jag pratar inte om pengar, jag syftar på ett ömsesidigt utbyte av energier, även om pengar också är en form av energi.

Vissa människor är svåra att tillfredsställa, oavsett hur mycket du än ger dem. Det kommer aldrig att vara tillräckligt för dem. Det kan handla om din tid, ditt engagemang, uppmuntran, stöd, inre gåvor etc. Dessa människor förstår inte en så enkel sak som tacksamhet eller att ställa upp på samma sätt för någon som hjälpt dem. Här finns inget flöde, energin är ofullständig. Lär dig att känna igen dessa mönster hos människor och börja med att sätta gränser och säga NEJ. Skulle de bli tvära och vända dig ryggen har de inte haft någon respekt för vare sig dig, dina gåvor eller din integritet.

När vi börjar ge, utan att bli tillfrågade, ger vi utifrån vårt hjärta och då börjar vi skapa och leva i ett flöde. Denna strategi fungerar i balanserade och harmoniska relationer. Svårare än så är det inte men en del människor gör det krångligt och därför kommer de konstant att uppleva en tröghet i livet, på olika plan och faktiskt också skapa en tröghet hos andra. Jag har länge försökt att leva med tron om att ge och inte förvänta mig att få någonting tillbaka, men det har inte fungerat. Inte så länge det finns relationer där energin är enkelriktad, eftersom det finns människor som är vana vid att bara få och aldrig ge någonting tillbaka. Oavsett om detta handlar om ett inlärt beteende eller av egoistiska skäl är det ingen ursäkt. De kan förändra sig när tillräckligt många insikter infinner sig och de gör ett aktivt val som leder till inre förändringar.

Det är kärleksfullt att sätta gränser, det är kärleksfullt att tala om var det finns brister i en relation utan att lägga skuld på någon. Genom att sätta gränser visar du också att du älskar och respekterar dig själv. Var rädd om dina inre skatter, slösa inte bort dina gåvor i onödan, du är värd mycket bättre än så. Ge av hela ditt hjärta men på rätt plats och till rätt människor. Du är inte kärleksfull mot dig själv om du ger av dig själv till människor som endast utnyttjar dig.

Om du värderar dina gåvor, talanger eller tjänster ska du inte ge bort dem utan någon som helst ersättning. En symbolisk summa är bättre än ingenting alls. När någonting är gratis tappar det sitt värde och en del människor kommer inte att respektera det du ger av dig själv. När någonting är gratis behöver de inte engagera sig för att ”betala” det du överlämnat till dem. Reklamspridning av nöjda kunder är ett betalningssätt men som många gånger uteblir när du inte värderar dig själv eller det du utför. Jag har gjort detta så många gånger, för att hjälpa andra komma upp på sina fötter och har inte fått någonting kärleksfullt tillbaka.

En del säger att belöningen kommer från någon annan när man bara ger av sitt hjärta till alla, det förstår jag fullt ut, men jag pratar också om gränssättningar och att lära de människor som sitter fast i sin egoism att det de håller på med inte gagnar deras personliga utveckling. Tänk efter, denna typ av människor kan vara din bästa vän eller familjemedlem. Jag pratar inte om någon påtvingad ”upplysning” heller utan att du endast med dina ord och handlingar visar vägen och att resten är upp till dem.

© Diana Sjöbeck

Ger du av kärlek eller inte

Nu är det så att om ett flöde av kärlek finns mellan två människor finns det inga begränsningar eller hinder i vägen. När vi verkligen älskar någon person, ger vi allt och gör allt för att den människan ska må bra och vara lycklig. Givetvis måste den energin ges tillbaka för att det ska kallas ett flöde. Nu tror många att det handlar om pengar och materiella saker men det är inte det jag syftar på här. Det jag pratar om är lyhördhet, empati och handlingar baserade på kärleksenergin. Dessa kännetecken är vad som skapar ett bra flöde i alla relationer. Vi ger och får någonting tillbaka. Vi hjälper någon och får hjälp tillbaka med det som vi behöver. Det innebär att vi tar oss tid för dem människor som är värdefulla för oss. Det innebär att vi inte behöver tjata, tigga och vänta på att få saker och ting gjorda när det passar. Det handlar definitivt inte om någon personlig vinning eftersom i ett kärleksfullt flöde finns inte Egot inräknat. Det är ett energimässigt samspel som går ut på att skapa en harmoniserande och balanserande tillvaro, för alla inblandade.

Min vilja till att hjälpa andra är en del av mig och min natur men jag har också lärt mig att sätta tydliga gränser mot konsekvent utnyttjande och fjäsk när det passat andras egoistiska syften. Jag ber om hjälp och jag talar om hur jag vill bli hjälpt. Jag frågar en gång, kanske två, och kommer aldrig att tjata, jaga eller tigga om hjälp eller en gentjänst. I ett ömsesidigt flöde ska man inte behöva göra det. Det är möjligt att någon tycker jag är stolt, det är jag och inget jag någonsin kommer att skämmas över. Jag kan avsätta min tid, min energi, mitt betalande arbete och familj för att ställa upp och hjälpa någon i nöd, det gör jag helhjärtat. Jag ställer upp och hjälper så gott jag kan och förväntar eller kräver ingenting tillbaka. Naiv som jag var, trodde jag att även de människor jag ställde upp för, levde och verkade genom den kärleksfulla energin. De misstagen kommer jag aldrig mer att göra om. Jag har insett den nakna sanningen om att, ömsesidigt utbyte helt enkelt inte fungerar från en del människor och att den energin alltid kommer att vara enkelriktad. Men jag hoppas att de kommer fram till bättre insikter. Jag har förlåtit dem och släppt taget om dem. Till dem hade jag endast detta att säga: Ge helhjärtat eller inte, men sluta låtsas att ni gör det, sluta gömma er bakom ständiga ursäkter. Ni som inte vill ge av ert hjärta, vet det innerst inne och det är helt ok. Bättre att vara ärlig, mot sig själv åtminstone, även om det inte är särskilt smickrande.

Jag tröttnade på alla konstiga argument, undanflykter och minnesförluster. En del tror och säger att om Jag hjälpt dem med någonting, kostnadsfritt, är det sen upp till Universum att ge mig någonting tillbaka som jag är i behov av. Hur går det till då? Varför lämnar de över det ansvaret till högre makter? Hur ger jag ex. behandling till en högre makt och får fler kunder? Hur sprids reklam om mitt arbete av högre makter? Är det högre makter som styr ex. Min blogg, där artiklar skriver sig själva eller är det jag som ligger bakom dem. I fortsättningen kanske de ska vända sig till Universum när de behöver få hjälp med någonting som healing, behandling eller ett öra att lyssna på när de har problem och själva komma fram till lösningar. Det är ju det de säger jag ska göra. Människor som tar för sig har inte varit snabba med att ställa upp på det sätt som jag behövt, fast de mycket väl visste vad jag kämpade med varje dag. Men jag antar att Universum skulle hjälpa till med det också. Eller jag kanske ska antyda vilka egentliga krafter som ligger bakom alla dessa hinder, blockeringar och ständiga ursäkter som uppstod. Dessa människor levde inte i flöde, de levde på andras energi, generositet och kärlek, tråkigt men sant. I sin avund kunde de absolut inte lyfta fram en människa som hjälpt dem att få tillbaka sitt liv och äntligen lever lyckligare än innan. Jag bryr mig inte alls hur detta missuppfattas. Mitt samvete är rent och har all rätt i världen att uttrycka min sorg och besvikelse över hur människor år ut och år in har tagit mig för givet. Jag VET att många delar exakt samma erfarenheter och jag talar för dem också.

Ingen ska tycka synd om mig, det gör inte jag. För tillfället är jag uppretad och använder min ilska till att konkret ta tillbaka min kraft och all den energi jag investerat i dem. Vad jag hoppas är att människor får upp ögonen och börjar leva i en mer godhjärtad och kärleksfull anda. Jag hoppas att de kan öppna sitt hjärta och ställa upp för sina medmänniskor som ständigt ställt upp för dem. Men vill de fortsätta leva sina liv i egoistisk mentalitet och utnyttja människor, är det ett val lika mycket som motsatsen. Jag har nu valt att lämna dessa händelser och människor bakom mig och börja leva livet med ny energi och nya förutsättningar. Jag välkomnar människor som förstår vad riktigt flöde innebär och som inte tar andra människor för givet. Jag har blivit stoppad och blockerad tillräckligt mycket och länge av andras avundsjuka. Jag är trött på att vända andra kinden till och alltid vara snäll och förstående. I kärleksfyllda relationer finns det alltid upplyftande ömsesidig energi som bygger på givmildhet och ett samarbete. Om detta flöde inte finns, är det inte värt att hålla fast vid de relationerna.

Jag har nu stängt dörren till dem som tagit mig för givet men jag kommer inte att låsa den. Jag har satt en gräns mot dem som inte givit mig någonting tillbaka. Jag ger mig själv en ärlig chans att bli hel i hjärta, sinne och själ. Att leva som jag lär är vad min andliga resa går ut på och om det innebär att rasera illusioner och falska fasader, då gör jag det. Jag klandrar inte människor som utnyttjat mig, jag har givit av mitt hjärta och det kommer jag aldrig att ångra. Jag är här för att skina mitt eget ljus och om det innebär att jag måste vara ensam, då får jag vara ensam. Jag är hellre ensam än den som ständigt används när livet krisar. Samtidigt har jag exkluderats på grund av att jag påmint dem om deras mörka inre aspekter som de helst vill glömma och gömma undan i en mörk vrå. Jag tar inte längre snällt emot andras tillkortakommanden på min bekostnad. Jag skriver endast det som många andra upplever men inte vågar säga öppet och stå för det. Jag skäms inte över att peta på de falska fasaderna av att allting är frid och fröjd. Jag vägrar att klistra på mig ett falskt leende och hålla illusionen uppe om att allting är bra. Det gör så många redan av rädsla för att bli dömda eller för att inte tappa ansiktet. Jag beskriver livet, ett liv som inte alla delar, men många gör, i tysthet, och med knuten näve i fickan.

© Diana Sjöbeck

Jag får välja att säga farväl till det som inte är kärleksfullt

När jag skriver ”Du” syftar jag inte på någon särskild person. För mig handlar det endast om att frigöra den energin som blockerar mitt flöde i livet. Vi måste alla få lov att prata om det som är tungt, smärtsamt och tråkigt. Livet är inte alltid en dans på rosor och det vet jag att många håller med om. Samtidigt vill jag också besvara ett antal frågor som kommit fram den senaste tiden. Fri Vilja handlar om gränssättningar, att tala om var respekten brister för att förändringar och läkningsprocesser kan påbörjas. Jag hoppas att denna artikel kan inspirera dig till att göra dina egna personliga avslut och gränssättningar.
All ljus, kärlek och flöde till dig.

Under min livstid har jag haft min beskärda del av förebråelser som många gånger haft sin grund i att jag inte blivit accepterad eller förstådd för den jag är. Det är ganska sorgligt att du tar dig rätten att kritisera eller ifrågasätta min personlighet trots att du inte vet vem jag är eller känner mig på ett djupare plan. Ingen har tvingat dig att vara min vän och ingen har tvingat dig att lyssna på vad jag har att säga. Men det är ganska märkligt att du ändå tror du vet mycket om mig fast du inte ens har ansträngt dig för att lära känna mig. Till dig vill jag säga: ”Vill du döma mig ska du först ha vandrat i mina skor under en livstid och därefter kan du göra som du vill, men tills dess bör du fokusera dig mer på ditt eget liv.”

Du vill förändra en annan människa för att slippa förändra dig själv. Du sitter kvar i dina gamla invanda mönster, umgås med samma slags människor som du själv och tror att det måste vara det enda rätta eller normala. Du skyr oliktänkande som går mot strömmen och som vill utvecklas och växa till unika individer. Bara för att du får uppmärksamhet av dina närmaste när du sprider ditt skvaller och osanningar, behöver inte det innebära att du har rätt i din tolkning. På grund av dina egna rädslor, okunskap och avundsjuka skapar du utanförskap och insinuationer som givetvis bejakas av dina nära och kära. Jag vill kunna lägga detta bakom mig nu och hoppas på att du samtidigt blir medveten om vad du skapar och orsakar i andra p.g.a. ditt kärlekslösa beteende. Jag hyser inget agg mot dig men jag behöver inte tolerera din brist på hänsyn och förståelse. Bemöt mig med kärlek, respekt och värdighet och mitt hjärta kommer att omfamna dig. Omvänt innebär inte att jag ogillar dig som person men jag kommer att sätta gränser mot ditt beteende. Ditt påstådda ljus skiner inte starkare än mitt, trots dina lögner och förtal. I denna dualistiska värld, som styrs av mörka krafter, har du själv valt att bli förespråkare för den energin. Fortsätt ljuga, förtala och underminera mitt namn. Om detta beteende gör dig lycklig och du anser att du är i din fulla rätt att göra det kommer även du, så småningom, att få smaka på din egen medicin. Allt du väljer att skapa, på gott och ont, registreras på ditt Karma konto. Hur utgången blir kan du själv räkna ut om du nu har en hjärna att tänka med. De värsta fienderna en människa kan ha är före detta vänner och konkurrenter, med andra ord människor som styrs av avundsjuka och hat. Tragiskt och patetiskt att du valt denna väg och jag kan endast tycka synd om dig.

Det är bedrövligt att nuet och framtiden baseras och manifesteras på det som varit. Det är väldigt tråkigt att du har ett behov av att dissekera allt som är upplyftande. Det är väldigt trist att du känner ett behov av att sönderanalysera allt det som är glädjefyllt och förvandla det till någonting fult och äckligt. Du dyrkar din inre gud, som skapar drama och ångest, och drar ner alla i din omgivning bara för att du inte kan älska eller känna glädje i ditt hjärta. Du är fast i ditt martyrskap och att tycka synd om dig själv. Det är svårt att försöka hjälpa dig när du inte vill se din del i vad du skapar i ditt eget liv. Jag accepterar inte längre att dras ner i en nedåtgående negativ spiral bara för att du mår dåligt och inte tar ansvar för din hälsa och ditt välbefinnande. Jag har ställt upp och hjälpt dig till 100 % men jag tillåter inte att bli utnyttjad och smädad av dig, bakom min rygg, och att du tror du kan komma undan med det.

Du vill vara min vän så länge det passar dig eller tjänar dina egna egoistiska syften. Resten av tiden ignorerar du mig som om jag inte hade något värde. Det är besynnerligt hur mina budskap kan misstolkas av dig. Du är förblindad av din egen bitterhet, ilska och avundsjuka att du helt enkelt inte tål höra något affirmativt och konstruktivt. Detta måste du genast misstolka och förvrida, bara för att du anser detta vara en illusion hos någon annan. Du stör dig på mina insikter och det jag försöker sprida med glädje och kärlek. Varför störs du av detta? Har du inget att vara stolt över i ditt eget liv och styrs du starkt av Jantelagen? Är det för att du inte kan ”klippa och klistra” och sätta ditt eget namn på det? Har du någon annan tråkig och begränsande undanflykt? Jag tänker inte be om ursäkt eller gömma mig under en sten för att reducera mitt värde på grund av dig. Det är ingen som gett dig rätten att stänga min inspirationskälla bara för att du inte kan öppna dörren till Universums flöde. Jag tänker inte skämmas över det liv jag levt, de erfarenheter jag samlat på mig och de insikter som kommit till mig. Jag har omvandlat min sorg till glädje, mina misstag till erfarenheter, mina svagheter till styrka. Jag ger av mitt hjärta i hopp om att hjälpa andra på vägen. Kan du säga detsamma? Om du kände till min bakgrund skulle du uppfyllas av den djupaste respekt och ödmjukhet istället för detta infantila behov av att förlöjliga, smutskasta och förminska mitt värde som människa. Det är inte mitt fel eller mitt ansvar att du har problem i ditt liv. Om du anser att du inte förtjänar det bästa, som livet har att erbjuda, har du ingen rätt att önska någon annan detsamma. Jag vill påpeka att dina lögner bara kommer att drabba dig själv i slutändan och trots din andliga medvetenhet har du inte förstått en sån enkel regel som att det du skickar ut får du tillbaka.

Du anser att jag är nedlåtande och kritiserande i mina budskap fast jag utger mig för att vara ljus och kärleksfull. Det är din tolkning av mina budskap och det är du som väljer att missförstå dem. Mitt syfte har alltid varit att ge av det som jag själv saknat. För mig är andlighet ett sätt att leva, den jag är innerst inne, och den information som jag sprider är för att väcka dig, göra dig medveten, påminna dig om var du eventuellt sitter fast i dina beteende- och tankemönster. Lite inspiration på vägen genom livet har aldrig skadat någon, utom möjligtvis den som är lättkränkt. Resten är faktiskt upp till var och en och det lägger jag mig aldrig i. Men känner du dig liten måste du förminska andra ännu mer för att du ska kunna känna dig stor. Inre förändringar gör ont, det är en långsam och smärtsam process. Antingen väljer man att göra den inre resan eller inte. Upp till var och en att ta ställning i den frågan.

Du har valt din väg och då bör du tillåta andra att välja sin väg genom livet. Varför har du ett behov av att förnedra eller stoppa andras personliga utveckling när du själv valt att stå stilla? Jag antar att ordet ”bromskloss” inte finns i din vokabulär eller vad ordet betyder. Dina rädslor och hinder gentemot livet kan upphöra den dagen du väljer att se dem i vitögat och vad de egentligen står för. Du måste inte tro på allt, du ska ha en sund skepticism till allt. Samla information och bilda dig en egen åsikt. Du måste inte tro på det jag förmedlar, det är faktiskt din skyldighet och rättighet som människa att få välja vad du vill. Ingen av oss vet allt. Jag har begränsad kunskap inom många områden och denna begränsade kunskap är sanningen tills någon ny insikt tar form och förklarar någonting annat. Något att tänka på kanske… Du vill att människor ska bemöta dig med respekt, empati och förståelse när det gäller ditt liv och allt du gått igenom. Men när du ifrågasätter mina upplevelser, känslor och insikter gör du precis tvärtom. Varför??? Är du på något sätt mycket viktigare än mig? Är ditt lidande så mycket mer smärtsamt än mitt?

Jag följer mitt hjärta, min övertygelse är min egen och jag har aldrig påstått att det är en absolut sanning. Detta är din tolkning men den stämmer fortfarande inte på mig. Ju mer information jag får desto fler valmöjligheter får jag. Jag kanske får nya verktyg för att kunna lösa gamla problem. Jag kanske får nya idéer till att förverkliga mina drömmar. Ingen tvingar dig till någonting mer än du själv, och trivs du inte med min vänskap eller det jag står för så kan du faktiskt vända och gå en annan väg, utan att behöva prata illa om mig utan anledning. De människor som lever i kärleksenergin förstår mig och det jag står för, de har ett öppet hjärta och inser att jag bara menar väl, ingenting annat. De är tacksamma och glada över de insikter och små påminnelserna genom livet till oss alla. Jag är inte rädd för att uttrycka mig och det står jag för. Jag är inte rädd för att säga det som många tänker men kanske inte finner rätt ord att säga det på. Jag är här för att sprida av mitt inre ljus och jag föreslår att du gör detsamma utan att släcka mitt.

Nu har jag sagt mitt och jag hoppas innerligt att du kan ta detta budskap till dig i hjärtat. Men väljer du att missförstå även detta önskar jag dig en lycklig resa genom livet men ber dig att avlägsna dig från min personliga sfär. Jag är dödligt trött på alla eteriska dolkar i ryggen som jag inte förtjänar. Min dörr kommer alltid att vara öppen när du känner att du vill ha en vänskap som bygger på ömsesidig respekt, kärlek, utbyte och empati.

© Diana Sjöbeck

Kränkningar har blivit vardagsmat

Ibland är det inte lätt att vara människa, särskilt när behovet av att gå omkring på äggskal runt vissa människor är ett krav. Vi lever i en värld där kränkningarna avlöser varandra och missförstånd skapas av människor som inte lyssnar eller ens anstränger sig för att förstå det som förmedlas. Av helt naturliga skäl kan de inte det eftersom deras Egon styrs av en psykopatisk energi. Vi har en energi på jorden som till stor del handlar om energimässig våldtäkt och då är det inte konstigt att det finns mycket lidande.

Detta samhälle är fullt av kränkta människor som stör sig på allt. Det har blivit en omöjlighet att uttrycka en tanke, åsikt, erfarenhet eller information utan att någon blir kränkt av det. Allt ska dissekeras, förvrängas och missuppfattas tills hela andemeningen förvandlats från någonting vackert till någonting fult och äckligt. Finns det någon färdigskriven manual i hur vi ska tackla en idiotisk värld där icke-kärleksfulla krafter dikterar vår framtid och hur vi ska leva våra liv? För mig är det högst märkligt att personer som inte känner oss personligen ger sig rätten att avgöra vad vi får uttrycka eller inte. Ursäkta att vi inte blir kränkta av era kränkningar men vi behöver inte sänka oss till er nivå och ge er mer kraft att fortsätta rabbla en massa smörja.

Att visa hänsyn och respekt för andra är viktigt, men det går faktiskt åt båda håll. Jag kan förstå censur om någon förlöjligas, förnedras, hetsas, mobbas osv. Men ingen ska behöva tystas ner som endast vill sprida kärlek och ljus till sin omgivning. Men någon kommer alltid att ta illa upp. Någon som tar på sig moralmanteln och ansvaret över vad andra får tycka och tänka. Någon som inte vill förstå det som framförs, någon som inte delar samma åsikt (och måste då givetvis genast attackera och förnedra oliktänkande), någon som inte är redo för att tänka utanför ramarna eller någon som t.o.m. känner sig hotad av det som framförs. För bara tänk… tänk att någon människa får läsa något ”farligt” budskap som kan göra den medveten.

Vi ska förbjuda det som inspirerar och ökar kreativiteten hos oss medan den smörjan på TV och i dagstidningar (som fördummar människor) ska få fritt spelrum. Det verkar som att kärlek, i alla dess former, har klassats som livsfarligt och kränkande i många människors ögon. Tänk bara på hur mycket tid, en del människor lägger ner för att tysta och kränka oliktänkande, kärleksfulla individer som endast vill göra världen till en bättre plats. Varför lägger de inte mer tid på att stoppa krig, pedofiler, sexhandel, djurtortyr, mord, våldtäkt osv.? Dessa om något är kränkande handlingar som dödar en bit av vår kollektiva själ, varje dag. Tråkigheter, elände, lidande och smärta är vad vi ser varje dag. Konstigt att ingen blir psykotisk av all den smörjan som skrivs och visas på TV varje dag. Förbjud alla religioner och krig om något, det är det mest kränkande i hela världen. Men det finns många heliga kor som inte får ifrågasättas eller kritiseras i denna s.k. Fria värld där vi har yttrandefrihet och får följa vår individuella tro.

Snart blir människor kränkta av att någon är glad, lycklig, kreativ och hjälpande… men vänta… det blir också en del kränkta av. Eftersom de inte kan se meningen med livet och går omkring i sina andefattiga dvalor så måste det ju vara den absoluta sanningen och den enda rätta vägen för oss alla. Vetenskapen har tagit fram sin sanningsdetektor och om något inte kan mätas, ses, kännas, höras, smakas så finns det inte och därför ska vi inte tro på att det existerar. Allting annat, utanför den ramen, är självbedrägeri som gränsar till någon psykisk sjukdom, bara så ni vet.

Nej säger jag, jag blir kränkt av en fördummande värld där vi ständigt hjärntvättas med att vi inte duger som vi är, att vi är misslyckade som människor om vi inte är framgångsrika, att våra inre upplevelser är tabubelagda, att vi inte har den senaste mascaran, eller känner till vem som pippat med vem enligt det senaste kändis skvallret.

Hur kan någonting vackert och upplyftande vara kränkande? Vill vi ha någon riktig orsak att känna oss kränkta över kan vi titta lite närmare på all den orättvisa, makthunger och korruption som skapar lidande varje dag. Glöm inte alla orättvisor där kvinnor, barn och djur får betala ett högt pris i frihetens namn bara för att män ska kunna behålla sin makt över dem. Hur mycket lidande får ske i Guds namn utan att vi känner oss kränkta? Djupt störda människor och kriminella som har tillgång till permission, telefon och Internet är något jag inte förstår. Speciellt när dessa personer kan hota och planera brott bakom fängelsemurarna. Ska friska och normala människor spärras in i stället så att dessa individer kan härja hur som helst? Jag har förståelse och medkänsla med dessa personer, tro inget annat, men det är dem som har problem och utgör en fara för sig själva och andra. Ge dem den hjälp, vård och terapi som de behöver så att de kan leva ett fritt och lyckligt liv.

Vi lever redan i en sån VÄRLD, anser jag.

Det krävs enorma summor att starta krig även i s.k. fattiga länder. Var kommer de pengarna ifrån, tror ni? När väl kriget är över ska vanliga människor hjälpa till att bygga upp landet igen medan de som startade kriget och finansiärerna sitter på miljarder.

Läkemedelsindustrin tjänar miljardbelopp varje år och har mage att tigga pengar till diverse forskningar. Oberoende forskare utför detta arbete, säger då en del och bla, bla, bla, men i slutändan är det genom läkemedelsbolagen som medicinerna måste gå genom för att kunna användas av läkare. Läkare som får provision varje gång de förgiftar människor med mediciner som i sin tur skapar fler sjukdomar på grund av biverkningarna.

Sen får vi inte glömma psykiatrins diagnoser, som oftast är påhittade, och givetvis också måste medicineras. Du behöver inte tro på vad jag skriver. Det finns mycket information om detta ämne på Internet. Här är t.ex. en artikel PÅHITTADE STÖRNINGAR FÖR ATT TJÄNA PENGAR PÅ PSYKIATRISKA MEDEL.

Vi betalar dyra pengar för bensin och allt som det innebär. Men skulle ett oljefartyg gå på grund någonstans och förpesta allt i sin väg, är det frivilliga som får sanera, medan de skyldiga gömmer sig bakom dyra advokater och med sina miljarder i fickorna. Och vem betalar saneringen?

De flesta religiösa människor vill utöva sin tro i lugn och ro. Tycker jag absolut de ska få göra men när en del av dem tvingar andra att tro på samma sak som de själva, eller beröva andra människor deras rätt att bestämma hur de vill leva sina liv, har det gått för långt. När människor hotar, indoktrinerar, förnedrar och terroriserar andra på grund av sin tro, är enligt mig högst kränkande. Och då ska vi inte tala om hur många miljarder DE sitter på och som de tillskansat sig genom förtryck, stöld och utplåning av minoritetsgrupper. Jag behöver väl knappast tala om att större delen av jordens befolkning (kvinnor och flickor) diskrimineras i Guds namn, berövas friheten att välja, leva sitt eget liv, utbilda sig, bestämma över sin egen kropp och följa sitt eget hjärta. Vad är det för fel på denna bild då? Och nej, jag riktar mig inte mot särskilt en religion. Jag riktar mig mot religioner som är skapade av vanliga män, för män och följs av män som gömmer sig bakom en Gud, som i grund och botten är en utomjording.

Detta är inte några påhittade påståenden av mig. Denna information finns tillgänglig för er alla som är intresserade att finna sanningen och inte matas med den smörjan av uppköpta massmedier. Särskilt inte när det börjar närma sig maktskifte och allehanda mänskliga tragedier uppdagas för att smutskasta konkurrenterna. En tröttsam metod som börjar bli ganska transparent. Men problemen kvarstår och ytterst sällan eller ingen hjälp får de som är drabbade, konstigt nog. Bara detta år har det framkommit information om vanskötsel, misskötsel och förskingringar gjorda av välutbildade personer som fortfarande är kvar på sina poster eller blivit belönade med högre löner på nya arbetsplatser. Varje gång det uppstått något problem någonstans och människor farit illa, har bättre och högre utbildning varit svaret. Hur länge ska detta tjatiga svar användas i olika sammanhang? Varför får dessa typer av kränkningar fortfarande pågå? Varför jagas inte högutbildade personer, som förskingrat miljoner, med blåslampa?

Varje år kläcks det nya idéer om besparingar som bidrar till att alltfler blir utförsäkrade, får ingen adekvat vård, ingen bra utbildning osv. Vem bryr sig om dem? Dessa människor har blivit kränkta och överkörda av högutbildade läkare, AF-handledare och försäkringskassan (lite generaliseringar). Vem lyssnar på dem och när ska de få rättelse? Tydligen är det så, att en utbildning och en titel är avgörande för vad som får sägas och av vem. Det finns människor som aktivt arbetar på att döda den lilla uns av rättvisa vi har kvar. Det finns människor som aktivt arbetar på att döda vårt hopp om en bättre framtid, våra drömmar, vår frihet att älska, vår rätt att uttrycka oss genom att ständigt mata oss med negativ information som går ut på att känna oss maktlösa. Den dagen när vi går omkring som tomma skal, likgiltiga och utan kontakt till vår själ, har de vunnit kriget över denna planet. Anser du dig själv en vanlig dödlig som bara ska sitta tyst och kräla i stoftet, är upp till dig. Vill du nöja dig med att du vet ytterst lite och är tacksam över att samhället är fantastiskt och rättvist för oss alla, ska du givetvis tro det. Anser du att du inte har någonting att säga till om, trots att det är allas våra liv det handlar om, är din fulla rätt att tycka. Vill bara påpeka att jag respekterar dina tankar och din tro. Var nu snäll och visa samma respekt och omtanke mot mig också. Bli inte kränkt av att jag inte delar samma åsikter och tro som du själv har.

© Diana Sjöbeck

Låt flödet komma tillbaka i ditt liv

Upplever du ofta ständig trötthet, tyngd, tröghet och blockering på olika plan i livet? Känner du att flödet inte riktigt kommer igång har du troligtvis något eller någon som tar din energi. Du sitter fast, du vet inte riktigt vad det beror på, kan inte riktigt sätta fingret på känslan men har en inre gnagande och malande känsla av att någonting är fel. Det kan vara svårt att se vad problemet kan bero på, särskilt när det handlar om någon vi älskar. I perioder upplever jag exakt samma sak, livet går upp och ner för oss alla. Under tiden som du lever uppstår olika tillstånd, händelser och möten på gott och ont. När någonting tråkigt inträffar och du blir besviken, kanske du tror att du gått vidare efter ett tag, men egentligen sitter du kvar i den känslan. Bitterhet, skuld, skam, besvikelse, ilska, sorg osv. är känslor som starkt tyder på att du inte gått vidare. Jag lovar dig en sak, att när du verkligen gått vidare och släppt taget om det som inte längre tjänar dig, känner du dig lätt, fri, glad och ser möjligheter där det innan enbart fanns hinder. Ditt flöde, livets flöde kan inte röra sig fritt så länge det finns blockeringar inom dig. Universum och kontakten från dina medhjälpare går genom ditt inre och manifesteras i den yttre världen. Det är aldrig tvärtom!

Du kommer inte vidare så länge du på något plan håller fast vid något som stagnerat eller inte längre uppfyller sitt syfte. Släpp taget även om det gör ont inombords. Människor som vill dig väl ser till att möta dig där du är och hjälper dig framåt. Har du en partner eller en nära vän som du känner inte vill dig det bästa måste du släppa taget om. Har du någon i din omgivning som ständigt dränerar dig på energi måste du släppa taget om. Du kommer inte framåt om du är trött, känner dig vilsen och bär på ryggsäckar som inte är dina egna. Någonstans på vägen börjar du inse att ditt värde börjar inifrån och speglas utåt. När du är stark i din energi, älskar och respekterar dig själv kommer du snart att känna de positiva effekterna i den yttre världen. Människor kommer att försöka att dra dig tillbaka till det som varit, få övertaget över din energi men de kommer inte att lyckas. Du måste även släppa taget om dina egna illusioner angående dig själv och som inte längre stämmer överens med den du är.

Hur många gånger har du väntat bort dagar eller veckor på att få hjälp i något som någon lovat dig? När det gäller viktiga beslut angående ditt eget liv och välbefinnande kan du aldrig överlämna det ansvaret till någon annan. Människor har fullt upp med sina egna liv, glömmer bort vad de lovat, får tidsbrist eller någon annan ursäkt. Det spelar ingen roll hur mycket du ställt upp för dem, lyssnat och hjälpt dem. Det är ett val du tagit utifrån ditt hjärta och det får du själv stå för. Du kan däremot inte förvänta dig att samma människor finns där för dig på liknande sätt. Den dagen du inser denna enkla sanning och kan släppa taget om de förväntningarna du har på din omgivning, kommer du genast att känna dig lättare och lyckligare. När du börjar värdesätta ditt liv, din tid, din energi kommer du att veta på vilket sätt du kan fortsätta hjälpa dina medmänniskor utan att bli tömd på energi. Lägg aldrig mer över ansvaret över ditt eget liv i andras händer. Skapa det du vill med dina egna två händer och var nöjd med ditt resultat.

© Diana Sjöbeck

Medialitet på villovägar

Skrev denna artikel för några månader sen men det är först nu som det blivit aktuellt att publicera den. Det är nämligen så att det just nu återigen pågår en smutskastnings kampanj från konkurrenter. Det är lätt att gömma sig bakom ord som kärlek, enhet, ödmjukhet och tillskriva sig själv förmågor om att vara medial och arbeta i ljusets tjänst. Samtidigt som dessa personer bländar omgivningen med sitt påstådda ljus om att vara kärleksfulla, smutskastar de alla andra och främst dem som anses vara konkurrenter. Det hängs ut personer till höger och vänster offentligt på sociala medier, med namn och bilder. Det drivs en hatkampanj mot alla oliktänkande inom de andliga grupperna. ”Den har tappat sin väg, det är en bedragare, den är ond och har samröre med onda mörka krafter” osv. är meningar som ofta används av människor som, trots sin påstådda mediala förmåga, inte ser helheten, har ingen självkännedom eller inser att vi alla har olika roller i denna värld som består av miljarder människor med egen Fri Vilja. Sen slätas dessa energimässiga övergrepp med att de själva tar på sig moralmanteln och tycker det är fruktansvärt att människor blir lurade av dessa påstådda charlataner, som är en klar och tydlig projicering. Men konstigt nog ser de inte att de själva sprider osanningar, ljuger, manipulerar och förstör för andra människor. Det är nämligen så att, den person som startar sitt korståg mot andra personer är den som mest bär på illasinnad energi. Varför ser de inte sitt eget dåliga beteende? Av den enkla anledningen för att de saknar självinsikt. De styrs av sin avundsjuka och ego som är en separerade kraft och i avsaknad av kärleksljuset.

Människor är väldigt snabba med att sprida sitt missnöje offentligt. Konstigt nog sprider sig positiv feedback inte alls med samma entusiasm. Om en person inte är nöjd betyder inte det att tjänsten automatiskt är dålig för alla. Jag kan inte hjälpa alla, det är något jag är medveten om och det var jag noga med att tala om när jag t.ex. arbetade med energirensningar. Det finns säkert någon annan som är mer lämplig att hjälpa den personen i så fall. Varför detta behov av att genast sätta en stämpel på att något är dåligt? I så fall kan man vända på det och säga att ”att du är en dålig person för denna tjänst”. Det är aldrig trevligt med speglingar med det är inte heller trevligt att en persons uppfattning blir en vedertagen sanning som andra hakar på utan att ha en aning om vem personen är. Det finns väldigt mycket på denna jord som jag inte tycker om men min privata åsikt har jag inget behov av att ventilera offentligt till höger och vänster.

Alla har ett ansvar och det ansvaret är det inte bara en person som bär på när två är inblandade. Om du tillhör de personer som söker hjälp i form av rådgivning är det ditt ansvar att följa de råden du får. Om du nu vet allting och inga svar passar dig varför vänder du dig till diverse rådgivare med en taskig attityd, är nedlåtande och uttrycker dig kränkande? Ingenting stämde, de var dåliga och kan ingenting men du har inte lyssnat eller tagit till dig något av de råden du fått. Varför ringer du och vill ha råd om hur du ska splittra en familj, att mannen/kvinnan ska lämna sitt äktenskap eller förhållande, sina ”ungar” och hem för att vara med dig? Var är ditt ansvar av att involvera dig med en gift man/kvinna som tillfälligt gått vilse i livet? Du är givetvis utan skuld, drivs av ditt ego och har sen mage att verka oskyldig. Du som ringer för att du mår dåligt, vilket i och för sig är bra. Alla behöver någon medmänniska att prata med som förstår livet från olika synvinklar. Men bara för att du mår dåligt ger dig inte rätten att vara respektlös, kränka och vara aggressiv mot någon som faktiskt försöker hjälpa dig. Jag har haft ett fåtal kunder av detta slaget, tack och lov. Det finns endast tre anledningar till detta beteende:

Det är konkurrenter som energimässigt förgriper sig på dig som försöker hjälpa dem. Det de vill skapa är tvivel och försvaga din trovärdighet.

Det är personer som får svar på sina frågor men ljuger om att ingenting stämmer för att de ska slippa betala. De är väldigt många på diverse grupper där tjänster av detta slag ges kostnadsfritt.  

Det är personer som saknar kontakten till sitt eget inre, ingen självkännedom. De lever i många förnekelser och har många blockeringar. Det spelar ingen roll vad som än sägs. All information kommer att avfärdas och sopas under mattan.

Små människor vill alltid ge en grandios bild av sig själva och gärna på någon annans bekostnad. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag hittat mina texter, arbetssätt och artiklar som människor stulit och skrivit under med sina egna namn. Ni som frivilligt accepterar denna smutskastnings kampanj borde ta reda på fakta innan ni omvandlar dessa lögner till sanningar. Men gör ni det i alla fall, berättar det en hel del om vilka ni är. Nästa gång dålig Karma knackar på er dörr ska ni minnas dessa ord och lära er att skilja på lögner och sanningar. Den kränkning som dessa energimässiga våldtäkter skapar i själen och hjärtat önskar jag ingen att någonsin uppleva.

© Diana Sjöbeck

Stäng porten till destruktiva energier

Ni har säkert hört uttrycket: ”Att det är mörkret inom oss som bidrar till att dåliga saker händer oss”. Jag kan förstå det påståendet när det gäller människor som har mycket negativ ansamling i sitt energifält. Människor som ständigt tänker negativt, har enbart negativa känslor inom sig, som alltid hittar fel på andra och har ett ständigt behov av att kritisera allt och alla. Men det är långt ifrån alla som den beskrivningen passar in på och som ändå drabbas av svåra tragedier. Riktigt vidriga handlingar sker varje dag mot goda människor och djur och listan kan göras oändligt lång på vad varelser i mänsklig skepnad gör mot mänskligheten och planeten. Jag kan tala om för er att det inte är mörkret inom dessa människor (vilket skuldbelägger offren ännu mer) som skapar dessa bedrövade omständigheter. I själva verket är det mörkrets mantra som många blint accepterar utan att tänka självständigt eller inte vill se den realiteten genom sina rosafärgade glasögon. Det jag ser är: människor som har ett starkt ljus inom sig, potential till att läka omgivningen, uträtta ett stort ljusarbete och mycket mer. Det är ljuset inom dessa människor som ska släckas, till varje pris, för att de är ett hot, inspirerande kraft och inte tvärtom.

En del människor väljer att blunda för orättvisor och lidande. De väljer att ignorera information och insikter som kan hjälpa dem att utvecklas. De har tagit ett val som går ut på att de accepterar den grymhet som finns på denna planet. De vill leva i ignorans, de vill inte konfronteras med det som är smärtsamt. De vill definitivt inte se att de är medskapare i detta drama genom sin egen passivitet. Självklart finns det också dem som hävdar att detta är naturens gång, någon form av naturligt urval där de bäst lämpade överlever. En cynisk inställning av hjärtlösa människor som många gånger skapar de otaliga problemen vi har i dagsläget. De ser inte att människan är det största hotet mot planeten, förstörda ekosystem, ofrihet, orättvisor, våld i alla dess former, förtryck över den Fria Viljan, krig, sjukdomar, överbefolkning etc. Detta påstående är inte fördömande utan en bedömning av människors handlingar och som inte bryr sig om någon annan mer än sig själva. De dyrkar en Gud som kallas Pengar och det spelar ingen roll på vilket sätt de utökar sina rikedomar och makt.

I dag går människor omkring på äggskal för att undvika konfrontationer för att en del direkt känner sig personligt angripna vid minsta lilla påpekande när det gäller fel och brister. Dramadrottnings- mentaliteten börjar bli ganska uttjatat, är absolut inte attraktivt eller sexigt och definitivt inte eftersträvansvärt. Det jag ser är ett bortskämt och självupptaget litet barn som blir förolämpat av ditten och datten när Egot inte stryks medhårs tjugofyra timmar om dygnet.

Dagligen ser jag fruktansvärda bilder och information som diverse organisationer skickar ut, sjuka och våldsamma handlingar mot djur och människor. Utöver att det finns människor som önskar dessa monster all världens olycka finns det alltid ett fåtal som tycker att dessa bilder ska tas bort för att de blir kränkta av våldet. Men i en rosafärgad värld blir man alltid förnärmad av handlingar som inte finns. Att aktivt göra någonting för att stoppa våldet, genom att ex. skriva under protestlistor, kräva lagändringar och ett stopp mot våldet på fredlig väg, existerar inte heller. Vissa tycker det är lönlöst och därför gör de ingenting men det är så långt ifrån sanningen som vi bara kan komma. Protestlistor gör skillnad och många har gjort stor nytta. Bara förra året lyckades vi göra skillnad för tjurarna i de spanska arenorna, björnarna i Asien, hundar som räddats från massavlivning och mycket mer. Vi kan alla göra någonting, ge en röst eller donationer eller båda och är alltid bättre än ingenting. Personligen är jag trött på människor som bara klagar, gnäller och pekar fingrar men gör absolut ingenting för att stoppa det vansinnet som finns i vår värld.

Följa flödet är bra och att vara i ett tillstånd av positiv energi är alltid underbart. Budskap som att vi ska vända ryggen åt dem som har det svårt, bara för att vi själva inte ska dras ner, förstår jag mig inte på. Det är stor skillnad på att vända ryggen åt dem som är ständigt nedlåtande och negativa och på dem som befinner sig i en kris och behöver hjälp. Vi kan alla uppleva svåra perioder och må dåligt och då vill vi ha en hjälpande hand, någon som förstår och orkar lyssna eller bara ge några uppmuntrande ord på vägen. Det är märkligt hur kort minne en del människor har, hur snabbt de glömt all hjälp de själva fått genom livet i sina svåra stunder. Minnet är bra men väldigt selektivt och kort, verkar det som.

Människor vi älskar kan lätt ta oss för givet, särskilt om vi alltid ställer upp utan att vi får någonting tillbaka. Detta kan vi göra under en tid men någonstans måste vi dra en gräns för annars är det lätt av vi blir utnyttjade av att det ständiga behovet av hjälp sätts i system. Jag kan ta ett konkret exempel. När jag hade eget företag frågade en del mig vad de kunde göra för att återgälda all hjälp de fått. Jag svarade att reklamspridning, skriva några rader på bloggen på vilket sätt de själva blivit hjälpta, hade gjort stor nytta för mig. Hallå… det ekar här på bloggen!

En del människor får mycket stöd och hjälp från omgivningen i svåra tider. En del får klara sig själva och kämpa på egen hand bäst de kan. Livet är inte alltid rättvist och ibland förstår vi inte varför. När någon ber mig om hjälp gör jag det helhjärtat och om de vill visa mig samma gest tillbaka är jag tacksam. Men halvhjärtade försök kan jag faktiskt vara utan. Förr i tiden köpte jag smicker men insåg att det inte gav mig mat på bordet, tak över huvudet eller några extra kronor i fickan. Jag har genomskådat energin bakom smickrets manipulativa tomma ord utan välmening. Människor säger vad som helst när det passar deras egna egoistiska syften. Än i dag när jag stöter på denna falskhet, gråter jag inombords, men låtsas vara ovetande. Jag har tillit till de Universella lagarna. Jag vet att allting som skickas ut alltid kommer tillbaka. Av den anledningen väljer jag att tiga eftersom det finns en tid och plats när allting blir kristallklart och insikterna fullt uppenbara. Under tiden får jag leva mitt liv som jag lär, göra mitt bästa utifrån den kunskapen jag har, här och nu, samt läka det som behöver bli helt igen. Ibland önskar jag innerligt att jag också kunde luta mig tillbaka, njuta av livet, bo i ett hus mitt i en skog nära en insjö, arbeta helt ideellt med att hjälpa människor, dricka whiskey i skymningen med likasinnade vid en brasa, samtidigt som vi kan filosofera om livets gåtor.

Vi ska alltid ge helhjärtat för att det är kärleksfullt. Men det är också viktigt för oss att sätta tydliga gränser när vi börjar känna oss dränerade och utnyttjade. Det är dags vi vaknar och inser att i en egoistisk värld får vi vänta länge på att få tillbaka något av den energin som vi skickar ut. Vi måste börja lära oss att vår tid är dyrbar, att vi är värdefulla, att det vi har att ge ÄR värdefullt. Vi måste inse att vi inte är något substitut att använda endast när det passar. Bara genom att börja älska oss själva, fullt ut på alla plan, stänger vi portar till de destruktiva energierna. Vi lär oss vad integritet innebär och att respekt måste komma från båda håll och i alla sammanhang. Vi lär oss att empati och generositet är oskattbara guldklimpar som inte ska slängas bort, som värdelösa sopor, på människor som inte uppskattar oss och det vi har att ge. Jag är inte taskig, jag skäms inte och har inget dåligt samvete för mina beslut. Om någon borde skämmas och ha dåligt samvete är personer som bara får men inte ger någonting av värde tillbaka.

© Diana Sjöbeck

Vad var det jag sa

Detta avskyvärda ”Vad var det jag sa” mantrat, skulle vi alla må mycket bättre av om det skrotades. Hur mycket fördomar och projiceringar finns det egentligen bakom detta påstående? Människor som anser sig följa sin intuition eller inre känsla när de dömer en annan människa. Visst finns det många ohederliga människor i världen, det förnekar jag inte alls. Vi ska lita på vår intuition när den varnar oss. Men vi ska också vara medvetna om att en del människor också är våra lärare. Med det menar jag, att de speglar mönster, attityder och beteenden som vi själva bär på, antingen medvetet eller omedvetet.

Du kanske inte gillar en person för att den speglar något du själv är missnöjd med, du kanske styrs av avundsjuka, du har kanske brister du inte vill se eller är medveten om? Det är väldigt enkelt att anse sig själv vara felfri, färdig med sig själv och inte styras av sitt Ego. Den som verkligen tycker detta har med stor sannolikhet mest att lära och då speciellt när det finns fördomar mot andra människor (som då också gärna sprids till andra genom förtal) och som göms bakom påstådd intuition eller inre känsla. Det är en stor skillnad på att döma och göra en bedömning av en person i sin helhet. För att undvika onödig Karma och börja agera mer utifrån kärleksfull energi, finns det två steg som hjälpt mig, på min resa genom livet.

Det första steget är att rannsaka dig själv lite då och då och komma underfund med varför du inte gillar vissa personer och om din inre känsla eller intuition verkligen är berättigad. Du måste våga bemöta ditt inre mörker, dina tillkortakommanden, för att kunna växa och utvecklas till något högre än vad du är i dag. Detta steg visar att du är ansvarsfull och kärleksfull medborgare i Universum. Om du inte känner igen något av det som jag påpekat här ska du givetvis följa din inre känsla eller intuition. Vi får många varningar från våra medhjälpare och dem ska vi lyssna på. Vi ska bara vara medvetna om vad som är vad och det är allt jag försöker säga här.

Om du är osäker på varför du känner som du gör mot dessa personer, bör du behandla dem med samma öppenhet och respekt som du visar alla andra människor. Med andra ord ger du dem samma chans som du ger alla andra. Om du behandlar dessa personer genom att vara fördomsfull, kommer de garanterat att känna av denna särbehandling. I samma stund som de känner av detta konstiga beteende kommer de i sin tur att behandla dig på samma sätt. Ni har skapat en nedåtgående spiral och som slutligen endast kommer att bekräfta dina farhågor (inre känsla eller intuition). Kom ihåg att ord inte är det enda sättet att kommunicera med. Vad för typ av energi du utstrålar är tusen gånger viktigare och är det som de flesta av oss följer. Bemöt andra så som du själv vill bli bemött och livet blir genast mycket enklare.

© Diana Sjöbeck

Varför kan vi inte närma oss varandra?

Det är omöjligt att närma sig någon annan människa när den är uppfylld av enbart sin egen röst och sanning. Det är svårt att föra ett samtal med någon som inte vill acceptera eller förstå att det faktiskt finns olika vägar till sanningen. Om vi nu måste välja EN väg, vilken är då rätt? Min väg eller Din väg? Jag förkastar läror och livsfilosofier som påstår att det bara finns en sanning eller en väg, av den anledningen att de lämnar inte något som helst utrymme till någonting annat än det som de själva är övertygade om.

Personligen kan jag känna att jag inte kan utvecklas som en unik individ så länge jag måste hålla mig innanför redan utstakade ramar eller utformade mallar. Hur skall jag kunna få tillgång till nya idéer, kreativitet och inspiration om jag enbart tänker samma tankar om och om igen? Hur skall jag kunna skapa någonting nytt om jag hela tiden konfronteras med samma gamla uttjatade påståenden. Nazister, extremister, erövrare, fundamentalister, nyandliga sekter och inkvisitionen är alla exempel på en sanning och en väg. Jag kan inte komma ihåg när de senast uppvisade någon som helst tolerans eller kärleksfull energi gentemot oliktänkande.

Varför har vi människor ett behov av att få andra att tänka och känna likadant? Jag tror i grund och botten att det handlar om rädslor. Det jag inte förstår eller konfronterats med kan ju inte existera. Samma sak gäller vetenskapen, det jag inte kan se eller mäta kan inte finnas och alltså är det bara inbillning. Men vissa saker kan inte mätas, de kan enbart upplevas. Det är upplevelsen i sig som är viktig. Upplevelser är svåra att mäta och kärlek kan inte heller bevisas vetenskapligt men ändå så finns den bara där. Andra anledningen är att det är lättare att andra ändrar sig efter mitt eget tycke och smak, för då behöver jag inte anstränga mig för att ändra mig själv. Tänk bara alla de gånger när du hört av andra hur du skall bete dig, tycka och känna för att du skall bli accepterad av andra. Livet har lärt mig många saker och en av de är, bara för att majoriteten uppträder och delar samma åsikt, behöver det inte innebära att de har rätt. Många följde Hitler, men de hade inte rätt för det. Vi är lärda att tro mer på andra än oss själva och det i sig är väldigt sorgligt. Varför måste vi vända vår tillit utåt istället för inåt?

Vi kan aldrig lära oss någonting nytt så länge vi är fyllda av ett visst tankemönster eller enkelriktad kunskap. Det är ungefär som att försöka att fylla ett glas som redan är fyllt, allt nytt kommer bara att rinna över. Jag påstår inte att vi kan älska alla, för det kan vi inte i dagsläget, men vi behöver inte heller kriga eller hata bara för att någon inte tycker som vi. Hur kan det komma sig att det är mycket lättare att hitta fel hos andra än att hitta det som är bra? Varför läggs mer energi på att hitta skillnaderna istället för att hitta det som vi har gemensamt?

Idag spelar det nästan ingen roll hur du är innerst inne, du blir dömd efter det yttre. Många påstår att de första tio sekunderna är avgörande vid ett möte och det är det människor alltid kommer att komma ihåg. Jag anser att detta påstående är patetiskt eftersom vi alla kan ha en dålig dag, fått väldigt dåliga nyheter samma dag och efter tio år är vi inte samma människor som vi var då, det kallas utveckling. Människor som har denna inställning gör det väldigt enkelt för sig själva. Kanske på tiden de tittar på sig själva innan de kastar sten på någon annan.

Vi kan inte bygga en framtid baserad på gamla föreställningar och attityder. Det är ungefär som att inleda ett nytt förhållande och ständigt jämföra personen med sin gamla partner. Det tycker jag inte är vidare smickrande för någon och i regel kommer det förhållandet inte att vara särskilt länge heller. Jag känner ytterst få människor som kan kanalisera sin vrede till någonting positivt och konstruktivt istället för att göra som majoriteten gör, förstör för alla andra.

När skall vi sluta bry oss? Det är konstigt att vi blir så upprörda när vi själva råkar illa ut men har svårt för att visa lite empati och förståelse när någon annan råkar ut för samma sak och som vi inte känner personligen. Barn som inte har något som helst skyddsnät växer faktiskt upp till vuxna män och kvinnor. Oavsett vilken barndom vi än har haft får vi leva med konsekvenserna, även om vi många gånger tror att vi inte har valt vår familj själva. Våldsam barndom är ingen ursäkt till att bete sig illa i vuxen ålder. Vi har ett ansvar på hur vi behandlar oss själva och andra människor. Ingen tvingar oss under pistolhot att välja ett liv som ödelägger andras och orsaka lidande bara för att barndomen varit svår. Detta är vad Karma vill lära oss. Livet kommer att fortsätta i samma spår tills den som lider gör ett aktivt val att bryta det.

© Diana Sjöbeck

Våra älskade medhjälpare

Våra älskade medhjälpare vill alltid hjälpa oss med det som vi har svårigheter med. Det ger oss villkorslös kärlek, de ger oss budskap varje dag och de står vid vår sida oavsett var vi än befinner oss i livet och oavsett vilka beslut vi än tar. De dömer inte oss eller den väg vi valt för tillfället. För dem finns det en mening med allt som sker. För dem är problem, hinder och lidande en positiv kraft som kan leda oss till ett uppvaknande. De ser möjligheterna och lösningarna på det vi kämpar med just nu men oftast stänger vi öronen när vi bör lyssna som mest.

När vi ställer frågor till Universum vill vi för det mesta ha ett positivt svar men många av oss glömmer att det är vårt eget ansvar att jobba på att det ska förverkligas. Detta vill vi inte lyssna till eller ta till oss och då slår våra önskningar inte in. I de fallen är det enklare att klandra budbäraren istället för att titta på var vi själva har brustit i vår skaparkraft. Om svaret är nej vill vi inte heller lyssna och då klandrar vi också budbäraren och ringer eller går till andra medium tills svaret blir vad vi själva vill höra. Om Universum tar bort något ur vårt liv, kan vi för det mesta vara övertygade om att det inte är värt att hålla fast vid. Det finns en plan bakom allt som sker för att vi ska växa och utvecklas till den vi är ämnade att vara, OM VI HAR BETT OM DETTA. Det handlar för var och en att inse detta och inte hålla fast vid det som håller oss tillbaka. Vi skjuter upp vår egen avsikt, vår potential till att vara den vi ska vara. Vi kan inte be om en sak och sen tro att det måste se ut på ett speciellt sätt. Det är Egot som inte vill släppa kontrollen, det är Egots rädslor inför det okända som vill vara kvar i den invanda tryggheten.

Jag önskar att livet vore så enkelt att du bara kunde luta dig tillbaka och invänta det du vill ha som ex. bättre relationer, möta min själsfrände, bättre jobb, pengar, personligt växande osv. Men så enkelt är det inte och ibland måste du arbeta dig igenom flera steg innan saker och ting börjar falla på plats. Vill du ha förändringar i ditt liv måste du först veta vad det är som du vill förändra. Sen tar du ett beslut och slutligen arbetar du på att dessa förändringar ska manifesteras, med full fokus. Ju mer du visar att din intention är att jobba mot ett visst mål desto mer hjälp kommer du att få.

Jag är t.ex. väl medveten om att en del människor inte vill mig väl, är avundsjuka och vill helst av allt att jag slutar arbeta med det jag gör. Jag är också väl medveten om att en del utnyttjar min generositet, kunskap och kärlek genom att vara oärliga och manipulativa. Inget av det spelar någon roll längre, för jag vet att var och en kommer att möta dessa mönster i en annan skepnad på något annat sätt, för att lära sig vad det hela handlar om. De Universella lagarna gäller oss alla och ingen står över dessa även om en del tror det själva. Den tilliten och visdomen har jag och därför går jag vidare med stolthet i mitt hjärta och gör så gott jag kan, här och nu. Om det finns människor som vill ställa upp och hjälpa mig är det alltid välkommet men jag har slutat förvänta mig detta. Jag litar till min egen vägledning, kraft och styrka.

Våra medhjälpare hjälper oss hela tiden, även om vi ibland inte tror eller ser det själva. Börjar vi lyssna till vårt inre och släpper taget om våra tankar, kommer vi att börja ta de stegen som vägleder oss i rätt riktning. Det kan handla om ett möte med en person som har viktiga nycklar eller budskap, en utbildning, en kontakt till någonting annat, se våra mönster speglas i andra, se ett samband med den delen inom oss som behöver kärlek, omtanke, läkning eller en förändring osv. Universum uppfyller alltid våra önskningar. Ibland går det fort och ibland tar det lite längre tid. Svaren kommer i olika skepnader och ibland på ett oväntat sätt. Men oavsett vad du än ber om är det ditt yttersta ansvar att se till att saker och ting blir gjorda. Vill du ha resultat får du arbeta på att skapa det. Vill du uppnå ditt mål eller förverkliga din dröm får du arbeta på att det blir så också.

Vänligen dela tack och lämna lite feedback om du har tid

© Diana Sjöbeck