Arkiv 2005 – 2011

NÅGRA AV NATURENS LAGAR

BekräftelseAllting är föränderligt
Livet är en ständig process av förvandling och varje beslut vi tar initierar en förändring. Även om vi beslutar oss för att inte ta ett beslut kommer livet fortfarande att fortlöpa och förändras. Oavsett hur vi känner eller tänker här och nu kommer livet att fortsätta att ha sin naturliga gång.

Livet kan kännas både meningslöst och ofullständigt om vi väljer att se det på det sättet. Även känslor som sorg och smärta kan förändras om vi efter ett tag väljer att fokusera oss på glädje och lycka istället.

BromsningDu kan ha det mesta i livet
Livet kan ge oss oändliga möjligheter om vi är beredda att ta emot dem och arbeta för det som vi tror på. Ingenting kommer gratis här i livet eftersom allting handlar om balans. Om din högsta önskan är att skänka människor glädje måste du också veta vad sorg innebär annars blir glädjen bara ett tomt skal.

Människor pratar gärna om kärlek men är inte kapabla att visa kärlek till sina närmaste. Kärlek handlar inte om materiella saker eller föreställningen om att någon skall nära vårt eget ego. Kärlek handlar om mod att ge en annan människa möjligheter och uppmuntran att förverkliga sig själv och sina egna drömmar. Ju mer du försakar dig själv, för att andra skall må bra, desto mer bitterhet skapar du gentemot de personerna. Mår du bra kommer andra automatiskt att må bra också.

Tiden läker alla sår
Tiden står aldrig stilla. Tiden kan inte läka några sår om vi inte själva hjälper till i någon form. Människor har dött av både bitterhet och brustna hjärtan eftersom de inte använt tiden för att läka såren.

Eftersom livet obarmhärtigt går vidare trots att vi sörjer eller är arga på någon måste vi en vacker dag vakna och gå vidare med våra liv. Även om tiden betraktas som en illusion av många människor, är vår tid här på Jorden som är viktigast. Vill vi använda den tiden till att expandera eller vill vi stoppa huvudet i sanden? Du har Fri Vilja att leva din tid, här och nu, precis som du själv önskar.

EgoBe om hjälp
Ingen vet vad vi behöver om vi inte ber om det. Ingen skall behöva vara tankeläsare. Drömmar och mål är endast önskningar fram tills vi väljer att göra någonting för att förverkliga dem.

För att detta skall bli möjligt måste vi be om hjälp eftersom ingen av oss kan stå eller leva helt ensamma och avskilda från varandra. Hjälp kan komma från det mest oväntade håll och tror vi på mirakler och då kan även dessa manifesteras. Får du inte hjälp av en person finns det flera andra att välja mellan. Det är inte alla människor som kan och vill hjälpa om de själva inte har någonting att vinna på situationen. Acceptera detta och gå vidare med ditt liv, alla kan inte vara som du och du kan inte vara som alla andra.

FalskhetOrsak och verkan
Det vi skickar ut till universum eller i vår närmaste omgivning är det vi kommer att få tillbaka. Bara för att resten av världen kan tyckas hård och ohjälpsam behöver inte innebära att vi skall vara precis likadana.

Att man är sig själv närmast är någonting som alltfler säger och tycker att det är sant. Så är det nog också, eftersom det är den tanken vi skickar ut och det är det vi får tillbaka. Skit i andra och sköt dig själv är den nya dagens mentalitet och sen klagar alla på att det är samhället det är fel på. Vi är alla en del av detta samhälle, vilket resultat vi får är den kollektiva inställningen och det är den framtid vi skapar.

Om du tycker att du har alltför många människor omkring dig, som tar mer än vad de ger tillbaka, har du någonting att lära i denna situation. Det kanske är dags för dig att söka nya vänner. Endast du själv lär ut hur andra människor skall behandla dig.

VI ÄR ALLA ETT – ALLT ÄR ETT

Vi är alla ett, är ett uttryck som jag ofta hört i olika sammanhang de senaste åren. Det mantrat beskrivs av nyandliga rörelser och gurus runtom i världen. Ett perfekt tillstånd av varande där allting är i fulländad harmoni och balans. En värld där total samhörighet existerar mellan allt levande oavsett form. En värld där villkorslös kärlek är den skapande kraften, det ultimata verktyget som spränger alla rädslor och begränsningar. Jag vet inte var någonstans på jorden detta tillstånd finns, för skulle det finnas hade jag genast flyttat dit.

FrihetJag delar den drömmen med många men vi är långt ifrån den sanningen. Om vi alla är ett, skulle vi uppfatta vad andra känner, upplever, tänker osv. Vi skulle uppfatta djurens plågor, när fåglarna blir förgiftade av allt det som vi spyr ut i naturen, utan att tänka på konsekvenserna, bara för att vi skall tjäna några kronor extra. Vi skulle uppfatta när fiskar och däggdjur drunknar i giftigt avfall eller i drivnät, eller när vi skövlar växter och träd utan en tanke på vad det leder till på längre sikt, förrän det är för sent. Om vi alla är ett borde vi uppfatta vinden som smeker gräset en varm sommarkväll, vattnet som porlar långt ner i jorden, hela vår planet som talar sitt språk. Så länge vi inte är kapabla till detta så är vi långt ifrån med att vara ETT MED ALLTET.

Hur lätt är det egentligen att känna samhörighet med en terrorist, våldtäktsman, psykopat, pedofil eller religiös fanatiker? Hur lätt är det att känna samhörighet med dem som håller på att skapa en värld där alla lever i ett fängelse och som slavar åt dem som har makt och pengar? Vi går med på att behandla varandra och allt levande på jorden respektlöst. På alla nivåer av vårt samhälle finns det alltid någon som vill sätta sig över alla andra, någon som tror sig vara bäst, någon som tror sig ha alla sanningar, någon som vill att vi alla skall vara på ett speciellt sätt. Det är sällan vi tillåter människor vara individer med egen unik kraft i mångfalden. Vi kan faktiskt vara unika och ändå sträva efter en helhet, ett gemensamt mål som allt och alla kan ha glädje av. Jag vet att många anser mig vara naiv i mitt tankesätt men det struntar jag i.

Men varför är det så svårt då? Det är en verklighet som vi själva har gått med på att skapa, vi har valt att ge vår egen kraft till andra för att göra det så bekvämt för oss som möjligt. Vi vill inte ha det tunga ansvaret över att tänka själva och ta konsekvenserna av allt det som vi skickar ut. Vi klassar in människor efter vilka utbildningar de gått istället för att se vilka personliga kvalitéer de har. Varför får inte ALLA människor möjlighet till en utbildning, tidigt eller senare i livet om viljan finns där? Som det är nu sitter högt uppsatta människor på vissa poster fast majoriteten inte tycker om dem. Hur är detta möjligt i ett demokratiskt eller i ett s.k. fritt samhälle? Det finns massor med människor som har hög utbildning men som ändå inte lyckas med sitt jobb? Det har vi sett de senaste åren ganska mycket av inom alla nivåer.

Ge aldrig uppVi har lärts att se upp till akademiker och se ner på städare. Vi värdesätter vissa människor mer än andra. En människas värde borde inte baseras på status eller akademisk utbildning. En människas värde bör inte heller baseras på vilken familj den råkat födas in i. Status har blivit viktigare än människor. Är någon arbetslös av olika anledningar, vet människor inte vad de skall prata om.

Ett arbete är någonting som många människor har för att överleva, det är ingenting de identifierar sig med. Ett arbete betalar räkningar och sätter mat på bordet, det är någonting vi utför och inte något vi ÄR. Detta är också ett tecken på hur människor värderas i samhället och så är det på många plan. Vi vill medvetet skapa skillnader mellan oss, vem som skall offras för att majoriteten skall ha det bra, klasskillnader, föråldrade IQ-tester, mobbning osv. som vi människor skapat för att bevisa att vissa av oss är mer värdiga (lämpliga) än andra. Människor som fått en dålig start i livet av olika anledningar ”bör skylla sig själva” och därför är de också mindre värda än andra. En del hävdar att detta beror på att vi är för många, men oavsett hur många eller få vi är, på detta lilla jordklot, hittar vi alltid anledningar till att separera oss och kriga med varandra.

Det finns mycket vi alla har att arbeta oss igenom, innan förändringar kan ske. Vi måste se över våra värderingar och fördomar. Vi kan inte lägga över vårt ansvar på någon annan. Vi måste sluta med att skylla på någon annan och utse syndabockar. Samma problem som levt kvar kan inte fortsätta att lösas med samma gamla lösningar och sanningar. Vi får inte tillåta oss själva att bli likgiltiga och acceptera att andra måste lida eller ha det sämre för att andra skall ha det bra. Vi måste förstå innebörden med vad verklig respekt, hänsyn och ödmjukhet är och inte bara några vackra ord som alla talar om men ingen praktiserar. Ja, jag är kanske naiv i mitt tankesätt, men jag tänker i alla fall självständiga tankar.

SANN LYCKA OCH GLÄDJE GÅR INTE GENOM EGOT

FramgångarOrdet kärlek är blott ett ord om känslan kärlek inte är förankrad i hjärtat. Så länge kärleken uteblir från hjärtat så är det Egot som styr våra handlingar, tankar, ord och känslor. Det är ingen lät sak att leva i en värld där kärleken och dess oändliga visdom inte får utrymme att växa eftersom rädslor har tagit överhanden.

Majoriteten jagar ständigt efter en yttre lycka och rikedom på bekostnad av dem som är svagare eller inte är beredda att trampa över lik för att komma någonvart i livet. I detta samhälle finns det inget utrymme för den snälla, hänsynsfulla, empatiska och eftertänksamma personen. Det är sällan, enskilda individer får utrymme att följa sin inre väg, att lyssna till sitt hjärta och att släppa taget om alla måsten. Denna ständiga jakt efter prestation och status har blivit så otroligt livsviktig för att vi skall uppfattas som värdiga människor och det är något som vi ständigt konfronteras och bombarderas med. Det är sällan någon stannar upp och tänker efter vad denna definition på så kallad ”lycka” egentligen är. Vi följer efter den lyckan blint och utan att ifrågasätta om just den förklaringen av lycka verkligen är rätt väg till harmoni och balans.

Idag har vi en sjukdom som kallas stress och utbrändhet men vi behöver inte bekymra oss eftersom det är fullt normalt och hur vanligt som helst. Stress och utbrändhet orsakar alla möjliga sjukdomar, för att inte nämna de ekonomiska och sociala problemen som det också ställer till med. Men det finns ett botemedel, kallas för Alvedon ifall ni inte visste detta. Det finns medicin mot allt, utom möjligtvis ren idioti, men kanske Alvedon kan bota det också.

Lycka1Lycka utan väsentlig glädje är bara ett stort, svart och tomt hål som ständigt gapar efter mer och mer. Sann glädje och lycka är insikten om att allt liv är värdefullt oavsett utseende, ålder eller status.

Sann glädje och lycka är insikten om att allting har sin plats och tid i universum. Sann lycka och glädje strävar inte efter bekräftelse från människor som knappt vet vem eller vad de själva är. Sann lycka och glädje förstår framför allt, att ingenting bra och bestående kan byggas på andras olyckor.

HjärtchakratEgot ser bara till sig själv och dess egen vinning. Det tar inte hänsyn till andra, det ger ingen bekräftelse eller bejakar andra, egot är det som bara tar men ger ingenting tillbaka. Egot fullkomligt älskar att höra sin egen röst, prata om sig själv och dess eget värde i timmar, vad det kan, vill, önskar, osv. i all oändlighet.

Detta, ibland alltför narcissistiska Ego, är aldrig intresserat av någon annans liv och ställer aldrig motfrågor till någon annan, förutsatt att det ställer frågor som enbart det självt har nytta av. Oavsett vad du berättar eller delar med dig av, kommer du aldrig att få någon uppmärksamhet. Med tiden kommer du också att märka att du inte blir bejakad i samtalet och innehållet kommer ständigt att ändra fokus och riktning på Egot självt istället. Detta suger kraft otroligt mycket och du kommer garanterat att känna dig dränerad och energifattig, medan dessa egoistiska energiparasiter kommer att må hur bra som helst. Vilken cirkus, hade jag inte varit så trött på dessa typer av människor hade jag nog skrattat ihjäl mig istället. Personligen tycker jag att det senare alternativet är mer att föredra i vilket fall som helst. Det värsta av allt är att de inte ens själva är medvetna om detta och skulle du, mot all förmodan, våga påpeka detta kommer du genast att bli idiotförklarad.

Vi undrar varför vi lever i en obalanserad värld när svaret är så enkelt, världen befolkas av egoister med storhetsvansinne. I denna värld finns det inget utrymme för ”Vi” bara för ”Jag”. Den enda gången Vi inkluderas är när det skall skäras ner, sparas in eller beskattas. Detta kallas tydligen för välfärd och att alla skall ha det lika bra och ha samma förutsättningar. Vilket skitsnack, rent ut sagt och det står jag för. Ordet medmänsklighet och medvetenhet försvinner väldigt snabbt ut genom dörren, när problemen blir för stora att lösa med samma gamla lögner och vedertagna sanningar, och ingen kan tjäna pengar på eländet.

Bekräftelse

Så varför söka efter bekräftelse från egoistiska människor när de inte ens är medvetna om dem själva och hur de beter sig. Vill du ha några vettiga svar av den typen av människor är det lika givande som att prata till en vägg och förvänta dig svar. Ta din egen utvecklingsprocess för vad den är, lyssna inåt, ha en dialog med dig själv, högt om du så önskar, var din egen bästa vän. Ventilera med någon som inte är så uppslukad av sig själv eller ständigt relaterar till någon annan. Ge inte upp, var dig själv, var äkta och sann i dig själv. Var den som visar vägen, även om du går motströms, eftersom förr eller senare måste denna ohälsosamma trend vända och människor börjar tänka med hjärtat.

HUR OCH VAD VI SKAPAR

”Tänk att få leva i en värld där vi kan stödja varandra i turbulenta tider genom gemensam kärlek, förståelse och respekt. Att vi alla tillsammans skall kunna växa och utvecklas. Att vi kan så små frön i andra människors hjärtan så att en förändring kan ske. Tänk att få leva i en värld där alla verkligen kan mötas oavsett kultur, bakgrund, tro, kön och hudfärg. En värld där nya tankesätt kan integreras och där gamla föreställningar, som inte längre fungerar, transformeras till någonting nytt och givande. Jag önskar att alla människor kunde uppfyllas med kärlek i alla regnbågens nyanser. Tillsammans skulle vi kunna skapa mirakler”.

Innehållsrikt livAllting är föränderligt och i ständig utveckling. Varje sekund ändras och det skapas någonting nytt i framtiden. Nuet är dåtid, tankar jag tänkte för en sekund sedan är redan historia. Tiden som vi ser den, råder här och nu, och det är vår uppfattning av tiden som är den skapande kraften.

Vi är separerade ifrån varandra och alltet. Vi ser inte konsekvenserna av vårt skapande och hur det på det stora hela påverkar alltet. Ett ex. är döden: det gör inte ont när någon vi inte känner dör. Men om vi skulle vara kapabla att känna sorg oavsett vem som dog skulle det inte längre vara intressant att döda. Varför väljer vi att döda för någonting som i grund och botten ingen äger. Ingen kan egentligen äga luft, jord, naturresurser och hav eftersom det tillhör jorden och inte människan. Det vi kan göra är att förvalta all den rikedom och överflöd som jorden har gett oss. Det är en fantastisk gåva, men den har för länge sen tappat all sin glans och prakt.

Människan lever inte för evigt den lånar bara platsen tillfälligt, för att förhoppningsvis lära sig, eller hela någonting inom sig själv. Sedan dödar människor av andra orsaker som kontroll, patetiska meningsskiljaktigheter, hämnd, heder, okunskap osv. Jag skulle hellre vilja att två nations ledare ställdes i en boxarring där de i lugn och ro kan slå vettet ur varandra, om de nu känner för det, istället för att skicka människor in i döden p.g.a. maktbegär, landvinningar eller stjäla andras naturresurser.

Inga krig har utkämpats av rena medmänskliga skäl. När vi dör så dör vi oavsett hur mycket makt eller pengar vi har skaffat oss under vår livstid. Det som är viktigt är hur den makten och pengarna har använts. Har de använts till någonting som främjar mänskligheten eller skapat förödelse för framtida generationer (inklusive sig själv om man nu tror på reinkarnation). Finns det någon mening med detta, om vi nu bortser ifrån alla konspirationsteorier som växer upp lite här och var. Vi kan inte gömma oss bakom New Age påståenden som säger att: allt som sker har en mening och syfte. Om det är meningen att detta skall ske, är det lätt att se ned på dem som upplever detta och på så sätt slippa sitt eget ansvar i detta medskapande. De har ju trots allt valt att födas i ett fattigt eller krigshärjat land. Det finns ingen mening med att människor dör av svält, att människor dör i krig, att människor lemlästas, torteras eller våldtas. Jag köper helt enkelt inte denna absurda teori eftersom den lätt kan upphöra, redan imorgon, om det är något vi ALLA verkligen vill.

Lögner1Det finns människor som lever i ett samhälle, som förtrycker dem på olika plan och begränsar deras frihet. Det finns också människor som inte har rätt till fri utbildning och sjukvård. Dessa aspekter har skapats av andra människor som vill sko sig på andra och för att få ännu mer makt. Det värsta av allt är, att vi har valt dem själva och det är dessa människor som skapar denna tillvaro åt oss. När skall vi vakna och kräva att få leva ett liv i frihet, överflöd och välstånd?

LögnerHur kan det komma sig att ett fåtal människor med extremt mycket makt avgör hela vår planets öde, arbetar aktivt för att ödelägga så mycket som möjligt, och endast ett fåtal verkar bry sig. Ju mer vi blir kontrollerade desto mindre frihet får vi till att stanna upp och verkligen reflektera över hur vårt liv verkligen ser ut.

Vi är stressade, vi är rädda för det okända och vi oroar oss ständigt för morgondagen. Ingen av oss (generalisering så klart) har egentligen tid till att verkligen känna efter och leva i nuet. För skulle vi ta oss tid att göra tänka efter skulle vi ganska snart upptäcka vilka andefattiga liv vi egentligen lever och hur dåligt vi i själva verket mår. Samhället blir allt hårdare och mer kontrollerande. Problem kan oftast skapas av dem som vill genomföra sina planer på att ännu mer begränsa vår frihet. Vår frihet blir alltmer inskränkt och många går med på dessa fantasirika lösningar som skapar en falsk trygghet. Hur många instanser i samhället lever på människors rädsla? Tänk efter noga så ser du det klart och tydligt. Ju fler rädslor vi kan hitta på och skapa desto mer får vi betala och det kommer aldrig att ta slut. När är nog, nog?

Förutom att vi lever i ständig rädsla och oro för framtiden har vi den underbara uppfinningen som kallas TV och som verkligen fördummar oss ytterligare. Dessa oändliga såpoperor vars enda budskap är intriger, förtal, förnedring och mobbning tar aldrig slut. Jag tvingas betala tevelicens men får ingen rättighet att påverka teveutbudet. Jag tvingas titta på hjärntvättande reklam (som ständigt också bombarderar mig med att jag inte duger) och underhållning som är under sjätteklassnivån (som David Icke så väl uttrycker det).

ManifestationVi hjälper alla (generalisering, jag vet) till att skapa den värld vi lever i. Vi väljer att blunda och accepterar allting som händer omkring oss, så länge det är på avstånd och inte kommer innanför våra egna dörrar. ”För skulle något ont hända Mig då är domedagen nära och det är så synd om mig. Då kan det kännas som om hela världen är emot mig och ingen förstår eller har empati med det som jag går igenom”. Så känner faktiskt alla människor som behandlas orättvist oavsett var på jordklotet de befinner sig. Jag minns mycket tydligt en otroligt högfärdig kvinna jag mötte på en förening som var helt övertygad om att hennes familj måste ha varit extremt goda människor (änglar) i förra livet eftersom de var framgångsrika, förmögna och lyckliga. Min tanke gick genast till människor runtom i världen som svälter ihjäl, har inget arbete, ingen rätt/råd till sjukvård, skyddsnät osv. Skulle alla dessa människor ha valt detta själv för att de har varit onda eller gjort ondskefulla handlingar? Det är sådan andlig arrogans som tillåter att vissa människor tror sig vara bättre eller mer värda än alla andra. Ursäkta, men jag mår plötsligt väldigt illa. Men faktum är att vi alla har bidragit till detta energimässiga förtryck genom slavhandel, exploatering, tyranni, tvång, kolonialism, maktbegär, krig, religion, okunskap osv.

Mod1Något annat jag hört var att; det inte finns någon ondska eller att de inte väljer att tro på ondska. Ursäkta mig men, varför sker i så fall så många ondskefulla handlingar i världen? Om det inte är ondska vad kallas det i så fall, jag har tydligen missat något väldigt stort här. Ondska är motpolen till godhet och inget av det är egentligen positivt eller negativt det bara ÄR. Försök att trycka ner någonting ont inom dig och du skall se att det kommer att bli ännu värre. Saker och ting försvinner inte bara för att vi bestämmer oss för att det inte finns. Det som är i obalans måste helas, först och främst, innan vi kan gå vidare.

ALLA måste i dagsläget hjälpa till med denna obalans. Att sväva i det blå och tro att det är andras problem är självbedrägeri på högsta nivå. Det är därför vi alla är här, vi har ett arbete att utföra. Semester får vi faktiskt ta senare. Föreställ dig Yin och Yang som är en dynamisk symbol av ständig förändring och utveckling. Den har alla aspekter inom sig och den är varken god eller ond, positiv eller negativ, den bara ÄR. Däremot kan jag hålla med om att det är svårt i dagsläget att se saker och ting som de ÄR utan att döma, förkasta, kritisera eller ignorera det. I slutändan handlar det om hur verktygen används. Kunskap kan också vara på gott och ont beroende på vem som utnyttjar den. Medicin, teknologi, religion, nyandlighet och vetenskap är precis samma sak.

Kasta saxenDet är ofta jag hör att när det går dåligt för någon att man skall tänka på dem som har det sämre. Jag blir lika illa berörd var gång jag hör det. Varför skulle det få mig att känna mig bättre över att någon annan har det sämre? Det känns så löjligt att det inte finns ord att beskriva detta korkade påstående.

Jag har svårt att känna mig glad eller bättre till mods över att det finns någon som upplever någon form av tragedi. Personligen har jag upplevt många tragedier i mitt liv och skulle inte vilja umgås med människor som mådde bättre bara för att jag har det sämre än dem. Samma sak gäller oärlighet eller bedrägeri av olika slag. Människor som lyckas lura andra och kommer undan med det kallas för ”smarta” människor. Andra kallas ”dumma” när de är snälla. Vilken konstig värld vi lever i, eller hur?

VARFÖR KAN VI INTE NÄRMA OSS VARANDRA

Det är omöjligt att närma sig någon annan människa när den är uppfylld av enbart sin egen röst, varande och sanning. Det är svårt att föra ett samtal med någon som inte vill acceptera eller förstå att det faktiskt finns olika vägar till sanningen. Om vi nu måste välja EN väg, vilken är då rätt? Min väg eller Din väg? Jag förkastar läror och livsfilosofier som påstår att det bara finns en sanning eller en väg, av den anledningen att de inte lämnar något som helst utrymme till någonting annat än det som de själva bestämt.

Jag personligen kan känna att jag inte kan utvecklas som en unik individ så länge jag måste hålla mig innanför redan utstakade ramar eller utformade mallar. Hur skall jag kunna få tillgång till nya idéer eller ny kreativitet och inspiration om jag enbart tänker samma tankar om och om igen? Hur skall jag kunna skapa någonting nytt om jag hela tiden konfronteras med samma gamla uttjatade påståenden. Nazister, extremister, erövrare, fundamentalister, nyandliga rörelser och inkvisitionen är alla exempel på en sanning och en väg. Jag kan inte komma ihåg när de senast uppvisade någon som helst tolerans eller kärleksfull energi gentemot oliktänkande.

Varför har vi människor ett behov av att få andra att tänka och känna likadant? Jag tror i grund och botten att det handlar om rädslor. Det jag inte förstår eller konfronterats med kan ju inte existera. Samma sak gäller vetenskapen, det jag inte kan se, känna eller mäta kan inte finnas och alltså är det bara inbillning. Men vissa saker kan inte mätas, de kan enbart upplevas. Det är upplevelsen i sig som kanske är viktig. Upplevelser är ganska svåra att mäta och kärlek kan inte heller bevisas vetenskapligt men ändå så finns den bara där. Andra anledningen är att det är lättare att andra ändrar sig efter mitt eget tycke och smak, för då behöver jag inte anstränga mig för att ändra mig själv. Tänk bara alla de gånger när du hört av andra hur du skall bete dig, tycka, tänka och känna för att du skall bli accepterad av andra. Jag har lärt mig en sak av livet och det är, att bara för att majoriteten gör eller är på ett särskilt sätt, så behöver det inte innebära att de har rätt. Många följde Hitler, men de hade inte rätt för det. Vi är lärda att tro mer på andra än oss själva och det i sig är en stor tragedi. Varför måste vi vända vår tillit utåt istället för inåt?

LiknelserVi kan aldrig lära oss någonting nytt så länge vi är fyllda av ett visst tankemönster eller enkelriktad kunskap. Det är ungefär som att försöka att fylla ett glas som redan är överfyllt, allt nytt kommer bara att rinna över.

Jag påstår inte att vi kan älska alla, för det kan vi inte i dagsläget, men vi behöver inte heller kriga eller hata bara för att någon inte tycker som vi. Hur kan det komma sig att det är mycket lättare att hitta fel hos andra än att hitta det som är bra? Varför lägger vi mycket energi på att hitta skillnaderna istället för att hitta det som vi har gemensamt?

Idag spelar det nästan ingen roll hur du är innerst inne, du blir dömd efter det yttre. Många påstår att de första tio sekunderna är avgörande vid ett möte och det är det människor alltid kommer att komma ihåg. Jag anser att detta påstående är patetiskt eftersom vi alla kan ha en dålig dag, fått väldigt dåliga nyheter samma dag och efter tio år är vi inte samma människor som vi var då, det kallas utveckling. Människor som har denna inställning gör det väldigt enkelt för sig själva. Kanske på tiden de tittar på sig själva innan de kastar sten på någon annan.

Vi kan inte bygga en framtid baserad på gamla föreställningar och attityder. Det är ungefär som att inleda ett nytt förhållande och ständigt jämföra personen med sin gamla partner. Det tror jag inte är vidare smickrande för någon och i regel kommer det förhållandet inte att hålla särskilt länge heller. Jag känner ytterst få människor som kan kanalisera sin vrede till någonting positivt och konstruktivt istället för att göra som majoriteten gör, förstör för alla andra.

Barn som inte har något som helst skyddsnät växer faktiskt upp till vuxna män och kvinnor. Alla har någon gång varit barn, när skall vi sluta bry oss? Oavsett vilken barndom vi än har haft så får vi leva med konsekvenserna, även om vi många gånger inte har valt dem själva. Det är konstigt att vi blir så upprörda när vi själva råkar illa ut men har svårt för att visa lite empati och förståelse när någon annan råkar ut för samma sak och som vi inte känner personligen.

HUR ÄR DET ATT VARA LÅNGTIDSARBETSLÖS?

I dagsläget har jag ett arbete som jag älskar och trivs med men jag har också varit långtidsarbetslös. Jag skriver detta på uppdrag från alla dem jag mött på meningslösa arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte har lett till något arbete. Jag pratar om institutionaliseringen av arbetslösa där dem behandlas som boskap. Jag pratar om alla dem som idag utnyttjas av arbetsgivare inom Fas 3. Framförallt vill jag prata om arbetsförmedlare som ser till att arbetslösa och sjukskrivna blir utförsäkrade för att dem inte orkar göra sitt arbete genom att informera om de ständigt nya reglerna som kommer. Jag blev själv utförsäkrad, efter min sjukskrivning, på grund av ett tjänstefel från min arbetsförmedlare. Hon får sin lön fortfarande medan jag gick utan ersättning i två år. Jag fick aldrig någon hjälp med varken rehabilitering eller arbetsträning, för enligt henne så fanns inga såna åtgärder, vilket givetvis var en lögn.

De som inte varit arbetslösa under en längre period vet inte vilken stress en människa utsetts för. En person som ofrivilligt blivit arbetslös av olika skäl idag och som står utan kontakter och utan en högskoleutbildning borde skylla sig själv, anser en hel del människor idag. Sen finns det en del människor som tror att arbetslösa är lata, odugliga och hjälplösa offer som måste ”räddas” till varje pris från en situation som i de flesta fallen inte ens är självförvållade.

PengarDe flesta marknadspolitiska åtgärder som finns till förfogande idag har alla finna slogans och budskap. Dessa sponsras av olika myndigheter som köper konceptet men verkligheten är alltid annorlunda.

Istället för att fokusera sig på att hitta ett arbete som man vill ha blir människor istället tvingade att ta vilket arbete som helst så fort som möjligt för att de så snabbt som möjligt skall försvinna från statistiken. Denna skeva verklighetsuppfattning är en påfrestning hör hälsan och stressig utan dess like. Försök du, som arbetar att känna efter hur du skulle trivas på en arbetsplats där du inte blir hörd eller blir behandlad utan respekt och värdighet. Försök att föreställa dig att gå från ena praktikplatsen till nästa bara för att vara sysselsatt men aldrig får uppleva trygghet och avancera för att få bättre lön. Det pratas så mycket om personligt ansvar men ingen pratar om kollektivt ansvar.

Det kollektiva ansvaret gäller dig som har ett arbete och går med på att jobba dubbla arbeten, övertid istället för att öppna käften och säga ifrån. Du som arbetar på detta sätt och i stillhet tiger, ger ditt medgivande och går med på arbetsgivarens orimliga krav för att du är rädd om ditt eget skinn. Vill ni att fler arbetslösa skall få möjlighet att arbeta så anställ fler istället för att dra ner, skära ner, omorganisera i all oändlighet (statliga verksamheter är jätteduktiga på detta) för att spara pengar som redan finns i överflöd och endast går till feta och redan överbetalda chefer. De som arbetar, arbetar ihjäl sig inom vissa yrken medan de som vill arbeta får nöja sig med att leva som på ”allmosor” som ständigt trycks in i ansiktet. Sen får vi inte glömma alla dem människor som inte ens lever på ”allmosor” utan är helt utförsäkrade.

Vi kan inte påstå att vi lever i ett demokratiskt samhälle och kalla det för välfärd som bygger på att vissa människor får betala ett högt pris för att andra skall ha det bra. Det värsta är politiker som blundar för och vägrar att lyssna på medborgarnas behov. Deras medvetna åtgärder och lagstiftningar som endast gynnar storföretagen och indoktrineringen av att endast högskoleutbildningar är svaret på alla problem. De styr landet som om majoriteten var totalt intelligensbefriade och det tragiska i det hela är att, de tror utan de faktiskt gör det. Det är på tiden att vi svenskar slutar gå med på tummen i handen och gnälla över situationen för grannar och bekanta, familj och vänner. Höj rösten för helvete och gör någonting åt det istället.

Det är lätt att sitta och döma andra men du har också ett ansvar att öppna ögonen och se verkligheten som den ser ut idag för många människor. Erkänn att vägen till ett arbete inte endast involverar att sitta bakom en skolbänk utan att det finns andra vägar också. Det är så lätt att sitta och döma och ha åsikter om människor man varken känner eller vet någonting om. Varför omskolar inte du dig, brukar jag bli tillfrågad. Som om jag inte försökt göra det jag vet inte hur många gånger. Jag har genomgått en treårig gymnasieutbildning på en Folkhögskola som inte är värt pappret det är skrivet på eftersom Folkhögskolor inte har någon som helst status eller värde. Tre år i rad sökte jag till Socialhögskolan och kom inte in. Två år i rad sökte jag en annan nystartad utbildning på Högskolan i Malmö och kom inte in. Så att omskola sig är inte så lätt som man tror. Vem som helst kan söka in till Högskolan men att komma in är en helt annan sak.

Vi måste sluta exploatera människors skuldkänslor och samveten med ideella verksamheter när många människor går arbetslösa. Ideellt arbete ger inte mat på bordet och tak över huvudet. Ideellt arbete skapar enkelriktad energi som bara går åt ett håll och det är att ett fåtal personer tjänar ofantliga summor medan andra jobbar gratis för ett så kallat humanitärt ändamål. Uttröttningsmetoden är bra så länge det finns nya människor som står på kö för att engagera sig. Förväntar man sig att människor skall praktisera från ställe till ställe i åratal kan man lika gärna ge dem lön för ett arbete som de brinner för om man nu har en ovilja till att anställa människor. Det finns många företag som satt detta i system och de utnyttjar arbetslösa, eftersom de vet om att skulle de neka till en praktiktjänst så blir de omedelbart straffade ekonomiskt.

Jag tycker att vi skall våga ifrågasätta saker och ting, utan att döma eller peka finger, och försöka ta reda på orsakerna till dessa obalanser i vår omgivning. Jag vill växa och utvecklas men kan inte göra det utan att våga ställa frågor eller titta på det som inte är kärleksfullt, oavsett om det är mitt eget eller någon annans.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck 2008

Kommentar av Catrin Hedqvist 8 december 2012: ”Diana, Diana vilken text Du levererar…Tydlig och kraftfull.rakt in i hjärtat..Den känslan du förmedlar, den har kostat.Precis som du säger har resan varit svår, mödosam och väldigt väldigt ensam.-Ingen hjälp fanns att få så man var så illa tvungen att göra resan, det gick ju inte att stå ut.För första gången känner jag,,att den här kvinnan är äkta, hon är på riktigt..Det som oxå är så
häftigt är att när jag läser så har jag vid flera tillfällen varit tvungen att stanna upp och tänka efter, men är det jag som skrivit .Innehållsmässigt, ordval, ja ,allt är som skrivet ur mitt liv och det jag med åren kommit fram till. Tack. Skriv mer..Du gav mig en väldigt stark och pos upplevelse så här på Lördag morgon.Ha det gott
Kram/MiaMaria..”

SEKTER OCH ANDLIGA RÖRELSER

AndlighetVid flera tillfällen har jag blivit ombedd att skriva om mina upplevelser och erfarenheter när jag under ett års tid var medlem i en s.k. andlig förening. Detta gör jag nu för att hjälpa andra att se hur illa det kan gå och hur utnyttjad man kan bli om man inte är uppmärksam. Jag har i hela mitt liv varit en sökare, en människa som längtat efter likasinnade och ett samarbete som är till gagn för alla. Än idag har jag svårt att förstå hur ärlighet, lojalitet och en verklig önskan om att hjälpa andra betraktas som någonting väldigt konstigt, på gränsen till dumhet.

För ett antal år sedan gick jag med i en förening som jag trodde från första början var rena drömmen. Där träffade jag likasinnade och fick möjlighet att samarbeta, samtala, stödja, utvecklas osv. med andra. Efterhand upptäckte jag att den världen är ungefär som verkligheten, om inte värre. I den föreningen var ordförande ett medium, en person som visste allting, hade svaren på alla problem, var den bäste healern, kunde ställa diagnos på sjukdomar osv. Det störde mig att en del människor (inte alla) i föreningen satte henne på en piedestal och gav henne all makt, även om hon själv till synes inte tyckte om det, men egentligen var det tvärtom. Det kändes som om en del människor inte kunde fatta ett enkelt beslut själva innan de hade tillfrågat henne. Var gång jag eller någon annan uttryckte en egen självständig tanke, åsikt eller en önskan blev vi tillrättavisade och det menades att vi hade fel eller inte hade den rätta kunskapen, förståelsen eller någonting annat.

Efter en tid började jag tappa all glädje för mitt eget arbete som Feng Shui konsult och healer. Det slutade med att jag efter ett år gick ur den ”föreningen” och avbröt min utbildning som healer. Syftet med healingutbildningen var att jag saknade ett diplom trots att jag själv arbetat med healing sedan 1985. Efter detta fick fler styrka att gå ur (syftar på dem som var med i samma grupp även om liknande grupper fanns innan min tid också) och jag blev utsatt för mycket smutskastning och dylikt. Jag hade ett kontrakt på nio månader som jag var tvungen att betala hyra för fast jag blev ”avstängd” från föreningen och fick inte närvara vid några ”öppet hus” kvällar. Anledningen till detta var att jag var ”mörk”, enligt dem. Detta är bara en förkortad version av vad som egentligen hände men det finns tillräckligt med information så ni vet vad ni skall vara uppmärksamma på. Jag kommer att ta upp fler exempel lite senare.

Den perioden av mitt liv lärde mig enormt mycket om hur människor kan vara. Idag är jag tacksam för all den kunskap som jag fick där och därför ser jag inte den erfarenheten som negativ även om det kan uppfattas så av andra. Jag gick med för att lära mig och det gjorde jag, ingen har tvingat mig i detta mer än jag själv. Jag kan endast ta ansvar för mitt eget liv och alla beslut som jag tar själv. Samtidigt kunde jag en gång för alla inse att jag har en egen inre styrka och en stark inre vägledning som jag är mycket stolt över. Behövde bara en rejäl spark i bakändan för att fatta det.

I nästan alla andliga rörelser eller sekter är allt bra så länge ALLA tänker, känner och handlar utifrån ett speciellt mönster. Men så fort någon skulle avvika det minsta eller börja tänka själv så blir den personen besvärlig, mörk och måste genast ”hjärntvättas”. Den bästa Mästaren, enligt mig, är den som kan glädjas över att eleven har förmåga att tänka själv, skapa en egen verklighet och utvecklas i sin egen riktning och takt. Tävlingsandan hör inte ihop med andlighet eftersom ingenting egentligen är ”rätt eller fel”. Varför måste vi vara som någon annan? Det finns ändå en anledning till varför vi alla är unika med egen unik kraft. Den enda personen som är värdig att sitta på en piedestal är vi själva. Varför ger vi bort vår egen kraft till någon annan? Jag tror att det beror på för att vi skall slippa ta ansvar och beslut för våra egna liv och om det inte skulle gå så som vi hade tänkt oss det har vi någon annan att skylla på. Sen är det också tryggt att befinna sig på en plats där man kan känna sig speciell och utvald medan alla andra är någonstans långt nere på skalan.

Sann mästareAllting som händer i mitt liv sker av ett syfte och det finns en mening med allt, även om jag inte alltid förstår eller ser det meddetsamma. Jag är min egen skapare till allt som händer omkring mig och på det sättet har jag skapat en bild av en Mästare inom mig själv. Konstigare än så är det inte. Alla situationer, möten med andra, insikter osv. som uppstår har någonting att lära mig om mig själv. Alla ord är laddade med en speciell energi i vårt sinne enligt våra erfarenheter. Ordet Mästare kan ha en både negativ och positiv betydelse beroende på hur man själv ser på det. Men om man skall hitta och förstå innebörden av ordet Mästare så måste man ha varit i de båda ytterligheterna för att känna skillnaden.

****På ett plan så har alla känslor en motpol, som ex. hat och kärlek. För att finna balansen mellan dessa anser jag att man måste ha upplevt båda. Hur skall jag veta skillnaden mellan ont och gott om jag aldrig upplevt dem? Jag kan heller inte veta och känna vad ondska är om jag alltid levt i det goda. Jag kan förstå och uppskatta hur äkta glädje känns först när jag vet vad riktig sorg innebär. Att verkligen känna empati för någon innebär att man VET hur den andra känner sig.

****På ett annat plan så finns det ingenting som är varken positivt eller negativt. Det finns inga ytterligheter, det finns inget ljus eller mörker. Allting bara ÄR och ingenting är varken bra eller dåligt. Det är ytterst få människor som kommit fram till denna insikt. De förstår sitt ansvar i skapelseprocessen och att vi  alla är medskapare till ALLT som sker på denna planet.

Nu till de frågor jag fått genom åren angående sekter eller andliga rörelser som går ut på att snärja dig och livnära sig på dina energier. Det kan finas risk för lite generaliseringar och det ber jag om ursäkt för men detta fallet kan det inte hjälpas.

Vilken stämning har gruppen?
På ytan kan stämningen upplevas som ljus, upplyftande, speciell och alla känner sig utvalda, delaktiga i någonting stort. Alla har i stort sett samma tankar och känslor och informationen är ganska enkelriktad. Allting annat som inte har samma typ av information, budskap och frekvens förlöjligas och klassas som mörkt. Under ytan upptäcker man, efter tag, ett tvång, vemod, skuldkänslor och ständig trötthet.

Vem eller vad lade man mest fokus på?
Det mesta kretsade runt den högst ansvarige. Det kändes som om man aldrig var ledig eller fri från gruppen. Det skickades nästan konstant distanshealing till ”ledaren” när denna kände sig hotad utifrån. Det kunde röra sig om beskydd, extra styrka och kraft från oss andra, livskraft från oss när det gällde sjukdomar osv. Alltid var det någonting som tog fokus bort ifrån familjen och vännerna. Jag hade inget eget liv till slut och kände mig mer och mer trött och energifattig. Meditationerna i grupp kändes bra för en kort stund men efterhand kände jag mig mer dränerad än upplivad. Det var ofta jag upplevde mig trött, irriterad och tom efter att ha blivit tömd på kraft, livsenergi och livsglädje.

Vilka typer av människor finns med i gruppen?
Människor som verkligen har en önskan om att utvecklas tillsammans med andra för att skapa en bättre värld i en mindre skala.

Människor som är nyfikna och vill lära sig se saker och ting ur ett annat perspektiv.

Människor som är välvilliga, hjälpsamma, varmhjärtade och ödmjuka men som tyvärr många gånger inte litar på sin egen medialitet eller andra gåvor som de besitter.

Människor som många gånger har diverse problem och blockeringar.

Människor som vill bli bekräftade och har ett behov av att vara speciella.

Människor som inte tror på sig själva och sin egen gudomlighet och vill gärna lägga över ansvaret över sina liv till någon annan för att slippa ta tag i det själva.

Människor som har ett behov av att hävda sig och övertyga andra om att de har rätt i allt.

Hur fungerar samarbetet i de inre kretsarna?
Så länge det gynnar den högst ansvarige inom gruppen med ex. gratis reklam, fler kunder, elever till diverse kurser, utbildningar, seanser osv. så är allting frid och fröjd. Det händer aldrig däremot att de själva får för sig att rekommendera någon annan inom gruppen. Konkurrens är endast ett fint ord man använder så länge det inte gör intrång på deras eget område.

En väldigt tråkig påminnelse som inte borde finnasHur var tiden efter uppbrottet?
I början kändes det väldigt tomt och ensamt. Det ersattes med fruktansvärda mardrömmar som inte kan beskrivas i ord. I vaket tillstånd bombarderades jag med fruktansvärda mentala bilder och halschakrat blev avspärrat. Syftet var givetvis att tysta ner mig. Jag kände mig blockerad och hade ingen som helst inspiration eller kreativitet.

Detta pågick i flera månader och under hela den tiden så försökte jag meditera och komma i kontakt med min guide och vägledare. Sakta men säkert kunde jag efterhand ta bort mina initieringar efter healingkurserna och rensa min kropp efter diverse eteriska implantat. Det tog mig ca. ett år innan jag kunde känna mig fri och ren från dessa energimässiga våldtäkter. Många svenskar vill inte erkänna eller tro på Svart Magi, men att bränna ett foto på någon och skicka negativa tankar, uttrycka negativa ord eller känslor gentemot någon person är faktiskt en form av Svart Magi.

© 2005 Diana Sjöbeck

Hjälpande handMEDIUM ELLER ICKE MEDIUM

Först och främst vill jag förtydliga att mitt syfte inte är att svartmåla ALLA mediala människor som finns där ute i världen. För skulle jag svartmåla alla så svartmålar jag även mig själv eftersom jag själv arbetar utifrån min intuition. Tvärtom så har jag respekt och kärlek för dem som valt att arbeta med detta med tanke på hur både vanliga människor och vetenskapen och idag förlöjligar allt som dem inte kan mäta, förstå eller bevisa med så kallat vetenskapliga metoder. Mitt syfte däremot är att dela med mig av de personliga möten jag haft med VISSA oseriösa, okunniga och oprofessionella människor som kallar sig medium. Det är dessa som jag försöker beskriva och som är lätta att känna igen. Varför gör jag detta? Därför att dem ibland kan göra mer skada än nytta.

De flesta av oss kan vid vissa tillfällen i livet känna och uppleva hur livet kan vara både skrämmande eller totalt meningslöst. Detta sker oftast när vi befinner oss i ett tillstånd där olika vägar uppstår och vi vet inte vilken väg vi skall välja. Vad är det som väntar i de alternativa framtiderna? Väljer jag rätt partner eller arbete? Vad väntar mig om jag flyttar? Har mina anhöriga det bra där de är nu? Som sagt, ibland handlar det om personlig vägledning, bekräftelser av olika slag eller att vi inte har haft tid att säga farväl till någon som stått oss nära. Oavsett vilken situation vi än befinner oss i så är vi sårbara och i den stunden också lättare att påverka både på gott och ont.

Learn to discernDet är vid dessa tillfällen som vissa mediala rådgivare har som mest makt att antingen hjälpa eller stjälpa. Allting beroende på med vem eller vilka de samarbetar med. De känner sig trygga och säkra i den positionen de har och en liten känsla av överlägsenhet på gränsen till arrogans kan lysa igenom när de befinner sig alltför mycket i det mentala där egot talar mer än hjärtat. Du kan vara övertygad om att ALLA har kontakt med den högsta källan eller Gud. Men hur kan det då komma sig att du får olika svar av olika medium? Sen har vi vissa mediala rådgivare som kan lite sådär i förbifarten ge (vinkar) lite information och sen stänger de plötsligt dörren med en smäll framför näsan. Varför de gör på detta viset går utöver mitt förstånd. Handlar det om att de inte vill bli utnyttjade eller är de så övertygade om att ingen annan har någonting att komma med? Är det till gagn, uppmuntran eller är det för att skapa fler frågetecken och rädslor? Det kanske är deras försäljningstrick?

Det är väldigt enkelt att gömma sig bakom ”förmedlad kunskap” särskilt om man inte bett om den. Sen har jag även träffat en hel del människor både på mässor och privat som berättar bl.a. om hur trötta de är på att få svar i stil med: Det får du reda på tids nog, du är inte redo för att få den informationen än, eller så ler de utan att säga någonting. Det finns ingenting värre än undanhållen information. Kunskap är makt och det är dags att vi börjar förstå detta. Om vi inte hade velat få svar på någonting som gäller oss själva och vår egen utveckling hade vi inte kunnat ställa de rätta frågorna för att få svar. Hur jag sen hanterar informationen, oavsett hur den ser ut, är faktiskt bara upp till mig själv och ingen annan. Jag har mer respekt för människor som säger att de inte vet eller klarar av det just nu, än låtsas om att de vet när de inte har en blekaste aning om hur eller vad de skall svara.

SamarbeteDet finns ingen människa som vet och kan allting även om man tror sig göra det. Det är totalt hopplöst att samtala med människor som tror sig veta ALLT. Vissa mediala rådgivare borde ta mer ansvar för sin information och var de får informationen ifrån. De meddelanden som de ger ut skall inte påverkas av deras egna åsikter, erfarenheter, sanningar, moraliska attityder och rädslor. Sedan har jag mött medium som ständigt svävar i det blå och som inte känner igen en oavsett hur många gånger man träffat dem förr.

Generellt har de flesta av dessa individer ett otroligt behov av att alltid prata om sig själva, hur duktiga de är, hur långt de kommit i sin utveckling, vem de har kontakt med och visar sällan eller aldrig intresse för någon annan medmänniska, mer än när man skall köpa en tjänst av dem. Jag kom i kontakt med ett känt medium när jag själv stod på mässor och hon erbjöd sig att hjälpa mig när jag behövde hennes tjänster. När den dagen kom och jag ringde henne fick jag till svar att jag skulle vänta i 6 månader innan jag fick en tid och så undrade hon om jag hade skilt mig. Jag blev fullständigt förstummad eftersom det var något jag inte hade en tanke på eller ville ha hjälp med. Vilka har hon kontakt med egentligen och varför överhuvudtaget tänka den tanken?

Om vi nu kan acceptera att viss kanalisering kommer från änglar, vägledare, guider eller gud så finns även möjligheten att viss kanalisering kommer från andra typer av väsen i vårt gigantiska universum och lägre dimensioner. Man skall inte tro att ett medium automatiskt enbart har förmåga att ge budskap som bygger på ljus och kärlek. Medium, precis som andra, har en begränsad kunskap och måste hela tiden arbeta på att hålla sina kanaler rena och skyddade från intrång när det gäller energier som vill förvränga informationen som skall fram. Allt som tycks vara ljust behöver inte vara kärleksfullt.

© 2005 Diana Sjöbeck

NÄR LJUSET SLÄCKS I MINA ÖGON

LiknelserJag skriver detta för att ännu en gång beskriva en händelse ur mitt eget liv och göra andra uppmärksamma på den negativa energin som finns bakom vissa människor som utger sig till att vara ”högt andligt utvecklade personer”.

Vi har alla våra livsöden att berätta om, våra erfarenheter och kunskap om livet i stort och smått. Men oavsett var vi än befinner oss i livet så är allting bra och bara ÄR, både på gott och ont. Det jag är medveten om kan jag alltid förändra och skulle jag tappa fotfästet på vägen, så får jag resa mig igen och fortsätta gå med huvudet högt. Det som jag vet idag kanske inte stämmer imorgon. Detta kallas utveckling och är inte någon småsak att förakta. Allt som sker i våra liv har en mening, även om vi ibland inte förstår det meddetsamma.

På grund av mitt sökande efter svar på att bli hel, så har jag ibland gått en väg för att uppleva den totala motsatsen. Jag har då istället träffat människor som utnyttjat min sårbarhet och naivitet. Något som jag verkligen behöver arbeta på, eftersom jag lätt tillåter vissa människor att kliva in i mitt liv och dra nytta av mig som person, min kunskap och erfarenhet. Nu pratar jag om ex. kurser eller grupper inom andlig personlig självutveckling och liknande. För när jag väl har bestämt mig för att utföra ett eget inre arbete så gör jag det till 100 %. Dessa s.k. självutnämnda ”högt andligt utvecklade personer”, gruppledare eller mästare ger oftast ett sken av att vara kärleksfulla, förstående, ödmjuka och ärliga men vänder du på dem så krälar det av spindlar. Detta är inte första gången jag möter denna typ av människor, men det lär bli den sista.

Jag gick en kurs för några månader sedan och fick bra kontakt med gruppledaren. Från början kände jag ett genuint intresse och ett ömsesidigt utbyte som var till stor hjälp. Så här långt, i min berättelse, har jag redan delat med mig av mina erfarenheter, hjälpt honom ett otal gånger med medial rådgivning och även gett honom healing helt kostnadsfritt eftersom jag anser det som ett utbyte för att hjälpa och stödja varandra. Men någonstans har min starka intuition börjat ringa i en varningsklocka, och det är nu helvetet brakar loss.

Rätt som det är, helt utan förvarning får jag ett brev, som är proppat med smutskastning och beskyllningar i form av att jag är: oärlig, orsakar honom smärta i hans liv, vill skada honom och hans närmaste på olika sätt och vis och att jag stoppar hans flöde i livet. Men det lustiga i allt detta är att han har sagt exakt samma sak om andra kursdeltagare eller medlemmar, bakom deras ryggar till mig. Under tiden när vi hade bra kontakt så ville han ha medhåll och empati över hur fruktansvärt missförstådd och utnyttjad han hela tiden blir och vilken TUNG börda han bar på genom att vara så ljus och kärleksfull. Men när han slänger ur sig dessa påståenden så undrar jag vem det är som stoppar flödet för VEM? Jag undrar hur en kärleksfull, ödmjuk och s.k. högt andligt utvecklad person får denna information ifrån? Jag undrar också hur det kan komma sig att den informationen han får från sin källa, kan påstå att andra terapeuter, som är verksamma inom andlighet, också är mörka, avundsjuka, manipulativa och att även dem stoppar hans flöde i livet?

Beskyllningar och smutskastning kommer inte från den kärleksfulla delen av Universum, det VET jag med absolut säkerhet och från personlig erfarenhet. Han påstår också att man aldrig kan döma en människa, bara en människas handlingar och så gör han precis samma sak själv, skillnaden är bara att informationen då kommer från någon ärkeängel, Gud eller någon annan Mästare i kanaliserad form. Jag undrar vad de tycker om att deras namn missbrukas på detta sättet?

En väsentlig sak som jag lärt mig av livet och allt det som jag läst och upplevt är att: jag själv skapar min lycka och allt det som sker i mitt liv på gott och ont. Jag vet att vi av olika anledningar kan uppleva att vi blir ”stoppade” men det handlar oftast om att vi befinner oss på fel väg och att Universum vill styra om våra steg i rätt riktning igen. Jag anser detta kärleksfullt och är tacksam för detta. Precis som jag är lika tacksam över att jag vägletts in i dessa situationer för att jag har något att lära här eller för att se hur långt jag kommit i min utveckling när det gäller dessa situationer. Vi kan kalla det någon form av andlig tentamen, för tro det eller ej, så är det precis detta det handlar om. Jag är väl medveten om lagen om orsak och verkan och att det som jag skickar ut får jag tillbaka, så jag är inte ett dugg intresserad av att stoppa någon annans utveckling i livet. Jag har fullt upp med mitt eget liv, men som man känner sig själv, känner man andra. Det säger allt och lite till.

När man har med illasinnad energi att göra då kan det verkligen påverka ens liv på ett negativt sätt. Detta vet jag också av erfarenhet, jag har varit utsatt för detta flera gånger tidigare i mitt liv. Därför har jag valt att hjälpa andra människor att bli fria från denna typ av energi, för att värre våldtäkt inte finns. Våldtäkt är nämligen inte bara fysisk utan kan även vara energimässig och då riktas fokus på framförallt baschakra, sakralchakra och solar plexus. Vi får aldrig glömma att det finns olika grader av negativ energi och det är inte all typ av energi som är illasinnad medvetet. Att vara ex. orolig för någon som är sjuk är inte det jag pratar om. Att vara orolig för någon som är sjuk kan göra läkningsprocessen längre men är inte samma sak.

Vi måste lära oss att skilja på päron och äpplen. Att vara mer mottaglig för destruktiv energi handlar om hur mottaglig man själv är och är ett starkt tecken på var man behöver arbeta med sig själv för att bli starkare. En person som har benägenhet för depression är faktiskt mer mottaglig för illasinnad energi och då speciellt om man har stark intuition och har lätt för att ta in andra människors känslor.

Jag har mött människor som aldrig berörs av andras tyckande och tänkande. De lever sina liv fullt tillfreds med det de skapar och är i ett konstant flöde. Varför? För att de har full fokus på vad de vill skapa, de oroar sig inte, de har full tillit till sin egen förmåga och livet. De bryr sig inte om vad andra anser om deras val i livet. Så enkelt är det för vissa att skapa ett framgångsrikt liv men så svårt för många av oss andra. Vi själva begränsar oss och vår potential och det är helt och hållet vårt eget ansvar och inte någon annans. Jag hoppas att du som läser detta förstår skillnaderna av det jag försöker förklara.

Självutnämnd mästareI slutändan är det mitt eget ansvar hur jag än vrider och vänder på det. Det kommer alltid att finnas människor som är avundsjuka, manipulativa och oärliga men det är upp till mig i så fall att skydda mig och sätta gränser mot dessa personer och låta dem lära sig att ta hand om sitt eget skräp när dem själva är mogna. Ju mer jag kan fokusera mig på glädje, kärlek och lycka desto mer blir det så. Men denna högt andligt utvecklade person vill alltid ha en syndabock när det går dåligt för honom själv, han vill inte se sin egen del av det han skapar och vad han själv skickar ut. Han blir väldigt aggressiv när någon annan arbetar med samma sak som han själv och då spelar det ingen roll om någon annan var först med idén. Det han helst av allt skulle vilja att inte någon annan på detta jordklot arbetar med samma sak som han själv. Han lämnar sällan utrymme till att var och en finner sin egen sanning, för det kan omöjligt existera i en manipulativ och enkelriktad energi. Kvar finns bara EN väg och EN absolut sanning som tjänar hans egna syften.

För att återgå till påhoppen så känner jag inte igen mig i dessa fabrikationer. Att påstå dessa saker om mig är för mig som ett slag i ansiktet utan dess like. Jag kan bara säga ett ord med absolut säkerhet, projicering. Om jag vet att jag har gjort något fel, så ber jag om ursäkt för det men jag ber INTE om ursäkt för något som jag inte känner igen i mig själv. Det är väldigt enkelt att släcka ljuset i mina ögon genom att vara oärlig, manipulativ och osann. Ljuset släcks i mina ögon när jag blir falskt beskylld för andra människors olycka i livet eller att jag stulit deras energiflöde. Om någon stoppar ett energiflöde så är det genom att kasta ur sig falska påståenden eftersom jag vet att tankar, känslor, ord och handlingar är skapande och kan stoppa flödet i våra liv. Det är en Universell sanning och en lag enligt kvantfysiken.

Mina närmaste vet hur mitt liv har sett ut och att jag trots detta är tacksam. Dem som känner mig respekterar och älskar min generositet, ödmjukhet och kärlek. Jag inser att jag är, där jag är, av en mening. Jag inser att Universum vill tala om något för mig, även om jag ibland inte förstår syftet på en gång. Men enligt honom så är det jag själv som är orsaken till ALLT skit i mitt liv samtidigt som jag också är orsaken till hans eget liv och att det går dåligt för honom på olika sätt och vis och bla bla bla. Herregud, så tröttsam situation men samtidigt en nyttig påminnelse om att vissa s.k. ”högt andligt utvecklade personer” verkligen borde arbeta med sig själva först, innan dem vill hjälpa andra. Sorgligt och tragiskt men det enda man kan göra är att tycka synd om honom för han vet inte bättre.

Vi skapar varje sekundAlla som bara godtyckligt accepterar hans andliga smutskastning, oavsett om dem känner mig eller inte, har gjort ett val genom att försvåra en annan människas liv energimässigt. Men vissa människor är lättmanipulerade och älskar att sitta och mysa i allt skitsnack om alla andra för då slipper de titta på sig själva och vad de hjälper till att skapa. Dagen efter kan de sprida sina budskap om ljus, kärlek och sann vänskap. Halleluja!!! Sen undrar de varför de inte har något flöde i sina liv, men vänta, det måste ju vara någon annans fel… Dessa människor kan hålla sig långt borta från mitt liv, men är alltid välkomna när de vill möta mig som en medmänniska. För trots allt, är vi på denna jord för att lära och utvecklas och ingen är mer värd än någon annan. Vi är alla här för att omfamna varandra i våra hjärtan och stödja varandra i svåra stunder när mörkret fallit över våra sinnen.

Hela denna situation, tredje gången gillt, har lärt mig massor om mänskligt beteende, vilket alltid har fascinerat mig. Nu kan jag gå med huvudet högt, samvetet rent och förlåta mig själv och andra inblandade, för det icke kärleksfulla tillståndet som uppstått. Det är tack vare dessa händelser jag kan berätta min syn på saken för andra som vill lyssna. Jag kan lära av händelsen och fortsätta gå med ljus och kärlek i mitt hjärta som jag alltid har gjort. Jag har blivit ytterligare en erfarenhet rikare och förstått mig själv ännu bättre, insett min styrka och vad jag skall fortsätta att jobba med. Jag kan gå genom livet och VETA att jag är en god människa, trots mina brister, trots att jag har mycket kvar att lära och ha tillit till den Universella rättvisan som tar hand om allt det som är falskt och oäkta i var och en av oss.

Tack för att ni lyssnade på min berättelse

© 2011 Diana Sjöbeck

12 kommentarer till Arkiv 2005 – 2011

  1. ivanbjorn skriver:

    Jag kanske skulle ha lämnat även en länk till följande artikel: Channels, bas les masques! / Kanaliseringar – Kasta era masker: https://ivansblogg.com/2017/09/21/channels-bas-les-masques-kanaliseringar-kasta-era-masker/

    För att utrycka mig kort också med tanke på kommentarer nedan.
    Eftersom vi glömde vem vi egentligen är (d.v.s. skaparna med samma potential att skapa som skaparen. Detta tema ska jag inte utveckla här)

    Religioner och vår hittillsvarande samhällsordning ger inga bra svar om livets mening.
    Det är inte så konstigt att i kölvatten av detta har det uppstått ofantliga mängder olika praktiker om hur man kan väcka sin andliga potential till liv.

    Många människor har uttryckligen flytt de etablerade religionerna för att praktisera andlighet på ett annat sätt. Många blev besvikna. Svar och nyckel till ett medvetet liv finns nämligen i var och en själv och inte där ute…

    Att bolla sitt andliga liv med någon utomstående kan öka egna chanser till att få bättre inblick i sig själv….

    Gilla

  2. Tomas Hellström skriver:

    Tack för värdefulla erfarenheter du delar av dig, det finns hopp för mänskligheten trots allt.
    Det finns många oseriösa personer som utnyttjar andra för egen vinning och ställer sina egna behov främst framför andras. Det stärker bara oss att gå vidare med nya erfarenheter därmed öppnar nya möjligheter. Lyssnar på intuition och hjärtat så går man långt.

    Gilla

  3. therese skriver:

    Jag ryser i hela kroppen eftersom detta är vad min make, fd make är insyltad i. D e mästare olika dimensioner, änglar å förhållningssätt om ditt å datt. Vi har nu kommit så långt att han fått välja. Rörelsen eller vi. Han valde rörelsen. Å inom loppet av 2 dagar var han utflyttad å ansökt för skilsmässa. D gör mig så ont att se den man älskar försvinna från en. Och ännu mera ont att barnen drabbas…

    Gilla

    • dianasjobeck skriver:

      Hej Therese
      Det gör mig ledsen att dessa typer av sekter inte ger utrymme för ett balanserat och mer kärleksfullt sökande till personlig andlighet och samtidigt förstå varför vi är här på denna jord. Det ena behöver inte utesluta det andra men de är väldigt duktiga på att manipulera och höja Egot. Alla vill känna sig speciella och utvalda men förstår inte att det är vi alla, var och en på sitt sätt annars hade vi inte varit här. Sträck nu på dig, håll huvudet högt och ta hand om er. Hans val och konsekvenserna därav ska inte dra ner er energimässigt, tillåt inte er detta! Jag finns här för dig om du skulle behöva prata med någon som förstår. Kram 😃❤️

      Gilla

  4. jag känner igen mig, jag var också med ett tag i en andlig förening men gick ur. I god tid verkar det som för de som var kvar mådde väldigt dåligt av de energier som ledaren sände ut vid meditationer. På nätet finns det många amerikanska mediums som också har kört försäljningstrick emot mig genom att bara babbla och inte komma med någonting.

    Gilla

    • dianasjobeck skriver:

      Alltid tråkigt att höra när människor far illa i dessa sammanhang. Det finns människor som gör mycket gott i världen och tvärtom, tyvärr. Men en dag hoppas jag att kärleksenergin segrar och att denna värld blir en bättre plats för oss alla ❤

      Gilla

  5. Ping: Kärleksenergins mångfald inom olika healingtekniker | Diana Sjöbecks blogg

  6. MiaMaria skriver:

    Som vanligt intressant och stärkande.
    MiaMaria

    Gilla

  7. ulla skriver:

    Mycket intressant, stärker min uppfattning att det folk berättar om sej själva ofta är raka motsatsen till vad de sen i verkligheten är. De egenskaper de tillskriver sig själva tjänar så ofta syftet att dölja en smutsigare verklighet. Alla som på något sätt ”upphöjer” sej och aspirerar på en högre plats i nån slags andlig eller moralisk hierarki får mej att ana ugglor i mossen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.