Fallgropen med överlägsenhet

Vi har alla valt att återfödas till jorden av olika anledningar, om du delar den övertygelsen. Det stora problemet är att du inte minns syftet. En del människor vaknar tidigt, en del sent och en del kanske aldrig. Jag kan endast ta ansvar över mitt eget liv, min medvetenhet och andlighet. Det är bara jag som kan göra en egen bedömning om mitt eget liv och allt som jag står för. Fallgropen med överlägsenhet har jag upplevt själv och skrivit en artikel om det. Visst finns det sovande människor, visst finns det de som blint följer en flockledare utan att tänka själva. Detta gör mig inte bättre än dem då jag inte vet varför de väljer detta. Kanske är den vägen ett sätt för dem att vakna och utvecklas till det de är ämnade att vara. Kanske är de hjärntvättade och vet inte bättre.
Vi har genom historien sett otaliga bevis på hur människor beter sig mot andra när deras övertygelse är att de är överlägsna andra. Det är också lätt att känna sig överlägsen vid ett uppvaknande. Jag vill påminna dig om att även om du har vaknat har du fortfarande minimal andlig tillväxt. Alla gör sitt bästa de kan på sin medvetenhetsnivå och när tiden är inne kommer de också att vakna. När du sitter i en bekväm fåtölj, har tak över huvudet, pengar på banken, kan resa, bestämma över ditt eget liv, friheten att göra som du vill är det enkelt att tro att alla har exakt samma förutsättningar i livet. Jag får ständigt påminna mig om att vi alla bär på oändliga programmeringar som är en del av våra tanke- och känslomönster, vårt DNA, släktens karma, religiösa doktriner och mycket annat som influerar våra liv. Kanske är det av den anledningen som många känner att livet i mångt och mycket är förutbestämt. Ibland finns det inga enkla svar då frågorna i sig är komplexa.
Fallgropen av meningslöshet
”Allt är en illusion” kan väcka många känslor av meningslöshet. ”Varför ska jag överhuvudtaget anstränga mig när ingenting jag gör är viktigt eller har större betydelse, på det stora hela.” Vi möter dagligen sinnes floskler som tappat sin mening och sitt syfte. Men kan det vara så att vi alla håller fast vid vissa sanningar som behöver ifrågasättas? En del ismer som upprepats tillräckligt många gånger behöver inte vara absoluta sanningar. Din själ lever vidare, din energi lever vidare, det du lämnar efter dig lever vidare. På det sättet är du faktiskt odödlig och då är mina frågor till dig; Vilket arv vill du lämna efter dig? På vilket sätt vill du att människor ska minnas dig? På andra sidan vill jag förnimma att jag inspirerat och uppmuntrat människor till att finna sina egna sanningar. Jag vill förnimma att när människor tänker på mig får dem att må bra och bli uppfyllda av kärlek och ljus. Meningslöshet är en tillfällig känsla, den är inte bestående, om du inte väljer det själv.
Fallgropen med att undvika vardagen
Jag tror att de flesta håller med om att det finns mycket i vår värld som är brutet. Ibland känns det som om hela vår värld skulle behöva en ny omstart. Flertalet människor är en del av alla problem som finns på denna jord och även om majoriteten inte tror det så påverkas vi alla av det. Pengar styr allt liv på jorden. Med pengar kommer svek, lögner, korruption, girighet, lidande och mycket mer som ni säkert kan sätta ett ord på. Jag kan hålla med om att i de högre densiteterna är allting mycket lättare, ljusare och mer kärleksfullt. Det är lätt att längta dit och att ständigt vilja vistas där. Du är kanske andligt upphöjd och nått en högre grad av medvetenhet men om du flyr ifrån denna verklighet, med alla dess problem, bör du kanske påminna dig om varför du valt att komma hit. Du har inte kommit hit för att fly. Vill du förändra världen, lägga fram nya idéer, omstrukturera eller lära den att det finns bättre sätt att leva livet på jorden, då ska du göra det. Gör någonting konkret istället för att låtsas att du lever utanför samhället.
Fallgropen med att vilja rädda andra
Har du vaknat och sett igenom illusionerna? Har du sett ondskan i vitögat och all bedrövelse som den skapat och fortfarande skapar? Du ser med klara ögon all den smärta och villfarelse de flesta människor befinner sig i. Din spontana reaktion är att visa dem sanningen. Du vill att alla andra ska vakna upp ur sin dvala. Du kan se hur mycket smärta och villfarelse andra människor är i och din önskan är att ”visa dem sanningen” eller rädda dem. Du kan inte tvinga fram någonting, även om du har de bästa intentionerna. När du pratar för döva öron försöker du kanske vara mer påträngande men det i sin tur skapar bara mer frustration och du upplevs som en knäppgök som blivit hjärntvättad. Det slutar med att du skadar både dig själv och andra. I denna fallgrop finns det väldigt mycket ilska, missförstånd vilket egentligen bara ger mer näring till egot av att ha rätt. Sluta sabotera din egen tillväxt och låt människor vakna när de är redo.
Fallgropen med att hjälpa andra och revolutionera världen
Det är inget fel med att ge råd och hjälpa andra, så länge du respekterar deras gränser. Genom att utveckla ett utvidgat andligt perspektiv kan ibland ge egot en möjlighet att känna sig mer ”kunnig” än andra som fortfarande är fångade i en illusion. Oönskade eller påtvingade råd kan ibland ha katastrofala konsekvenser och det är viktigt att komma ihåg detta. Viljan att hjälpa andra kan också användas som en flykt till att undvika att hjälpa sig själv. Detta har jag sett alltför många gånger under min långa karriär. På det stora hela ser vi hur samhället är korrumperat och som har sin grund i ilska och kaos. Genom söndring och härskning har det systemet frodats och överlevt under tusentals år. Många faller i fallgropen med att tro att frihet, ärlighet och rättvisa kan skapas genom att förändra det externa systemet. Det blir ett påtvingat system som inte kommer att vara bestående. Återigen kan vi se detta mönster upprepa sig genom historien, en dålig repris som fortsätter att spela upp sig. Så länge girighet, manipulation och längtan till att härska finns inom individer på maktpositioner är denna kamp fruktlös. En verklig bestående förändring kan endast uppnås genom personlig insikt, ett uppvaknande.
© Diana Sjöbeck






Människan skapades av en girig och hänsynslös gud, något som symboliken för Eden, Adam, Eva och ormen bekräftar. Den berömda illustrationen berättar om mänskligheten som vaknar från illusionerna genom att uppleva det gudomliga jaget genom Kundalini resning. Äpplet var kunskapens frukt som gav dem möjlighet att vidareutveckla sig själva andligt och höja sig över den fysiska tillvaron de befann sig i. Hur skulle våra liv se ut om vi verkligen kunde se det verkliga från det falska, det goda från det onda? Denna kunskap är naturligtvis förunnat till de få med verklig makt och särskild genetisk sammansättning. En kärleksfull gud ville helt uppenbart lämna dem kvar i en låg vibrationsfrekvens, bortom all kunskap, dömda till att reinkarnera med total minnesförlust i all evighet… Kärlek är för mig inte den beskrivningen. För mig är det exakt så mörkret eller ondskan agerar.
Polaritet finns på de lägre existensplanen och i allra högsta grad på jorden. Kunskap t.ex. är varken gott eller ont i sig, det är bara information. Det är först när kunskap används till att manipulera eller upplysa som det blir polariserat. Reinkarnation och fysisk existens har ingenting med lärande att göra. Livet på det fysiska planet är ingen skola, det är ett dimensionsfängelse som tvingats på oss. Om vi verkligen vore här för att lära oss skulle det vara logiskt att vi kommer ihåg de tidigare liven så vi inte skulle göra om samma misstag om och om igen. Hur ska vi kunna göra andliga framsteg när vi kommer tillbaka till exakt samma utgångspunkt gång efter gång? Om vi tittar på hur livet är på jorden och vad som manifesteras kan vi klart och tydligt se att många människor fortfarande är på samma nivå mentalt och andligt som för tusentals år sedan på grund av detta system. Utöver dessa problem finns det andra oönskade effekter som själar upplever efter den fysiska döden. I ett slutet system finns det ingen väg ut förutom den utvägen som någon förutbestämt. Vilken kärleksfull gud skulle vilja se själar lida i livet eller bortom?
Alla bär på en unik vibrationsfrekvens och det är den som avgör på vilken plats vi kommer att hamna på när vi lämnar livet på jorden. Min personliga förståelse, så här långt, är att vi hamnar på den plats som återspeglar vårt energimönster eller vibrationsfrekvens. Vi kommer alltid att hamna på den plats där likasinnade finns. Om du bär på kärlek och medkänsla är det detta du kommer att möta. Om du bär på hat och våld är det detta du kommer att möta. Om du tror på en viss religion och det är en del av ditt liv är det detta du kommer att möta. Himlen eller helvetet är endast hologram som återspeglar det vi bär på. Givetvis kommer du efter en tid att få möjligheten att komma tillbaka till Jorden för att lära dig några nya saker som du kanske missat, inte förstått eller inte blivit färdig med. Andlig utveckling sägs ju bestå av alla kontraster så du kanske vill komma tillbaka och uppleva hur det är att vara avundsjuk, vara våldsam, hatisk eller lära dig vara ödmjuk och ha medkänsla för din nästa. Du inkarnerar och har inget minne av dina tidigare minnen, insikter eller erfarenheter. Vill vi verkligen tro på att detta påtvingade system på något sätt hjälper oss att utvecklas andligt? Var och en får tro vad den vill och fortsätta leva sina liv efter vad de önskar. Jag är inte ensam om att ha dessa tankegångar. Om någonting börjar gnaga inombords är det kanske dags att vidga sina vyer och börja söka efter meningen med vad livet och döden egentligen har för syfte på denna planet.
Vad är livet värt att leva om ingen glädje, kärlek och lycka finns? Vad är livet utan sann vänskap som bygger på lojalitet, kärlek och närvaro? Det är tragiskt att se när människor väljer att stanna kvar i relationer som inte gör dem lyckliga. Hur ofta säger människor ”ja” när deras första primära känsla är att säga ”nej”? Varje gång jag gick emot mitt hjärta, gav jag bort min kraft. Varje gång jag gick emot min själs röst, underminerade jag min inre vägledning och gav bort min kraft. Vill endast påminna dig, denna regniga söndag, att våga tro på dig själv och dina förmågor. Du kan inte få kärlek och godkännande av personer som inte vill ge dig detta frivilligt.
När jag är i balans, lever jag i nuet och har ingen egentlig önskan om att tänka på det förflutna eller på det som skall komma att ske. Det är i Nuet som jag upplever lyckan och glädjen över livet och förstår att varje sekund är oändligt rik och dyrbar. Framtiden ändras varje sekund och de vägar jag har framför mig medför alla ett stort ansvar, både när det gäller mig själv men också andra. Vissa dagar känns det inte lika lätt och självklart och då blir det lite svårare att ha tillit till mig själv, min förmåga och vägledningen jag får. En av mina guider viskar i mitt öra ”Du har ett gott hjärta som vill hjälpa andra och låt ingen få dig att tro något annat. Ge av ditt stöd, uppmuntran och dela med dig av den inre rikedomen du har”. Känner att jag vill det men hjärnan sover, jag är konstant trött och har egentligen ingen lust eller inspiration till att lyfta upp någon för tillfället.
Finns det verkligen en mening med ALLT som sker? Jag kan med säkerhet säga, definitivt inte! Jag delar inte den åsikten själv då jag vet att andras val har haft negativ effekt på mitt liv, både i stor och i liten skala. Det är många gånger mitt liv försvårats och jag fått leva med konsekvenserna (präglingar och programmeringar) av andras dåliga val, beteenden och handlingar. Det finns väldigt många som tycker att dessa motiv är vad livet handlar om, för att få lärdomar. Kanske är det svaret det enda som finns i denna dualistiska värld. Kanske har vi inte lärt oss någonting från alla dessa upprepningar i det eviga kretsloppet av återfödelse, trauma och lidande. Vi får inte glömma att vi lever i ett dimensionellt vibrationsfängelse som styrs av mörka krafter och gömmer sig bakom falska Karma lagar. Den dagen du vaknar kommer du också att sätta stopp för deras tyranni och källa till näring.