Reviderad artikel 1992/2020

Jag tar ansvar för den jag är

När jag är i balans, lever jag i nuet och har ingen egentlig önskan om att tänka på det förflutna eller på det som skall komma att ske. Det är i Nuet som jag upplever lyckan och glädjen över livet och förstår att varje sekund är oändligt rik och dyrbar. Framtiden ändras varje sekund och de vägar jag har framför mig medför alla ett stort ansvar, både när det gäller mig själv men också andra. Vissa dagar känns det inte lika lätt och självklart och då blir det lite svårare att ha tillit till mig själv, min förmåga och vägledningen jag får. En av mina guider viskar i mitt öra ”Du har ett gott hjärta som vill hjälpa andra och låt ingen få dig att tro något annat. Ge av ditt stöd, uppmuntran och dela med dig av den inre rikedomen du har”. Känner att jag vill det men hjärnan sover, jag är konstant trött och har egentligen ingen lust eller inspiration till att lyfta upp någon för tillfället.

Det var länge sedan jag insåg att kunskap som inte är förankrat i hjärtat kan stjälpa mer än vissa tror. Samma sak gäller all form av kunskap och påståenden som upprepas och ingen vågar ifrågasätta. Vi har alla olika bakgrund och hanterar våra känslostormar på olika sätt. Det som är lätt för mig kan vara svårt för någon annan. Det som är självklart för mig är inte alltid självklart för alla andra. Det finns inga rätt och fel när det gäller personlig andlig utveckling, den bara ÄR. Den som vandrat på livets hårdare stigar kan vissa gånger vara mer sårbar än andra och ibland också utveckla sidor som gränsar till cynism. Det är inte svårt att visa förståelse för vad andra människor går igenom i sina liv. Alla har vi varit på den punkten flera gånger under vår livstid. Jag syftar inte på offermentaliteten, jag pratar om överkänslighet. Denna överkänslighet som egentligen beskriver obalanser när många känslor har förtryckts, ignorerats eller förträngts. Ibland är t.ex. ilska bara ilska och handlar inte om speglingar och det är viktigt att förstå skillnaden.

Ganska tidigt insåg jag att min sanning inte behöver vara någon annans. Det finns olika svar på en och samma fråga. Om jag inte förstår ett svar finns det säkert ett annat svar som resonerar bättre med mitt hjärta. Det hjälper sällan att det första svaret upprepas och gärna med högre tonläge då jag aldrig varit döv och har egentligen extremt bra hörsel. Men den sortens människor som skriker sig hesa har aldrig varit bra lärare för någon. Det de bidragit med istället är att sätta präglingar i det undermedvetna om att den personen är korkad och inte förstår bättre.

Jag vill till exempel aldrig komma till den punkten i livet där jag blir bekväm med min tolkning av vad livet egentligen handlar om på denna planet. Ibland reagerar människor olika i olika situationer och på ett sätt som jag kanske inte förväntat mig. Ibland återspeglar människor endast det jag bär på inom mig själv som jag bör titta på. Om så inte är fallet är det dags för mig att gå vidare mot nya äventyr. Däremot låter jag aldrig mina rädslor av olika slag styra mina steg eller ha dem som ursäkt till att sluta bry mig eller utveckla mig vidare. Emellertid är det viktigt för mig att komma ihåg en sak; Har jag startat igång en process (vad det än må vara) ska jag ta ansvar för denna och avsluta det jag påbörjat på ett kärleksfullt sätt.

För att växa och utvecklas till den unika individ som du egentligen är, är det viktigt att veta vad du vill skapa i ditt liv? Hur vill du bli behandlad? Vad tycker du om människor som har förutfattade åsikter om dig? Hur mår du när människor ofördelaktigt dömer dig? Vi är alla en del av någonting stort, en helhet, och alla ska behandlas med omtanke, kärlek och respekt. Ha tålamod med dig själv och andra. Uppmuntra och hjälp dem som ber om hjälp, de som inte förstår skall du inte se ner på. Du har också varit på den punkten någon gång under din utvecklingsprocess. Varje dag blir en ny människa medveten om dess handlingar, både på gott och ont. Detta medför personliga förändringar som kan vara smärtsamma och då behöver vi ge dem kärleksfull vägledning. En tanklös handling eller ord som inte är förankrade i hjärtat kan blockera en människas utvecklingsprocess, särskilt när den resan är plågsam och främmande. Gör det som känns rätt, följ ditt hjärta, din inre röst. Det är stor skillnad på att känna med hjärtat och känna med huvudet. Om du har förmågan att förstå dig själv, din situation och dina erfarenheter kan du använda samma källa till förståelse för att även bemöta andra.

© Diana Sjöbeck 1992/2020

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Reviderad artikel 1992/2020

  1. Ping: Reviderad artikel 1992/2020 – Life, Death and all between

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.