Livet består av val och upplevelser. Små ögonblick som ibland är glädjefyllda och ibland sorgliga. Alla dessa upplevelser är mina erfarenheter som jag använder för att växa och utvecklas. Glädje tillför mig positiv energi och en optimistisk inställning till livet. Sorg ger mig insikter och lär mig medkänsla och ödmjukhet. Jag springer inte ifrån det tunga och jobbiga, jag försöker inte ens intellektualisera känslorna då känslan, för mig i alla fall, representeras av hjärtat och intellektet av sinnet.
Jag ser mitt liv, här på denna jord som en temporär hållplats, där jag ger av det jag kan och har för att sen gå vidare till andra uppdrag. En del uppskattar min visdom och mina reflektioner som en språngbräda till självläkning. En del ser mig som ett hot, blir kränkta eller avundsjuka. Var och en väljer att vara den de vill vara. Jag väljer frihet, kärlek, ärlighet, balans och harmoni. Jag väljer att vara sann i mitt hjärta och låta min själ stråla på sitt unika och vackra sätt.
Om mina artiklar kan inspirera dig till att läka dig själv blir jag enormt glad, men det är viktigt att du alltid är öppen för andra möjligheter och verktyg som finns där ute i världen. För att du ska kunna bli fullständigt hel i din själ, hjärta, tanke och känsla är det essentiellt att du alltid har ett öppet sinne och följer ditt hjärta i den riktningen det leder dig. Om du i ditt hjärta känner att jag inte har något värdefullt att erbjuda dig är det ärligare att du går din egen väg.
Som du förstår, handlar din resa inte enbart om vad du behöver utan också om vad jag behöver. Jag behöver också människor omkring mig som kan inspirera mig tillbaka, vara närvarande och ge mig stöd när jag behöver det. Ett ömsesidigt flöde kan inte skapas av enkelriktad energi. Du väljer vad du vill ha i ditt liv och samma rättighet har jag också.
Jag önskar dig allt av det goda som livet kan ge och att kärleksljuset alltid skiner över dig på din väg genom livet.
© Diana Sjöbeck
Människan skapades av en girig och hänsynslös gud, något som symboliken för Eden, Adam, Eva och ormen bekräftar. Den berömda illustrationen berättar om mänskligheten som vaknar från illusionerna genom att uppleva det gudomliga jaget genom Kundalini resning. Äpplet var kunskapens frukt som gav dem möjlighet att vidareutveckla sig själva andligt och höja sig över den fysiska tillvaron de befann sig i. Hur skulle våra liv se ut om vi verkligen kunde se det verkliga från det falska, det goda från det onda? Denna kunskap är naturligtvis förunnat till de få med verklig makt och särskild genetisk sammansättning. En kärleksfull gud ville helt uppenbart lämna dem kvar i en låg vibrationsfrekvens, bortom all kunskap, dömda till att reinkarnera med total minnesförlust i all evighet… Kärlek är för mig inte den beskrivningen. För mig är det exakt så mörkret eller ondskan agerar.
Polaritet finns på de lägre existensplanen och i allra högsta grad på jorden. Kunskap t.ex. är varken gott eller ont i sig, det är bara information. Det är först när kunskap används till att manipulera eller upplysa som det blir polariserat. Reinkarnation och fysisk existens har ingenting med lärande att göra. Livet på det fysiska planet är ingen skola, det är ett dimensionsfängelse som tvingats på oss. Om vi verkligen vore här för att lära oss skulle det vara logiskt att vi kommer ihåg de tidigare liven så vi inte skulle göra om samma misstag om och om igen. Hur ska vi kunna göra andliga framsteg när vi kommer tillbaka till exakt samma utgångspunkt gång efter gång? Om vi tittar på hur livet är på jorden och vad som manifesteras kan vi klart och tydligt se att många människor fortfarande är på samma nivå mentalt och andligt som för tusentals år sedan på grund av detta system. Utöver dessa problem finns det andra oönskade effekter som själar upplever efter den fysiska döden. I ett slutet system finns det ingen väg ut förutom den utvägen som någon förutbestämt. Vilken kärleksfull gud skulle vilja se själar lida i livet eller bortom?
Alla bär på en unik vibrationsfrekvens och det är den som avgör på vilken plats vi kommer att hamna på när vi lämnar livet på jorden. Min personliga förståelse, så här långt, är att vi hamnar på den plats som återspeglar vårt energimönster eller vibrationsfrekvens. Vi kommer alltid att hamna på den plats där likasinnade finns. Om du bär på kärlek och medkänsla är det detta du kommer att möta. Om du bär på hat och våld är det detta du kommer att möta. Om du tror på en viss religion och det är en del av ditt liv är det detta du kommer att möta. Himlen eller helvetet är endast hologram som återspeglar det vi bär på. Givetvis kommer du efter en tid att få möjligheten att komma tillbaka till Jorden för att lära dig några nya saker som du kanske missat, inte förstått eller inte blivit färdig med. Andlig utveckling sägs ju bestå av alla kontraster så du kanske vill komma tillbaka och uppleva hur det är att vara avundsjuk, vara våldsam, hatisk eller lära dig vara ödmjuk och ha medkänsla för din nästa. Du inkarnerar och har inget minne av dina tidigare minnen, insikter eller erfarenheter. Vill vi verkligen tro på att detta påtvingade system på något sätt hjälper oss att utvecklas andligt? Var och en får tro vad den vill och fortsätta leva sina liv efter vad de önskar. Jag är inte ensam om att ha dessa tankegångar. Om någonting börjar gnaga inombords är det kanske dags att vidga sina vyer och börja söka efter meningen med vad livet och döden egentligen har för syfte på denna planet.
Vad är livet värt att leva om ingen glädje, kärlek och lycka finns? Vad är livet utan sann vänskap som bygger på lojalitet, kärlek och närvaro? Det är tragiskt att se när människor väljer att stanna kvar i relationer som inte gör dem lyckliga. Hur ofta säger människor ”ja” när deras första primära känsla är att säga ”nej”? Varje gång jag gick emot mitt hjärta, gav jag bort min kraft. Varje gång jag gick emot min själs röst, underminerade jag min inre vägledning och gav bort min kraft. Vill endast påminna dig, denna regniga söndag, att våga tro på dig själv och dina förmågor. Du kan inte få kärlek och godkännande av personer som inte vill ge dig detta frivilligt.
När jag är i balans, lever jag i nuet och har ingen egentlig önskan om att tänka på det förflutna eller på det som skall komma att ske. Det är i Nuet som jag upplever lyckan och glädjen över livet och förstår att varje sekund är oändligt rik och dyrbar. Framtiden ändras varje sekund och de vägar jag har framför mig medför alla ett stort ansvar, både när det gäller mig själv men också andra. Vissa dagar känns det inte lika lätt och självklart och då blir det lite svårare att ha tillit till mig själv, min förmåga och vägledningen jag får. En av mina guider viskar i mitt öra ”Du har ett gott hjärta som vill hjälpa andra och låt ingen få dig att tro något annat. Ge av ditt stöd, uppmuntran och dela med dig av den inre rikedomen du har”. Känner att jag vill det men hjärnan sover, jag är konstant trött och har egentligen ingen lust eller inspiration till att lyfta upp någon för tillfället.
Finns det verkligen en mening med ALLT som sker? Jag kan med säkerhet säga, definitivt inte! Jag delar inte den åsikten själv då jag vet att andras val har haft negativ effekt på mitt liv, både i stor och i liten skala. Det är många gånger mitt liv försvårats och jag fått leva med konsekvenserna (präglingar och programmeringar) av andras dåliga val, beteenden och handlingar. Det finns väldigt många som tycker att dessa motiv är vad livet handlar om, för att få lärdomar. Kanske är det svaret det enda som finns i denna dualistiska värld. Kanske har vi inte lärt oss någonting från alla dessa upprepningar i det eviga kretsloppet av återfödelse, trauma och lidande. Vi får inte glömma att vi lever i ett dimensionellt vibrationsfängelse som styrs av mörka krafter och gömmer sig bakom falska Karma lagar. Den dagen du vaknar kommer du också att sätta stopp för deras tyranni och källa till näring.
Jag skriver inga absoluta sanningar, för jag tror inte på dem själv. När du läser mina texter är det viktigt vad du själv känner i ditt hjärta. Det jag vet med säkerhet är; om jag ska kunna växa och utvecklas till en kärleksfull individ måste jag först lära känna mig själv. Jag måste våga konfrontera mina rädslor och mönster som jag bär på för att förstå dem och varifrån de har sitt ursprung. Livet måste inte bestå av en ständig kamp, livet blir vad vi gör det till. Livet kan vara svårt för vissa och en del har fler motgångar än andra, och det bara är så. Det handlar inte om att vi blir bestraffade på något vis. Det handlar om att livet ger oss möjligheter att se var vi inte är i balans inom oss själva. Livet ger oss möjligheter att läka såren som andra tillfogat oss och som vi orsakat i andra. Dessa insikter hjälper oss att förstå hur och varför andra agerar som de gör. Den enklaste utvägen är alltid att vända ryggen eller döma andra människor, men mycket svårare att inse att bakom varje handling, tanke, ord och känsla finns en orsak. Det är orsakerna som är viktiga för att vi ska förstå både oss själva och andra.
När jag riktar mina blickar mot det förgångna och står med facit i hand så förstår jag varför vissa saker inte har förverkligats i mitt liv. Jag förstår att vissa händelser och situationer har hjälpt mig och stärkt mig som människa, även om det har varit smärtsamt och sorgfyllt. Jag förstår också varför jag inte har fått de jobben jag sökt eftersom jag då inte hade haft möjlighet att få jobba med det som jag är ämnad att göra. Jag förstår att de människor som kommit in i min väg, under en kortare eller längre period, inte har haft kärleksfulla intentioner mot mig eller jag skulle lära mig att sätta gränser och säga nej, därför har livet helt enkelt också dragit dem undan, när jag förstått mina läxor. Jag förstår nu varför jag blev sjuk, för jag skulle lära mig att släppa alla de bördor som inte var mina.
För många år sedan nådde jag fram till en punkt i mitt liv där jag kände att jag inte längre ville sitta fast i programmeringar som inte var mina egna. Tillräckligt länge bar jag på andras känslor av skuld, ånger, misslyckande och besvikelser. Att våga ta stegen till förändringar är någonting som min själ och mitt hjärta innerligt längtade efter. Denna längtan hade jag haft så länge jag kunde minnas och jag vet att jag gjorde mitt bästa under de förutsättningarna jag hade. Att leva som jag lär är ett lätt beslut och som ett första steg till att leva mitt liv efter de insikter som sakta formats under min livsväg. Programmeringar måste uppfattas för vad dem är för att kunna få möjligheten att bryta mig loss från den nedåtgående spiralen av missöden.
Hur skapar du lättast ett liv i lugn och ro, att få känna och uppleva sann balans och harmoni? Livet kommer med många gåvor till dig, både på gott och ont. Sjukdom, död, skilsmässa, arbetslöshet är några exempel på livet. Inget av detta kan någon av oss styra eller förhindra, det sker av olika anledningar och många gånger med ett syfte. Ibland förstår du syftet och ibland inte, men svaret kommer alltid att finnas där när du är redo att ta in det.
How do you more easily create a life in peace, to feel and experience true balance and harmony? Life comes with many gifts to you, both good and bad. Disease, death, divorce, unemployment are some examples of life. None of us can control or prevent it, for various reasons and many times these experiences occurs for a reason. Sometimes you understand the purpose and sometimes you don’t, but the answer will always be there when you’re ready to take it in.
