Tag Archives: Fri Vilja

Jag har modet att se mig själv för den jag är

För många år sedan nådde jag fram till en punkt i mitt liv där jag kände att jag inte längre ville sitta fast i programmeringar som inte var mina egna. Tillräckligt länge bar jag på andras känslor av skuld, ånger, misslyckande och besvikelser. Att våga ta stegen till förändringar är någonting som min själ och mitt hjärta innerligt längtade efter. Denna längtan hade jag haft så länge jag kunde minnas och jag vet att jag gjorde mitt bästa under de förutsättningarna jag hade. Att leva som jag lär är ett lätt beslut och som ett första steg till att leva mitt liv efter de insikter som sakta formats under min livsväg. Programmeringar måste uppfattas för vad dem är för att kunna få möjligheten att bryta mig loss från den nedåtgående spiralen av missöden.

I många år slog jag på mig själv tills jag förstod att detta inte var svaret och i många år trodde jag att dessa tillstånd endast var plågoandar som jag aldrig kunde bli fri ifrån. Detta berodde på att jag aldrig accepterade mitt ljus av den sanning som jag bar på inom mig själv. Jag tror inte på lagen om att ”jag får tillbaka det jag skickar ut”. Denna lag är baserad på martyrskap och den håller mig endast kvar i en lågfrekvent energi. Min intention har aldrig varit att skada eller såra någon men det har jag upplevt från min omgivning alltför ofta. När jag gav min respekt, kärlek, tid och energi och endast fick respektlöshet, avundsjuka, dåliga ursäkter och undvikande energi tillbaka insåg jag att problemet inte fanns inom mig. Hur svårt kan det vara att behandla mig såsom de själva blivit behandlade av mig? Det är inte svårt att ge och få i ett flöde! Svårigheten uppstår när människor enbart tar emot.

Stegen till förändring innebär för mig att förstå och acceptera att allt det som jag bär på bara är nycklar till mig egen utveckling. Dessa nycklar talar om för mig vad som är mitt och vad som är andras. Det är en skön känsla att kunna se de olika tillstånden för vad dem egentligen ÄR. Vad de representerar i mig själv och var de har sitt ursprung. Jag vill inte springa ifrån mitt ansvar i det som jag skapar i min tillvaro. Tvärtom, jag vill se för att kunna dra lärdom av dem och gå vidare med förlåtelse och acceptans i mitt hjärta.

Jag är värdefull även om människor inte ser det eller visar det i handling. Mitt värde baseras inte på vad andra tycker och tänker om mig. De känner mig inte eftersom de inte är intresserade av att lägga lite tid på att lära känna mig. De är själva långt ifrån ett balanserat och harmoniskt liv vilket ofta visar sig i att behovet av att hjälpa dem är större än viljan till att möta mig för min skull. De älskar inte sig själva och alltså är deras bedömning av mig likvärdigt med ingenting. Jag tar mig tid för dem jag älskar och inte när jag har tid är ett kvarstående faktum som det alltid varit. Nu riktar jag mitt ansikte mot den villkorslösa kärleken och känner hur jag är älskad för den jag är.

© Diana Sjöbeck

Medvetenhet utan kärleksljuset är också skapande

Vad är kunskap utan kärlek som är förankrad i hjärtat? Vad ser du manifesteras av den dualistiska energins kraft som inte bär på kärleksljuset?

Jag ser inte frihet för alla att leva sina liv som de själva väljer. Jag ser många orättvisor, kränkningar, begränsningar och våld. Det jag ser är vad som manifesteras från den plats som inte berörs av kärleksljuset trots att medvetenheten finns. Denna medvetenhet som törstar efter makt, kontroll och absolut tyranni över allt och alla. Dessa krafter är inte utan intelligens, tvärtom och vår planet kommer att fortsätta lida tills den dagen kommer och vi alla står enade utan rosa skygglappar. Vad krävs för att alla människor ska förenas och tala unisont? 

När jag öppnar ögonen inåt ser jag silvertrådar sträcka sig kors och tvärs genom universum. Jag ser guldtrådar sammanlänkade mellan allt levande med ett skimmer i alla regnbågens färger. Mellan hjärtan finns ingen separerande energi. På den plats där villkorslös kärlek borde finnas ser jag separation och källan till den energimässiga våldtäkten som manifesterar sig varje dag. De som vågar lysa starkt med sitt inre ljus kommer onekligen att känna av den mörka blockerande energin inom någon livsaspekt, om inte inom alla. Detta krig har pågått väldigt länge, mellan ljuset och mörkret. Du som bär på kärleksljuset vet detta och har med stor sannolikhet krigat under många livstider. Någonstans djupt inom dig känner du dig trött, att du inte orkar kämpa mer. Du ser vad som sker, gång på gång, samma visa om och om igen. Du ser obalanserna, du ser problemen men är maktlös till att förändra dem. Du har svaren inom dig och en röst till att förmedla dem men det är inte många som lyssnar eller vill höra det du säger.

En del strävar efter en balanserad och harmonisk tillvaro. De känner respekt och kärlek till allt levande som finns omkring oss. De ser lidandets fasor, rädslornas makt och kämpar i motvind för att få andra att förstå den. En del finner nöje i att förstöra, förneka gudomligheten i varje kännande varelse. Dessa människor skapar ett liv som många berörs av utifrån sina programmeringar och kontrakt. De är väl medvetna om konsekvenserna eftersom deras agenda är klar och tydlig. Den härstammar bara inte från kärleksljuset.

Allting är inte ljus och kärlek och det har vi bevis nog på om vi orkar öppna ögonen och verkligen se. Först då kommer du att se att du inte äger din framtid, din hälsa och din frihet att leva efter ditt eget hjärta. Du är begränsad på grund av pengar (som jag tar som ett exempel), som du måste ha för att överleva på denna planet. Pengar som finns i ett överflöd men som endast ett fåtal har tillgång till. Men jag vill påminna dig om att den gudomliga skaparkraften du har inom dig inte berörs av pengar. Din inre styrka och visdom du äger kan inte köpas med pengar. Du har en röst som kan beröra människor i din omgivning. Du har förmågan att agera genom att dra ner kärleksljuset till din omgivning och dig själv, varje dag genom att meditera. Jag pratar inte om att be! Det är inte någon annans uppgift att lösa de problemen som vi lever med här. Ett energimässigt krig kan inte utkämpas fysiskt, den striden måste utkämpas på ett energimässigt plan. Den obalansen som har tagit fysisk form kan bestridas genom aktiva val som inte ger det mer näring. Det är upp till dig vad du gör med den kunskapen och medvetenheten du själv äger.

Våga vägra, våga säga NEJ, du har modet att gå din egen väg. Du är inte ensam, vi är många som känner och tycker som du. Sök dig till människor som är likasinnade, ni behöver varandra och tillsammans kan ni skapa underverk. I gemenskapen kan ni hämta kraft och styrka från varandra. Jag vet inte vad som är bäst för dig och vilken väg du ska välja men en sak vet jag med säkerhet och det är att du inte ska separera och isolera dig från världen.

Vänligen dela tack om detta går i linje med dina egna övertygelser

© Diana Sjöbeck

Förlåtelse

Det kommer en tidpunkt när det är dags att förlåta dig själv och andra. Förlåtelse handlar inte om att glömma, som en del tror. En del minnen kommer alltid att vara en del av dig och din tillfälliga jordiska resa. Dina känslomässiga ärr påminner dig om den tidpunkten när lidandet skapades inom dig. Det är därför dessa ärr först måste läkas innan förlåtelsens och medlidandets kraft kan frigöra dig.

Förlåtelse är frihet. Den energimässiga tyngden i form av besvikelse, bitterhet, ilska osv. frigörs och transformeras till kärlek. Varför fortsätta bära på en ryggsäck som hindrar dig från att leva livet till fullo? Det är ett val att fortsätta leva livet enligt skuggorna från det förflutna. Det är ett val att vilja vara kvar på den punkten där oskuldsfullheten förlorades och nu styrs av en pessimistisk och rädslobaserad livsinställning.

Var och en följer sitt hjärta, den rätta tidpunkten finns i varje gruskorn av det kosmiska andetaget. Fri Vilja till att välja, leva, skapa i kärlek, släppa taget och förlåta. Genom ett samarbete med det Högre Jaget kan ny medvetenhet födas som slutligen leder till obegränsade möjligheter och nya vägar till frigörelse.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck & Draksjälarna

Bryt dig ur Vibrationsfängelset

Vad händer med din aura och din kropp om den ständigt bombarderas med låg energifrekvens? På vilket sätt påverkas dina tankar och känslor av denna negativa energi? Har du någonsin funderat över orsakerna till varför du oavbrutet matas med information som leder dig till känslor av förtvivlan, tyngd och bedrövelse? När såg du senast något tv-program som väckte känslor av hopp, kärlek och inspiration inom dig?

Du kan på daglig basis hitta tusentals orsaker till att må dåligt och mata dig själv med negativ energi. Det du tänker på och har fokus på blir en del av din kropps energifrekvens och verklighet. Detta är vad du kommer att dra till dig och på det här sättet blir du en del av den destruktiva nedåtgående spiralen. Detta väljer du själv och det är ingen annans fel att du blir fånge i den låga vibrationsfrekvensen. Att vara medveten om allehanda problem och orättvisor som sker dagligen är en sak. Att vara delaktig i det som sker är någonting helt annat. Du kanske arbetar med denna tyngd varje dag och det är ingen lätt uppgift. Men ta inte detta med dig hem, låt inte detta bli en del av ditt.

All energi kan transformeras och detta gör du enklast genom att: bli medveten om problemen och därefter agera i kärleksfull och ljus anda. Ingenting förändras genom att älta något för evigt. Det enda du bidrar med är att sprida dessa allehanda rädslor vidare och skapa mer tyngd och tröghet i andra. Orsakerna till att denna energi finns är för att hålla mänskligheten kvar i den låga energifrekvensen. Vi blir lättare att styra och manipulera. Om du är en del av detta problem blir du ett verktyg. Om du inte vill vara ett verktyg kan du precis när som helst börja fokusera din kraft på att dagligen rensa, rena och ladda dig med mer positiv och kärleksfull energi. Du kommer garanterat att känna dig lättare och ljusare. Dina förändringar kommer att påverka din närmaste omgivning. De som vill kommer i sin tur att inspirera andra osv. Detta är ett enkelt sätt att frigöra sig på, då ingen av oss sitter på högre poster för att kunna påverka saker och ting i större skala. Men vi är många och de är få till antalet. Den dagen vi alla vaknat ur denna vansinniga mardröm kommer vi inte längre att tolerera och acceptera denna energimässiga våldtäkt och förslavning.

Du kan inte styras och manipuleras lika lätt när saker och ting går emot ditt innersta väsen, din suveräna kraft, hjärta och själ. Den dagen du inser vilken otrolig kraft du bär på inombords kommer du att kunna hjälpa fler människor till stora förändringar. Positiv energi är inget som det bara prats om. Positiv energi är att andas den, äta den, leva den, tänka och känna den varje dag och varje sekund av ditt vakna liv. Med detta sagt menar jag inte att du ska vara passiv inför problemen som finns. Att ta på dig skygglapparna och tro att orättvisor, våld och lidande inte existerar är inte lösningen. Dessa två ytterligheter är bara två exempel, två parallella vägar men det finns en medelväg att gå också. Det är på denna väg som sanna insikter kan födas, riktig läkning att påbörja som är baserad på medkänsla, kärlek och ödmjukhet. Högmod, egoism, andlig högfärd, rädslor, okunskap, hat, avundsjuka osv. är uttryck på obalanser. Dessa instabiliteter finns på alla plan men du behöver inte vara en del av detta förtryckande system.

Du har en Fri Vilja som du glömmer bort alltför ofta. Nu vet jag att det debatteras ganska mycket i olika kretsar, om huruvida vi har en Fri Vilja eller inte. Om nu Fri Vilja inte existerar kan alla göra precis som de vill utan att känna konsekvenserna av sina handlingar. För mig verkar detta ganska konstigt med tanke på att Universella lagar finns och Karma lagar finns. Däremot kan jag känna att den Fria Viljan kan manipuleras, utnyttjas av väsen och människor som vill hålla oss kvar i låg vibrationsfrekvens. De som förslavat denna värld skapar dagligen en låg vibrationell  matris av smärta och lidande med avsikt att tortera våra sinnen och få oss att alstra negativ energi, såsom hat, rädsla, avsky, smärta känslor av hopplöshet osv. Alla bevis tyder på detta. Vi bombarderas med en förvrängd verklighet i denna dimension. Givetvis är det min sanning och tro och du får tycka vad du vill.

Vi har en våldsam historia bakom oss. Lär vi oss ingenting av alla dessa otaliga krig vi upplevt genom årtusendena. Vad skapar krig egentligen mer än att två eller flera nationer skjuter på varandra? Svält, förstörelse, lidande, våldtäkter, död, själsfragmentering, lemlästning, förtryck, hat, rädsla etc. du kan säkert namnge ännu fler exempel. De mest perversa och sadistiska s.k. människor får fritt spelrum att göra som de vill utan konsekvenser. Vinnarna ställs aldrig inför rätta för brott mot mänskliga rättigheter. Mina frågor till dig är: ”Kan du bli medveten om denna påtvingade verklighet och bryta dig fri från denna vibrationsfängelse?” och  ”Kommer du att ta stegen till att utvecklas bortom dessa fängelsemurar och inspirera andra att följa dig?”

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

Släpp taget och ta tillbaka din kraft

jag-ar-den-jag-arVi har en tendens att slösa väldigt mycket tid och energi på det som orsakar oss smärta och lidande. Ibland känns det som om tankarna levde ett eget liv och så är det till stor del också. Detta beror delvis på att många är väldigt dåliga på att kommunicera med andra. En del är väldigt konflikträdda, en del tål inte kritik överhuvudtaget och använder gärna någon svaghet de känner till för att slå tillbaka. Missförstånd, besvikelser, svek och dylikt får inte chansen att frigöras genom att prata ut med varandra. Detta eviga intrigerande bakom varandras ryggar leder inte till någon frigörelse av energi, det skapar istället en tröghet och tyngd och ingen kan gå vidare med lätt sinne och hjärta. Istället är det sinnet och känslorna som tar över kontrollen och spinner detta vidare genom att älta det, om och om igen. Till slut blir det ett negativt mantra eller affirmation som på daglig basis upprepas och slutligen manifesteras.

Jag vet att det finns en del människor som inte förstår eller vill ta ansvar för sin del i en konflikt eller missförstånd. Efter några år är det dags, när tillräckligt många chanser givits, att ta ett steg tillbaka, förlåta sig själv och den personen, och släppa taget. Vi behöver inte acceptera någonting som går emot vår Fria Vilja. Det är kärleksfullt att släppa taget när energin blir destruktiv och enkelriktad. Det är kärleksfullt att läka sina sår för att kunna gå vidare med sitt eget liv. Livet innehåller det vi själva skapar! Vi kan inte förändra andra människor och det är inte vår uppgift att göra det. Vi kan endast förändra oss själva, det vi är missnöjda med och skapa det liv vi själva vill ha och mår bra av. Om detta ansvar ständigt bortförklaras med oändliga ursäkter i form av väntan på att få upprättelse, ursäkt eller rättvisa styrs du av ditt Ego som kräver bekräftelse och uppmärksamhet. Troligtvis får du vänta väldigt länge på att få denna typ av gottgörelse eller så släpper du de egoistiska tankarna och inleder en förlåtelseprocess genom hjärtats energi för att släppa taget och äntligen bli fri.

”Jag är inte negativ, men…”
Negativa tankar gror bäst i en miljö där hoppet och tilliten förlorats och en alltför pessimistisk och cynisk inställning tagit plats. Det är en sak att vara realistisk och någonting helt annat att skapa orealistiska önskningar och mål som inte kan förverkligas. Negativ attityd skapar negativa situationer, händelser och drar till sig negativa människor. Har du t.ex. någon sjukdom? Det har många men att styras av sin diagnos är samma sak som att säga ”Jag är min sjukdom”. Alla krämpor, är enligt mig, en obalans i vårt energifält som till slut manifesteras till en fysisk sjukdom. Om du ständigt är bitter eller arg kommer du att få problem med gallan eller magen. Älskar du inte dig själv och har svårt för att förlåta kommer du att få problem med värk. Släpp tanken om att genetiska sjukdomar är något som du oundvikligen kommer att drabbas av. Det behöver inte alls vara på det sättet men är det någonting du fått höra av din mamma, pappa eller mor- farföräldrar har du blivit programmerad med den tanken och då blir det så också.

”Jag känner mig personligt kränkt”
I dag blir alltfler människor personligt kränkta för minsta lilla, även om det inte riktas mot dem personligen. Lite självdistans är inte fel att praktisera lite då och då. Universum kretsar inte enbart runt dig och kan inte enbart anpassas efter vad du tycker och tänker. Om du blir känslomässigt irriterad, sårad och besviken på grund av vad andra gör och säger styrs och påverkas du alltför mycket av andra. Vill du förbjuda någonting i världen, se då till att den energin läggs mer på människors empatilösa och kärlekslösa handlingar mot djur, natur, barn och människor. Om du blir ofrivilligt misshandlad, spottad på, blir negativt särbehandlad på grund av ditt utseende, kön eller ursprung är personligt kränkande och borde inte förekomma någonstans i världen. Blir du personligt kränkt för att någon säger NEJ till dig eller inte vill hjälpa dig för hundrade gången, är det ditt Ego som är problemet och inte den vänliga själen du utnyttjat i flera år.

”Jag hör men lyssnar inte”
Dessa människor lyssnar inte på vad som sägs och då särskilt när de själva frågar om råd. De gör oftast tvärtom och beklagar sig sen över det dåliga resultatet, år in och år ut. Att uppmuntra och stärka någon som väljer att sitta fast är tids- och energikrävande. Även om du älskar den personen måste en gräns sättas genom att tala om att du vägrar att lyssna på samma problematik. Förhoppningsvis kommer den personen att ta tag i sin situation och hjälpa sig själv när klagoventilen strypts, eller så hittar de ett nytt offer att lasta över sin energi på. De förstår inte att all den negativa energin de faktiskt dumpar över på någon annan måste transformeras och frigöras. Att stå kvar på samma punkt och stampa är ett individuellt val, allting går att förändra om viljan finns. Människor som inte respekterar dina önskemål och gränssättningar är inte värda din omtanke, tid och energi. De lyssnar inte på dig, de ignorerar dina behov och kommer ständigt med en rad av ursäkter.

”Jag duger inte till någonting”
Säger du detta ofta till dig själv är precis denna form av bekräftelse du kommer att få. Den värsta och största kritikern är du själv. Om du inte älskar dig själv, kommer du att dra till dig människor och händelser som ständigt kommer att bekräfta detta påstående. Endast du själv kan sätta stopp för dessa tankar. Om du förväntar dig att ständigt få beröm eller att någon ska lyfta upp dig när du fallit kommer du till slut att bli besviken, svag och väldigt ensam. Ingen orkar i längden att göra detta förfarande år ut och år in. Det är inte någons ansvar att ständigt lyfta upp dig, det är din egen skyldighet! Börja se dig själv ur ett mer kärleksfullt perspektiv. Lägg din energi på det du är bra på och börja omprogrammera dina tankar på daglig basis.

”Jag gör det i morgon”
Denna attityd är många gånger också en undermedveten taktik i form av en försvarsmekanism som skjuter fram tråkiga och jobbiga uppgifter. Morgondagen kommer med nya utmaningar och uppgifter som måste lösas. I slutet av veckan har dessa uppgifter kanske till och med mångdubblats. Detta är givetvis väldigt överansträngande, tar mycket energi, fokus och tid. Oavsett vilka utmaningar eller uppgifter du än konfronteras med, är det viktigt att ta tag i dem meddetsamma. Lär dig prioritera, ta det mest akuta först. Jag lovar dig, att efterhand kommer du att se och känna hur livet och tiden blir mycket lättare, när den tyngden från dina axlar lättar.

”Jag behöver din hjälp”
Att hjälpa någon med en knivig situation eller till ett bättre mående är underbart kärleksfullt. Det är en ära att få det förtroendet av en medmänniska i nöd. Däremot ska du passa dig för dem som ständigt manipulerar dig genom att säga de rätta sakerna när de behöver någonting av dig. Jag pratar givetvis om den typ av människor som vädjar till din generositet och kärlek så länge de gynnas av detta. När du väl hjälpt dem ersätts tacksamheten med avundsjuka och avståndstagande. Detta visar de genom tystnad och utebliven uppskattning för att lyfta fram dig. Om du hjälpt någon, år ut och år in, kommer de att hemlighålla det eller till och med ta åt sig äran för det. Bli inte förvånad om de utvecklar någon form av tillfällig minnesförlust eller där sanningen förvrängs till någonting helt annat. Det skadar inte att ta ett steg tillbaka och ställa sig frågan: ”Vad har den personen gjort för mig de senaste åren” För mig är flöde väldigt viktigt i alla sammanhang och när den energin blir enkelriktad drar jag mig tillbaka och sätter en tydlig gräns mot detta beteende. Detta gör jag för att jag värderar, respekterar, älskar mig själv och mitt arbete. Min energi, kunskap och arbete ska inte slösas bort på energitjuvar och oärliga människor.

”Jag vill ha ständig bekräftelse och uppskattning”
Det är viktigt för alla människor att få bekräftelse och uppskattning för ett väl utfört arbete, personlig bedrift eller någonting annat vi brinner för. Däremot är det ett stort språng till att kräva det av sin omgivning i tid och otid. Faktum är att människor som ständigt söker denna form av bekräftelse tror inte på sig själva och kan därför inte ens ge det till andra. De flesta som ständigt kräver denna typ av bekräftelse, är för det mesta väldigt dåliga på att visa det själva. Det innebär ju att kunna ha fokus på någon annan, än sig själv, lite längre än 5 minuter. De tror att de gör det genom att spegla något de själva är i behov av att höra men det är oftast inte något andra behöver bekräftelse i. Att kunna uppskatta sig själv till 100% är att vara trygg i sig själv och älska sig själv villkorslöst.

”Jag förstår inte”
Antingen har man förståelse för en medmänniskas situation eller inte. Hur många gånger och på olika sätt ska man behöva förklara varför man inte kan göra vissa saker som innan. Smärta tar mycket energi, glädje och lust. Det är ingenting en normalt funtad person faktiskt väljer. Om det är något jag inte gör är att konstant gnälla och lyfta fram hur jag mår. Om jag tar ett avstånd på grund av smärta ska jag inte behöva förklara mig och be om ursäkt för att jag inte är tillgänglig för människor som tar min energi. De flesta är inte ens medvetna om att de tar energi. Det kommer med automatik genom att prata om sin situation, problem i livet eller någonting annat. Hur gör du när du pratar med dina vänner och någon berättar att de sitter fast i livet eller inte mår bra. Antingen lyssnar du och inte säger ett ljud eller så försöker du peppa och hitta lösningar för att hjälpa personen i fråga.

”Jag är ledsen för…”
Alla kan få förhinder av olika slag, livet är vad det är ibland. Men även de dåliga tiderna har ett slut och då är det bra tidpunkt att faktiskt utföra det man lovat. Något jag absolut aldrig gör är att jaga människor till att uppfylla sina löften till mig eller påminna människor om att betala sina skulder till mig. Om jag lovar att ställa upp för någon så gör jag det. Jag avsätter min tid och energi till att hjälpa dem med det som de behöver. Om jag är skyldig någon pengar ser jag till att betala dem tillbaka så fort jag kan. Det är inte meningen att någon ska behöva påminna mig om att betala en skuld till dem. Det ansvaret är faktiskt mitt eget.

”Jag kan inte på grund av…
Ursäkterna är många till att inte ge sig själv möjligheten till förändringar. Det kan röra sig om precis vad som helst i livet. Vi har alla makten att påverka och endast vi själva bär på kraften att förändra och skapa det vi vill ha.

”Allt som jag är rädd för ska förbjudas”
Vilken typ av värld ska vi skapa genom alla dessa förbud? Om du inte klarar av ett ansvar eller är rädd för att leva, utforska, testa nya saker och mycket annat behöver inte det innebära att alla känner som du. Inse att dina egna rädslor och ångest skapar det liv du lever och att du bidrar till att föra över dina rädslor och ångest på dina barn, barnbarn och djur.

”Är du rasist eller”
Rasistkortet dras fram i tid och otid, oftast utan någon som helst grund. Det är stor skillnad på diskriminering och rasism. Att behandla andra dåligt utifrån utseende eller bakgrund är diskriminering och inte rasism. Det innebär att det finns många fördomar, rädslor och hat gentemot det man inte förstår. Att bli diskriminerad är att t.ex. inte få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar till utbildning och arbete, precis som alla andra i ett samhälle. Utseende, efternamn och bakgrund är inte ett skäl till att behandla människor illa men det gör diskriminerare hela tiden. Hund och katt är två olika raser (arter) och likaså hajar och delfiner. Dessa arter kan inte para sig med varandra eftersom de är biologiskt inkompatibla. Men bland människor finns det bara en enda ras och det kan ingen ändra på. Vilket utseende man föredrar i val av partner är en ensak och det har ingen med att göra. Därför är det ganska löjligt att kalla någon för rasist för det man i själva verket gör är att erkänna att man själv är diskriminerare i allra högsta grad.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

Andlighet

EssensenEn fråga som jag fått många gånger genom åren är ”Vad innebär det att vara andlig?”. I grund och botten det kanske inte finns ett enkelt svar men min tro är att, andlighet handlar om vad som gör oss lyckliga i hjärtat. För mig är andlighet ett sätt att leva, att leva ett liv i kärleksfull anda och positiv kraft som manifesteras ut till den fysiska världen. Många tror att någon form av ex. psykisk förmåga definierar andlighet. En del tror till och med att man måste vara religiös för att kalla sig andlig. Men när människor ber till gud för att få hjälp med att skada eller kuva andra är det inte särskilt andligt. Den som är andligt utvecklad förstår att den aldrig får utsätta andra för tvång, manipulera eller orsaka andra lidande. För mig är andlighet en djupare förståelse för att allt har en själ, ett syfte med sin existens och att allt har ett värde, oavsett fysisk form. Det innebär att allt levande har rätt till sin frihet och rätten att få leva sitt liv som den själv väljer. Andlighet är insikten om att vi alla är här, tillfälligt på besök på planeten Jorden. Denna vackra juvel som ger oss möjlighet att uppleva livet såsom det är här.

Andlighet handlar till stor del om att Egot tar ett stort kliv tillbaka medan själen tar mer plats och uttrycker sig genom den fysiska kroppen. Du kan kalla det för Ditt Högre Jag, intuition, eller den inre rösten. Det spelar ingen roll egentligen vad du kallar den, huvudsaken är vad din själ skapar och förmedlar till den fysiska världen. När du vaknat och öppnat portarna till Universums mångfald av energier finns det ingen återvändo. Du väljer på egen hand vilka energier du vill samarbeta med och ta emot inspiration ifrån. När du väl påbörjat din andliga resa kommer du att upptäcka många obalanser i ditt liv och din tillvaro. Du kommer att ha en inre drivkraft till att vilja förändra dig, ditt sätt, attityder, mönster och beteenden som håller dig kvar i det gamla. Du inser att du inte kan gå framåt så länge du släpar på en tung ryggsäck från det förflutna.  Här är några exempel på vad andligt uppvaknande innebär (enligt mig) och jag önskar dig en fortsatt lättsam resa med många kärleksfulla insikter.

Du börjar tappa intresse för skvaller, drama och bli indragen i andras ständigt återkommande problem. Du har börjat inse att endast du själv, till stor del, avgör vilken typ av liv du vill ha.

Du har börjat inse att många vänner inte alltid betyder kvalitativa vänner. Du har börjat törsta efter vänskap som bygger på ömsesidigt utbyte, kärlek och omtänksamhet. Du har inga problem med att vara vän med dig själv om omgivningen inte kan acceptera och älska dig för den du är. Du vill hellre träffa och umgås med likasinnade än att slösa din tid på människor som inte tillför dig någonting eller där du inte bemöts av respekt och hänsyn.

Du börjar inse att materiella saker som samlas på hög inte ger dig lycka. Lycka är en inre känsla som kommer av att känna sig uppfylld av universell kärlek, glädje och positiv energi.

Du börjar frigöra dig alltmer från Egots destruktiva energi. Du inser att allting inte enbart handlar om dig. Du inser att du är en del av alltet och att allting har ett värde och syfte. Du har en inre drift till att påverka och skapa en mer balanserad och harmonisk värld. Du börjar inse att hinder och problem som uppstår i livet inte alltid är negativa och att du inte längre är ett offer. Du börjar ta tillbaka kontrollen över ditt eget liv. Du ser möjligheterna där absurditeterna fanns och kan nu dra lärdom av allt som kommer i din väg. En inre drivkraft föds inom dig till att hela och släppa taget om gamla mönster och invanda beteenden. Du vågar ifrågasätta indoktrineringar och det som inte är kärleksfullt. Du går din egen väg och är inte längre intresserad av att följa andra, du är UNIK, du är fantastisk som du är. Du har en inre längtan efter balans och harmoni, rättvisa och sanning.

Du har börjat inse hur energier i form av tankar, ord, känslor och handlingar är manifesterande. Du börjar ta ansvar för vad du skickar ut till dig själv och din omgivning.

Du har inte problem med att vara ensam. Du är vän med dig själv. Du har förstått att ensamhet inte handlar om att vara isolerad utan snarare om att du älskar att vara med dig själv, dina tankar och känslor. Du behöver inte fly från det som skapar dig lidande eller rädsla. Du vill aktivt arbeta med att förändra det som inte är bra för dig.

Du drar dig undan all falskhet och oärlighet. Du har börjat se igenom lögnerna och fasaderna. Detta gör givetvis ont eftersom du blir medveten om att även du har varit delaktig i det spelet.

Du inser att förlåtelse är ett viktigt steg i din andliga utveckling. Förlåtelse är inte längre enbart ett vackert ord, det är en känsla som är överväldigande och kärleksfull. Du vill läka det som är skadat, ställa saker till rätta, släppa taget om människor som orsakat dig smärta och tvärtom. Du vill vara fri, du vill känna dig lätt och du önskar andra detsamma.

Du har börjat inse att du är medskaparen i ditt liv. Så länge du ger människor utrymme till att orsaka dig smärta, sorg och lidande desto mer kommer du att må dåligt. Visst uppstår problem i livet som du inte förtjänar, men många är skapade av dig själv. Du inser att det inte är kärleksfullt att ständigt klandra andra för dina svårigheter som du varit med om att skapa. Kom ihåg att det är du själv som lär omgivningen på vilket sätt den ska behandla dig. Sätter du inga tydliga gränser eller talar om vad du vill ha, kan du inte förvänta dig att andra ska respektera dig eller vara tankeläsare. De flesta människor har invanda mönster och beteenden som de många gånger inte är medvetna om och på den punkten har du också varit.

Du inser att du kan vara stolt över dina egna framgångar och samtidigt vara ödmjuk inför livet och dina erfarenheter. De flesta människor gillar inte att höra om dina personliga bedrifter, då klassas du genast som högfärdig, men i hemlighet avundas de dig och ditt liv. De flesta förstår inte arbetet bakom dina framgångar, de ser endast resultaten. I deras små sinnen tror de att det är något som trillat ner från himlen. Låt inte andras negativa definition om dig förmörka ditt inre ljus. Låt inte nedlåtande kommentarer sänka dig till deras nivå av avund och enfald. Människor som upplevt mycket lidande i livet växer på många plan. Hur de lärdomarna personligen formar dig är något som endast du själv ansvarar för.  

Vänligen dela tack och ge gärna lite feedback om du har tid

© Diana Sjöbeck 2014/2015

Var aldrig rädd för att vara unik

Fågel FenixDet är aldrig fel att i perioder vara ensam med sig själv och lyssna till hjärtat. För många är ensamheten skrämmande eftersom då kontakten till den inre rösten, tankarna och känslorna blir starkare. Detta vet du också och ändå väljer du att plåga dig själv i onödan genom att vara tillsammans med människor som ändå inte uppskattar dig, förstår dig eller accepterar dig för den du är. Du får ingenting tillbaka och din känsla av att vara unik upplevs då istället som en förbannelse, trots att du är en gåva för världen. Du har mycket inom dig som är unikt. Din själs visdom, din unika energifrekvens, ditt eget sätt att skapa, skratta, gråta och mycket mer. Var inte rädd för att vara unik, tillåt dig själv vara den du är och lär dig istället föra fram dina unika gåvor till dagsljuset. När många hinder tornar upp sig framför ditt mål och du tillfälligt tappat riktning, kan du uppfyllas av tvivel. Det är naturligt och ingenting att vara rädd för. Det är då ensamheten kan uppfylla sitt syfte och du kan med gott samvete välja den väg som är rätt för dig.

Ytterst få människor vågar gå sin egen väg, följa sitt hjärta och skapa utifrån den manifesterande energin, som alla har tillgång till. Det är märkligt att alla innerst inne vill känna sig speciella men i samma stund förnekar sin egen inre gudomlighet. Det fungerar inte att vara dubbel i det avseendet. Människor som förnekar sin egen gudomlighet, sin unika energifrekvens och allt som den är, kommer ofta att förneka andras inre gudomlighet också. Detta visas främst genom missunnsamhet, elakt förtal och ständigt negativa projiceringar. Jantelags människorna kommer aldrig att varken bekräfta eller lyfta upp sig själva och därför ännu mindre andra. De är rädda för att sticka ut och för att ta ansvar för sin egen kraft och vad de skapar. Det är ju trots allt enklare att ständigt hålla någon annan ansvarig när livet inte blir vad de tänkt sig. Tankar och känslor kommer att fortsätta leva sina egna liv fram till den dagen dessa människor inser att självkontroll och disciplin är de första stegen till att ta ansvar för sin energi och vad de egentligen skapar. Självkärlek är inte egoistiskt. Självkärlek är att acceptera essensen av helheten av det som definierar den vi är, på alla plan, oavsett hur det ser ut. Själviskhet är egoistiskt. Själviskhet är förnekelse av sig själv och den känslan skapar enbart bitterhet och rädslor.

Dina medhjälpare finns alltid vid din sida, för att hjälpa dig men de kan aldrig välja vägen åt dig. Dina egna beslut, dina val medför konsekvenser, på gott och ont, men det är också dina egna val som ger dig de verktyg du behöver på din resa här och nu. När du är i balans och harmoni utstrålar du kärlek, för att du är en manifestation av kärleken. Du besitter en inre styrka för att klara av de mest hårda prövningarna som livet ger dig. Följ ditt hjärta, lita till din inre röst och tillåt din unika själ berika världen med sin närvaro. Du kan inte känna dig fri och lycklig så länge du lever ditt liv genom andra, slösar bort din tid och energi på att vara andra till lags, låter dig påverkas av vad andra tycker och tänker när det gäller ditt eget liv. Så länge du lever ditt liv enligt andras villkor, lever du i skuggan av andra och inte det som du är ämnad för. Din skapande kraft, dina drömmar, önskningar och allt som du är, läggs på is i väntan på din egen frigörelse. Tro på inget sätt att någon yttre kraft är skyldig till din personliga befrielse. Den skapande kraften är och kommer inifrån, från dig själv. Den finns borton murarna, bortom självtvivlen, självförnekelsen och rädslan.

Med tålamod kan du förverkliga det mesta som du önskar. Släpp på den hårda kontrollen om dig själv, glöm den linjära uppfattningen om tiden för en kort stund. Dessa begränsningar är skapta av denna världen. Dessa illusioner är inte verkliga, det är endast energimässiga fotbojor som du kan frigöra dig ifrån precis när som helst. Du är energi, du är oändlig och du är odödlig. Ge dig själv den största gåvan av att upptäcka ditt sanna värde, ditt rätta jag. Upptäck dig själv på nytt igen. Vi lovar att du kommer att bli väldigt förvånad. När ditt känslomässiga bagage har kastats åt sidan och andras definition om vem du är, tappat sitt grepp om dig, kommer du att se ditt rätta ansikte. Alla inskränkningar, alla illusioner du har om dig själv kommer att raseras. Du är unik, acceptera denna enkla grundprincip och allt kommer genast att kännas mycket enklare. Kärleken kommer i många skepnader och en av dem är DU.

Vänligen dela tack och ge gärna lite feedback om du har tid

© Diana Sjöbeck & Draksjälarna

Fragmenterad själ (sv-eng)

Fragmenterad själs dilemma

Under större del av mitt liv har jag känt mig splittrad inombords, som om någonting hade gått sönder inom mig väldigt tidigt. Ett tungsinne och en känsla av tomhet var ständigt mina följeslagare genom livet och som jag oavbrutet försökte hålla på avstånd. Innerst inne förstod jag att någonting inom mig hade brustit och att det behövde sin uppmärksamhet. Detta sår växte sig starkare och starkare genom åren och blev till slut ett öppet sår som aldrig tycktes vilja läka. Tillvaron rullade på och allteftersom livet fortskred upplevde jag enbart de mörkare sidorna av livet. Jag vet inte hur många gånger jag bad om hjälp, sökte hjälp överallt för att kunna läka och gå vidare med mitt liv. Ingen hjälp fanns att få, ingen hjälp som jag kände var någon räddning för mitt mående. Ingen förstod eller ville inte förstå, många olika svar från en mängd olika människor. Då var jag tillbaka till ruta ett, mig själv och ingen annan. Jag började skriva mer intensivt, vilket jag alltid i och för sig hade gjort, för att få perspektiv på mina tankar och känslor.

En vacker dag kom brytningspunkten, jag började minnas händelser från min barndom. Det var små fragment här och där, utspridda kors och tvärs. Jag började titta lite närmare på dem för att förstå var de kom ifrån och varför jag hade förträngt dem från första början. Insikterna började rulla på och det var ingen vacker syn. För varje fragment som jag tog tillbaka, återupplevde jag många känslor inom mig från den perioden. För varje fragment som jag införlivade med mig blev jag tvungen att läka, ge den all den omsorg, uppmärksamhet och kärlek som den inte hade fått. En del fragment var lätta, andra var det inte och ibland tog det lång tid innan jag lyckades gå vidare. Normaliseringsprocessen är förödande och likvärdigt en hjärntvätt utöver dess like. Tänk hur lätt det är för abnorma beteenden och mönster att överföras till nästa generation. Sen väntar en livslång pina, om inte mönstret bryts, i form av fördomar och förolämpningar från människor som inte ens vill ta sig tiden att lära känna dig samt en allmän tröghet och tyngd inom alla livsområden.

Vad händer med en människa som under sin barndom inte fått kärleksfull beröring, uppmuntran, frihet att växa och utvecklas till den som den är ämnad att vara? Vad för sorts människa skapas, under barndomen, som ständigt bombarderas och matas med negativ energi och övergrepp i alla dess former? Vad händer med den lilla människan som under långa perioder har isolerats utan någon som helst stimulans? Varför? Det är frågor jag aldrig fick svar på, för att kunna förlåta, läka och gå vidare. Under väldigt långa perioder av min barndom upplevde jag aldrig harmoni och trygghet. Ibland kändes det som om jag höll på att förtäras inifrån av ett ständigt gnatande, anklagelser och brist på respekt som människa. Oavbrutet påmindes jag om att jag inte var önskvärd eller älskad. Ständigt påmindes jag om att jag inte var värd lika mycket som andra och att jag aldrig förtjänade någonting bra och bestående i mitt liv. Dessa erfarenheter bar jag med mig in i framtiden. Det var dessa verktyg som jag skapade mitt liv med. Jag vet att jag inte är ensam om dessa upplevelser men jag tänker inte heller bagatellisera mina erfarenheter. Ingen förtjänar kränkningar i sitt liv.

En del människor gav mig råd att ge upp, sluta tänka på det som varit och gå vidare med mitt liv. Lättare sagt än gjort eftersom det som är brutet måste läkas och då kvittar det när såret uppstod. Ingenting kan läkas med tiden om vi inte själva aktivt arbetar på att läka det. Vem vill egentligen leva ett liv utan att vara hel? Vem vill leva ett liv utan sin fulla potential? Vem vill leva med en lögn och låtsas vara något som de inte är innerst inne? Ingen, så varför ska jag nöja mig med hälften? Varför ska mitt förflutna överskugga mina framtida val eller stoppa mitt fullständiga livsflöde? Men det är alltid lättare att råda andra när de själva slipper följa dem. Om en del väljer att stoppa huvudet i sanden så är det deras val men det är inte mitt. Att ignorera sina sår kommer att fungera under en tid men i slutändan kommer de alltid upp till ytan, förr eller senare. En del väljer att äta mediciner för att dämpa symptomen men så länge orsakerna ignoreras kan de äta mediciner resten av sina liv. Jag är medveten om att, så länge jag har något inom mig som inte är kärleksfullt, kommer jag att fortsätta att dra till mig snarlika situationer, relationer och händelser. Detta är min sanning, i all enkelhet, och den står jag för.

SjälvvärdeVarje kärlekslöst ord och handling skapar en blockering i våra kroppar. Detta är en enormt viktig kunskap och ändå väljer vissa människor att göra precis tvärtom. Varje ord, handling, känsla och tanke bär på en speciell frekvens och när vi riktar dessa mot någon är det samma sak som ett fysiskt övergrepp. Om du t.ex. får en örfil kommer det att göra ont en kort stund men du kommer att minnas denna kränkning en lång tid. Om t.ex. någon säger något väldigt sårande kommer du att minnas och påverkas av detta under en lång tid. Som vuxen har jag verktyg och insikter att hantera dessa övergrepp men som barn har jag det inte. Att skaffa barn tar många som en personlig rättighet, men det är långt ifrån alla som bör bli föräldrar, enligt min mening. Idag känner jag avsmak för all form av förnedring, fördomar, mobbning, förtryck, ignorering och orättvisor. Detta har jag upplevt så många gånger under mitt liv i skolor, på arbetsplatser, av vissa familjemedlemmar och s.k. vänner, att det står mig upp i halsen. Dessa förolämpande gärningar uppstår inte okontrollerat som om de hade ett eget liv. De uppstår för att människor väljer att agera på det sättet.

Idag har jag kommit långt med mig själv och det är jag enormt stolt över. Har bara ett par steg till och sen är jag fri och kan äntligen känna mig fullkomlig. Kan fortfarande känna att en del fragment inte genljuder på samma våglängd som resten av mig men det är bara en tidsfråga innan även de kommer ikapp. Jag har valt att omvandla alla mina smärtsamma erfarenheter till det som idag inspirerar många andra. Jag har på egen hand lärt mig att ge av det som jag har saknat under mitt liv. Jag kan många gånger se de bakomliggande orsakerna till människors beteenden. Lidande är något som är fullständigt meningslöst och borde inte finnas. Allt har ett syfte, allt har en mening och bör därför behandlas med största respekt och kärlek. I ett kretslopp är alla beståndsdelar lika viktiga och ingen är mer värd än någon annan. Men trots all vår intelligens har vi svårt för att bemöta varandra med värdighet, kärlek och frid i våra hjärtan.

Vänligen dela och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

Fragmented Soul

During the greater part of my life I have felt shattered inside, as if something had broken within me very early. A melancholy and a sense of emptiness was always my companion through life, and I tried continuously to keep it at a distance. Deep down, I knew that something inside me had been broken and that it needed my attention. This wound grew stronger and stronger over the years and eventually it became an open wound that never seemed to heal. Existence rolled on and as life progressed, I experienced only the darker sides of life. I do not know how many times I asked for help, sought help everywhere in order to heal and move on with my life. No help was found, no help that I knew was the salvation for me. No one understood or did not understand, I got many different answers from a variety of people. Then I was back to square one, myself and nobody else. I began to write more intensively, which I always have done, to get perspective on my thoughts and feelings.

One day the breaking point came, I began to remember events from my childhood. There were small fragments here and there, scattered here and there. I began to look more closely at them to understand where they came from and why I had repressed them from the beginning. The insights began to roll on and it was not a pretty sight. For each fragment which I took back, I re-experienced many emotions in me from that period. For each fragment which I incorporated within me, I had to heal, give it all the care, attention and love that it had not been given. Some fragments were easy, others were not, and sometimes it took a long time before I managed to move on. The normalization process is devastating and is equivalent to brainwashing beyond its like. Think how easy it is for abnormal behaviors and patterns to be transmitted to the next generation. After that a life long pain awaits you, unless the pattern is broken, in the form of prejudice and insults from people who do not even bother to take the time to get to know you.

What happens to a person who during the childhood did not receive loving touch, encouragement, freedom to grow and develop to the one it is meant to be? What kind of person is created in childhood, which is constantly bombarded and fed with negative energy and abused in all its forms? What happens to the little person who for long periods has been isolated without any stimulus? Why? These are questions I never received an answer to, to be able to forgive, heal and move on. Over very long period of my childhood experiences, I never felt harmony and security. Sometimes it felt as if I were being devoured from within by a constant nagging, accusations and lack of respect as a human being. Constantly I was reminded that I was not wanted or loved. Frequently I was reminded that I was not worthy as much as others and that I never deserved something good and lasting in my life. These experiences I carried with me into the future. It was these tools I created my life with. I know I am not alone in these experiences but I will not trivialize my experiences. No one deserves abuse in their lives.

Some people gave me the advice to give up, stop thinking about the past and move on with my life. Easier said than done, because that which is broken must be healed, and then it does not matter when the wound occurred. Nothing can heal with time unless we actively work to heal it. Who really wants to live a life without being whole? Who wants to live a life without their full potential? Who wants to live with a lie and pretend to be something they are not deep down? No, so why should I limit myself and be satisfied with one half of the whole? Why should my past overshadow my future choices or stop my entire life flow? But it is always easier to advise others when you yourself do not have to follow them. If some choose to bury their heads in the sand, it’s their choice but it’s not mine. Ignoring the wounds will work for a time but in the end, they always come to the surface sooner or later. Some choose to eat drugs to suppress the symptoms but as long as the causes are ignored, they can eat medications rest of their life. I am aware that, as long as I have something in me that is not loving, I will continue to attract similar situations, relationships and events. This is my truth, in all simplicity, and I stand by it.

Every unloving words and actions create a blockage in our bodies. This is a hugely important knowledge and yet certain people choose to do just the opposite. Every word, action, feeling and thought carries a specific frequency and when we direct them towards someone; it is the same thing as a physical assault. For example, get a slap in the face, it will hurt for a short while but you will remember this violation a long time. If someone says something very hurtful, you will remember and be affected by this for a long time. As an adult, I have tools and insights to address these abuses but as a child, I have not. Having children takes many as a personal right, but it is far from all that should be parents, in my opinion. Today I feel revulsion for all forms of humiliation, prejudice, bullying, oppression, ignoring and injustice. This I have experienced so many times in my life in schools, workplaces, certain family members and so-called Friends, it stands me up to here. These abusive acts do not occur uncontrollably as if they had a life of their own. They arise because people choose to act that way.

Today I have come a long way with myself and that I am enormously proud of. I have only a few steps left and then I will be totally free and can finally feel complete. I can still feel that some fragments do not resonate on the same wavelength as the rest of me, but it is only a question of time before they catch up. I have chosen to convert all of my painful experiences to what today inspires many others. I’ve single-handedly learned to give of that which I missed during my life. I can often see the underlying causes of human behavior. Suffering is something which is completely meaningless and should not exist. Everything has a purpose; everything has a meaning and should therefore be treated with respect and love. In a cycle, all components are equally important and no one is more worthy than another. But despite all our intelligence, we have difficult to treat each other with dignity, love and peace in our hearts.

© Diana Sjöbeck

En tid av stora förändringar

Jag ärVi befinner oss i en väldigt speciell tid som ger oss möjlighet att släppa taget och avsluta allt det som inte är kärleksfullt. Att släppa taget om det som håller oss tillbaka i form av svek och besvikelser. Att avsluta relationer som har stagnerat och nu bara skapar blockeringar. Vi får mycket hjälp just nu men vi måste också själva välja att göra dessa förändringar. Det är upp till var och en att leva som den vill men varför slå undan de hjälpande händerna som nu finns omkring oss, starkare än någonsin.

Du kan vara övertygad om att; ju mer du släpper taget desto mer kommer du att uppleva att du dras tillbaka. Men för dig gäller det att inte tappa fokus, utan att stå på dig för att processen ska bli så lätt som möjligt. Har du en sorg inom dig är det viktigt att komma underfund med varför du håller dig kvar i sorgen. Kanske den sorgen handlar om någonting djupare än just det som finns framför dig. Har du blivit besviken eller bedragen av samma personer gång på gång är det dags att gå vidare och släppa taget om dem med kärlek i ditt hjärta. Har du personer i din omgivning som tar mer än vad de ger, är det dags att sätta gränser och tala om varför du inte längre accepterar deras beteende. Har du tröttnat på människor som snokar eller lägger sig i hur du lever ditt eget liv, måste du sätta gränser mot eller ta avstånd ifrån. Du kan inte längre lägga över allt ansvar på människor eller situationer utan att se din egen delaktighet i det du skapar eller drar till dig. Ber du om råd får du också vara beredd att ta emot det som kommer till dig från människor som vill dig väl.

Du måste också vara tydlig med vad du skickar ut, släppa taget om dubbla budskap. Våga uttrycka vad du verkligen känner eller hur du mår och inte låtsas som att allt är bra när det egentligen är dåligt. Ju mer du ”ljuger” om ditt eget tillstånd, desto mer blockerar du din energi. Du kan inte kräva att andra ska vara ärliga när du inte är det själv. Här handlar det inte om att tappa ansiktet eller att visa att du är svag, för så tänker bara en person som inte är i kontakt med sitt innersta, sin kärlek till sig själv. Alla har vi lärt oss att spela teater och inte visa vad vi verkligen känner eller tänker. Men denna lärdom blockerar oss från vårt innersta, blockerar vårt framtida flöde. Befinner du dig bland människor där du känner att du måste spela teater så är det dags att omvärdera den verkligheten och om det är värt att leva sitt liv på det sättet. En vän accepterar dig för den du är och hjälper dig framåt i livet. En vän står upp för dig när du inte kan det själv och lyfter upp dig inför andra. En falsk vän är illojal och har inget gott att säga om dig bakom din rygg. Detta är väldigt lätt att se och känna, särskilt på hur dess partner och dess vänner behandlar dig, hur de talar till dig och vilka fördomar de har om dig.

När du är i kontakt med kärleksenergin kommer du snabbt att märka att känslor som falskhet, oärlighet, avundsjuka, manipulation osv. inte kommer att få utrymme inom dig längre. De känslorna kan inte samexistera med kärleken och det är ett faktum. Du behöver inte gå till någon guru för att förstå detta själv. Det är något som du automatiskt kommer att uppleva. En del är rädda för att bli ensamma men jag undrar vilket som är värre. Att stå ensam i kontakt med kärleksljuset, sanningen och ärligheten eller att vistas bland människor som styrs av jantelagarna och vill få dig att vara någon annan för att passa in.

Om du känner dig förtryckt av din omgivning och inte gör någonting åt det är det du själv som väljer att fortsätta förtrycka dig. Då kan du inte klandra någon annan för dina val. Det är inte kärleksfullt och ärligt att ständigt beskylla alla andra för dina missöden, problem eller vad du själv innerst inne tänker och känner. Självdisciplin kommer inte utifrån och inget som kommer trillande från ovan. Om du har fokus på negativ energi är det inte någon annans fel att du gör det. Vill du fortsätta att se dig som offer, dra ner alla andra i omgivningen till din nivå, kommer du att skapa situationer och relationer som kommer att fortsätta bekräfta din offerroll och ditt martyrskap. Ha det så gott och ta väl hand om dig under denna period. Rikta din energi mot dem som hjälper dig framåt och våga släppa taget om det som du inte längre behöver.

Vänligen DELA och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

Jag tar inte åt mig äran för någon av bilderna. Samtliga texter skrivna av Diana Sjöbeck om inget annat namn uppges.
I take no credit for any of the pictures. All texts is written by Diana Sjöbeck if no other name is stated.

Alla artiklar i denna blogg är Diana Sjöbecks egendom, om inget annat namn uppges. Artiklar som kopieras från denna blogg, måste ha källa tydligt utsatt med Diana Sjöbeck. Brott mot upphovsrättslagen kan ge böter och upp till 2 års fängelse.

Att drömma en dröm i en dröm

En del av sanningenNågot håller på att förändras, jag känner det i luften, i kroppen, i själen. Det känns också som om vi alla väntade på något… något som ska förändra vår tillvaro, vår verklighet, vår utveckling på jorden. Vi är många som längtar efter en mer balanserad och harmonisk värld. Vi är många som tröttnat på den utveckling, vi i dagsläget har på Jorden, som till stor del styrs av girighet, maktlystnad, överkonsumtion, etc. Listan är lång på alla orättvisor som finns i världen och vi kan inte längre fokusera oss enbart på oss själva och vår egen lilla värld. Vi är en del av helheten och det som drabbar dig, drabbar mig också och tvärtom. Vi kan inte längre tala i termer som ”vi här” och ”de där” och samtidigt säga att vi alla är ETT.

Alla är vi sökare på olika sätt och vi försöker fylla ett tomrum med våra drömmar. En del fyller detta tomrum med yttre attribut som status och pengar men känner sig fortfarande tomma och olyckliga. En del svävar i det blå och söker balans och harmoni genom sitt sinne och känner sig fortfarande tomma och olyckliga.

Vi har skapat ett dualistiskt perspektiv på vår tillvaro, något som bidrar till den obalans vi har idag. Vi har ”den starkaste överlever” mentaliteten som går ut på att trampa över lik för att skapa personlig vinning på andras bekostnad. Vi har frihet och ofrihet, rättvisa och orättvisa osv. En del vill införa förbud vid minsta lilla problem som uppstår och berövar på så sätt andra människor valet av att leva sina egna liv efter bästa förmåga. När våra valmöjligheter inskränks tar vi samtidigt bort många upplevelser som vi också kan lära av för att växa. Nu pratar jag inte om människor som skadar andra genom sitt handlande eller tvingar sin vilja på någon annan. Jag pratar om människor som slutat tänka efter och i stället lägger över det ansvaret på några få som ska bestämma hur alla andra ska leva sina liv.

Vi har media som ständigt bombarderar oss med ”hjärntvättande” propaganda om vad vi behöver för att vara lyckliga, känna oss fullkomliga och vad vi ska göra för att vara någon annan än den vi är. Vår fokus riktas ständigt ifrån oss, ifrån det som verkligen räknas, ifrån vad vi verkligen känner, ifrån det som i högsta grad håller på att hända. När läste eller såg du senast någonting positivt eller uppmuntrande av nyhetsvärde, nu pratar jag om i större skala?

Alla människor har sin definition på vad lycka är och försöker förändra den yttre världen genom sina egna sympatier och antipatier. För det som är rätt eller fel för dig måste ju gälla alla andra också. Människor med strikta moraliska gränssättningar, kulturella, religiösa, traditionsbundna eller perfektionistiska attityder vill ändra den yttre världen genom sina tolkningar av vad som gör honom/henne lycklig. Idag finns det ca 7 miljarder människor som försöker påverka världen utifrån sina egna versioner om vad som är bra och dåligt, rätt eller fel och därför kommer den drömmen aldrig att förverkligas. 7 miljarder människor med 7 miljarder olika tolkningar av hur världen ska se ut kommer inte att skapa den balans och harmoni de flesta av oss strävar efter. Våra motstridiga åsikter skapar alltid oändliga debatter, pajkastning och det paradoxala behovet av att ”slåss för fred”.

Vi måste finna friden och lyckan inom oss först och främst och därefter kommer den yttre förändringen att komma av sig självt. Det handlar om acceptera det livet vi har, vara nöjda med det vi har och givetvis arbeta på att förändra det som vi brister i själva. Det är inte din uppgift att förändra andra för att passa in i din världsbild för att du ska känna dig hel och lycklig. Låt var och en göra sin egen resa på egen hand och finns det motsättningar ta farväl, tacka för tiden som varit och fortsätt med din egen resa. Visar du respekt, kärlek och omtanke till dig själv kommer andra också att göra detsamma. Du är unik och speciell men det är alla andra också, på sitt sätt.

Många lever enbart för att skaffa sig materiella ting, en del bara för att överleva för dagen. Ett fåtal lever i extrem lyx medan andra svälter ihjäl för att de fåtalen ska få ännu mer. När behovet av materiell rikedom, välstånd och framgång börjar ersättas med inre rikedom och lycka kommer vi att ta ett gigantiskt kliv på vår evolutionära resa. När vi inser vårt rätta värde och börjar säga nej till allt det som begränsar oss, förminskar oss och förnekar vår rätt att leva i harmoni, kommer automatiskt dessa yttre krafter att tappa sin makt och kraft över oss. När vi slutat ge näring åt det som stryper vår livsenergi i det yttre kommer vi i kontakt med vår sanna potential som vår Fria Vilja egentligen handlar om. Först då kommer vi slutligen att förstå att ”Vi inte är mänskliga varelser med en andlig upplevelse, utan vi är andliga varelser som har en mänsklig upplevelse”Pierre Teilhard de Chardin

Vänligen dela och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck

Alla artiklar i denna blogg är Diana Sjöbecks egendom, om inget annat namn uppges. Artiklar som kopieras från denna blogg, måste ha källa tydligt utsatt med Diana Sjöbeck. Brott mot upphovsrättslagen kan ge böter och upp till 2 års fängelse.

Jag tar inte åt mig äran för någon av bilderna. Samtliga texter skrivna av Diana Sjöbeck om inget annat namn uppges.
I take no credit for any of the pictures . All texts is written by Diana Sjöbeck if no other name is stated .

Kärleken övervinner allt

I dag har jag beslutat mig för att fortsätta följa mitt hjärta och sprida mitt ljus i den skepnad som jag är idag. Jag tillåter mig inte att slåss ner av destruktiva energier oavsett form eller källa. Det finns hjälpande händer överallt, äkta vänskapsband och hjärtenergi som sträcker sig över tid och rum. Jag väljer att fokusera mig på dem och detta gör mig bara starkare.

I dag föll många pusselbitar på plats. I dag såg jag verkligheten, som vi upplever den, ur ett annat perspektiv. Allt som kommer i vår väg, oavsett hur det ser ut, finns det en mening med. Det är bara upp till oss själva att förstå svaren. Vi är alla värdefulla, unika och har någonting att tillföra denna värld. Vi är inte separerade, vi är alla sammanlänkade genom osynliga band av energi. Av den anledningen är det viktigt för mig att jag tar fullt ansvar för vad jag säger, lovar, och gör men jag kan aldrig ta ansvar för vad människor missförstår och hur de väljer att agera utifrån det. Den fege tar alltid den lättaste utvägen, nämligen att smyga omkring bakom ryggen och få medhåll från människor som inte har alla fakta till hands. Lögner frodas bäst i miljöer där sanningen är enkelriktad, när versionen som berättas är tolkad utifrån en snedvriden bild av verkligheten. Varför tala om något är oklart? Varför detta infantila behov av att sprida missuppfattningar och svartmåla någon som inte får möjlighet att förklara?

Ansvar är något vi alla har gentemot varandra och är inget som bara går åt ett håll. Detta är en, av de många stegen som vi människor tar, när det gäller vår personliga utveckling. Visst finns det begrepp på vad som är rätt och fel. Det är fel att ljuga och sprida osanningar. Det är fel att inte ta ansvar för sina kärlekslösa handlingar, tankar, ord och känslor, särskilt när dessa riktas mot någon som inte förtjänar det. Har man inte förstått denna enkla regel och tar illa vid sig när detta påpekas (har inget med dömande att göra) har man inte förstått läxan.

Eftersom vi alla är sammanlänkade genom osynliga band av energi, är det inte särskilt svårt att se och känna var flödet stagnerar, blockeras eller var det finns motstånd. Ibland är flödet ljust och kärleksfullt och ibland inte, men det uppfångas trots allt, även om det inte alltid förstås meddetsamma. Om vi alla hade börjat förstå detta och tagit lite mer ansvar för vad vi skickar ut, hade alla våra processer gått mycket snabbare och smidigare framåt. Vi hade sluppit känna stagnationer och blockeringar i vårt livsflöde.

Uppskattar vi budskapMen även tråkiga, tunga och mörka tillstånd har ett värde, trots allt. Alla dessa tillstånd lär mig någonting om mig själv och andra. Det lär mig att se andras rätta färger och lär mig hur jag väljer att förhålla mig mot dem. Jag vill kunna bemöta människor där de befinner sig i livet och inte genom att ignorera problemen eller påstå att de inte finns. Obalanser skapas av att någonting förträngs eller inte besvaras på rätt sätt. Vad detta någonting är, är upp till var och en att finna svaren på. Jag är övertygad om att hälften av våra ”problem” hade kunnat lösas genom kommunikation. Jag önskar att människor kunde sluta förvänta sig att någon ska leka tankeläsare och ta sitt personliga ansvar genom att faktiskt prata ut om något är oklart. Lider de däremot av avundsjuka så är ju klart problemet av annat slag och som bäst botas på det personliga planet. I mitt hjärta klappar kärlekens och förlåtelsens låga, oavsett vad andra väljer att göra i detta livet eller i något framtida liv. Jag vet en sak med all säkerhet och det är att Kärleken övervinner allt…

Vänligen DELA så fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

En omvärdering av verkligheten (sv-eng)

I grund och botten är jag en positiv och glad människa. Jag har alltid sett en mening med allt det som skett i mitt liv och tackat för alla erfarenheter som kommit i min väg. Jag kan bara säga att jag varit med om mycket, mycket mer än vad många kan föreställa sig, så brist på kunskap och erfarenheter har jag inte. Det är kanske därför jag nu befinner mig i en tid som handlar om omvärdering av verkligheten, vad jag lärt mig att tro om livet och dess syfte. Det är en del frågor som jag inte riktigt kan få svar på eller så är det kanske att jag inte har förstått svaren. Oavsett vilket, är jag övertygad om att fler tänker i samma banor som jag.

Den senaste tiden har frågor om livets läxor kretsat en hel del i mitt huvud. Jag undrar ibland vad dessa läxor egentligen går ut på. Nu syftar jag på misshandel, våldtäkt, tortyr, incest, sexuella övergrepp osv. Vuxna människor kan välja att antingen föra dessa fruktansvärda arv vidare eller välja att avbryta det. Samma val som deras föräldrar eller närmaste har haft och inte gjort. När ska detta eviga kretslopp av skuld, skam och självförakt sluta? Förlåtelse kan vi lära oss på andra sätt om det nu är det som är syftet. Om vi nu tror på reinkarnation och karma och kommer tillbaka med total minnesförlust, vad är då meningen? Vad finns det att lära i detta som anses vara kärleksfullt och utvecklande? Vi som människor har funnits här i hundra tusentals år. Hur mycket mer tid måste framskrida innan vi har förstått dessa återupprepande s.k. ”läxor”?

En del är fast i sin övertygelse om att vi inte klarar av förändringar på egen hand, vi måste ha någon eller något som skall frälsa oss från ondo och hjälpa oss till upplysning. Detta är en separerande energi, detta är en energi som förminskar vårt värde, vår storhet och hela vår potential både som människor och själar. Du får tro på vad du vill, det är din rättighet, liksom det är min rättighet att uttrycka mina funderingar. Jag har i alla fall tröttnat på att upprepa mantran som inte längre känns rätt i hjärtat. Mantran som håller hoppet uppe men inga bestående förändringar infinner sig. Visst, jag kan skapa min egen verklighet med tankens kraft, men i så fall får jag flytta till en planet där ALLA tänker likasinnat för att det ska fungera. Verkligheten, som jag ser den, delas inte av alla. Det är svårt att skapa en positiv förändring när den hela tiden motarbetas från olika håll. Vill vi skapa en fredlig värld utifrån hjärtats energi, måste ALLA vara med annars fungerar det inte. Vi kan inte känna hjärtats energi med sinnet eller genom EGOT.

Jag har börjat ifrågasätta dessa filosofier och börjat inse att detta synsätt har programmerats i och inom oss av ett system som vill hålla oss kvar i ett lågt vibrationsfält och skapa en känsla av hjälplöshet och fatalistiskt tänkande. Detta är inte kärleksfull energi, detta är den dualistiska energin som talar. Den som separerar, kategoriserar människor i olika fack, den som förnedrar, förlöjligar, sprider rädslor, förtalar och stoppar andras utveckling i livet på grund av avundsjuka, okunskap och brist på egen skaparkraft. Det systemet som ständigt påminner oss om att vi inte duger som vi är och där vi ständigt matas med information om att jaga status, ytlighet, pengar, rikedom och prylar för att vara lyckliga.

Vi pratar så mycket om andligt växande och utveckling hit och dit samtidigt som vi ofta säger att ”vi är alla ett”, vi är multidimensionella och vi är kärlek. Med andra ord har vi tillgång till allting redan som alla har upplevt och upplever varje sekund. Om vi nu tror på detta så behövs inga ”läxor” längre för att vi ska utvecklas. Vi har redan all kunskap till hands för att förverkliga oss själva och förändra samhället vi lever i. Vi behöver inte självutnämnda gurus och mästare att tala om för oss vad vi egentligen vet innerst inne. Vi behöver inte heller några utomjordiska flottor som ska komma och lära oss något som vi redan känner till. Det enkla svaret stirrar oss i ansiktet varje gång vi tittar i spegeln. Det är vi själva som måste ta stegen mot en kärleksfull väg där vårt hjärta är vägvisaren och inte vårt EGO.

Ensamma anses vi kanske svaga men tillsammans kan vi göra underverk och stor skillnad. Vi ska våga gå mot strömmen och vad majoriteten tycker, de har inte alltid rätt. Vi ska våga följa vårt hjärta, vårt inre ljus och kärleken som strömmar igenom oss. Visst, det kommer att finnas människor som hånar oss och förlöjligar oss, men det spelar ingen roll så länge vi gör det som känns rätt, följer vår sanning och övertygelse och förstår att vi inte är ensamma om att tycka detta. Så vad väntar vi på egentligen?

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

A revaluation of reality
Basically, I am a positive and happy person. I’ve always seen a meaning to everything that happened in my life and thanked for all the experiences that came along my way. I can only say that I have been through a lot, much more than many can imagine, so a lack of knowledge and experience I have plenty of. Maybe that’s why I now find myself in a time that is about revaluation of reality, what I have learned to think about life and its purpose. There are some questions I can not really get the answers to or it’s maybe because I have not understood the answers. Regardless, I am convinced that more people are thinking along the same line as I do.

Lately, questions about life lessons revolved a lot in my head. I sometimes wonder what these lessons is all about? Now I am referring to assault, rape, torture, incest, sexual abuse, etc. Adult humans can choose to either bring these terrible legacies forward or choose to end it. The same choice as their parents or closest family and friends had and didn’t do. When will this eternal cycle of guilt, shame and self-loathing stop? Forgiveness can we learn in other ways if that is the life’s purpose. If we now believe in reincarnation and karma and we come back with total amnesia, what’s the point then? What is there to learn with all of this that is considered to be loving and stimulating? We as humans have been here for hundreds of thousands of years. How much more time must proceed before we have understood these repetitive so-called ”homework”?

Some are unyielding in their conviction that we can not handle change on our own; that we must have someone or something that will save us from evil and help us to enlightenment. This is a separating energy; this is an energy that reduces our value, our greatness and our full potential both as people and souls. You can believe what you want; it is your right, as it is my right to express my thoughts. I am anyway tired of repeating mantras that no longer feels right in my heart. Mantras that keep up hope but no permanent change occur. Sure, I can create my own reality with the power of thought, but in that case I have to move to a planet where everyone thinks like-minded for it to work. The reality, as I see it, is not shared by everyone. It is hard to create a positive change when it is constantly thwarted from different directions. Do we want to create a peaceful world based on heart’s energy, then we all must be involved or otherwise it will not work. We can not feel the heart’s energy through our mind or ego.

I have begun to question these philosophies and started to realize that this approach is programmed within us by a system that is keeping us in a low vibration field and create a sense of helplessness and fatalistic thinking. This is not loving energy, this is the dual energy speaking. Anyone who separates categorizes people into different compartments, those who demean, ridicule, spreading fears, slander and stops others development in life because of their own jealousy, ignorance and lack of self-creative power. The system that constantly reminds us that we are not good enough as we are and where we are constantly fed with information about chasing status, superficiality, money, wealth and gadgets to be happy.

We talk so much about spiritual growth and development here and there while we often say that ”we are all one,” we are multidimensional and we are love. In other words, we have access to everything already that all have experienced and are experiencing every second. If we truly believe in this statement, than there is no need for ”homework” anymore for us to evolve. We already have all the knowledge at hand to realize ourselves and change the society we live in. We do not need self-appointed gurus and masters to tell us what we really know deep down. We do not need any alien fleets to come and teach us something we already know. The simple answer is staring us in the face every time we look in the mirror. It is we ourselves who must take steps towards a loving way in which our heart is the guide and not our ego.

Alone we are weak, but together we can do wonders and big difference. We should dare to go against the current and what the majority think, they are not always right. We should dare to follow our heart, our inner light and the love flowing through us. Sure, there will be people who will mock us and ridicule us, but it does not matter as long as we do what feels right, follow our truth and belief and understand that we are not alone in thinking this. So what are we waiting for, anyway?

Please share thanks

© Diana Sjöbeck

Tänk positivt så löser allting sig?

Att leva i nuetHur länge har du försökt att fly ifrån dig själv och kommit tillbaka till den punkten du började springa ifrån för glatta livet? Har du inte tröttnat på att höra samma gamla visa av att: Tänk positivt så löser allting sig? Det där positiva utanför dig själv som alltid är utom räckhåll och förunnat bara en del som ständigt trycker det i ansiktet på dig? Varför fungerar det inte, är det fel på mig eller är jag inte värd det bästa som livet kan ge mig? – är säkert frågor du ställer till dig själv ofta. Det är inget fel på dig eller någon annan för den delen heller. Felet ligger i att fly från ditt eget inre som behöver omtanke, ljus, kärlek, förlåtelse. Du behöver tid till att läka, du behöver lägga lite mer fokus på de delarna inom dig som inte mår bra. Att fly, har du gjort tillräckligt länge utan resultat, samtidigt som du försökt tänka positivt, utan resultat. Är då inte detta tydliga tecken på att den ryggsäcken som du bär på, hänger kvar oavsett hur mycket eller fort du försöker springa?

Ditt eget hjärtaDagligen möter och pratar jag med människor som är förblindade av dessa positiva illusioner. Jag förstår inte varför det är så fruktansvärt fult att känna sig ledsen, sårbar eller arg? Jag förstår ännu mindre varför gamla sår inte tillåts läka genom att avsätta tid till att faktiskt göra det, utan att det skall kännas som ett nederlag eller att det är något fel på oss som människor? Nä, det är mycket bättre och ärligare att gömma dig bakom fasader av att allting är bra samtidigt som du förväntar dig att bra, positiva energier ska trilla ner från himlen över dig. Du känner till den där berömda bägaren som redan är full av både det ena och det andra inom dig. Försök fylla på mer och se vad som händer… Har du inte tröttnat på att trampa i samma gamla fotspår eller vakna varje dag och veta, innerst inne, att denna dag kommer att bli sig lik som alla andra? Ingen förändring, fram med det stela leendet och fortsätt sprid positiva budskap och dylikt som du innerst inne inte själv tror på längre.

EnergislösningJag är inte emot positiv inställning, tänka och känna livsbejakande eller förväntningar på positiva saker av livet. Det jag är emot är att detta eviga mantra av att tänka positivt har gått till en överdrift. Människor tillåter sig inte känna efter på vad som är i obalans inom oss. Istället finns fokus på att en yttre kraft, i form av en ängel ska ”fixa” våra inre obalanser inom oss. Vi har fokus på våra ”skapande tankar” men har glömt bort eller ignorerar våra ”skapande känslor”. En människa med ex. känslor av övergivenhet, blir inte hjälpt av att höra att det finns änglar som ser över den. Visst är det tryggt att veta att de finns, men den inre känslan av övergivenhet måste också bejakas och läkas för att kunna gå vidare med livet. Känslan av övergivenhet är något vi alla upplever lite då och då, människor vi älskar lämnar oss av olika anledningar men vi slutar inte leva på grund av det. Ditt inre kaos kanske återspeglas i det yttre genom att visa upp ett fulländat välstädat hem där allting måste vara just… perfekt. Det är inget fel i att ha ett rent och välstädat hem, det älskar jag fortfarande men av en helt annan anledning än vad jag gjorde förr i tiden. Det fanns en tid när jag mådde själsligt dåligt och inte kunde hantera mitt inre kaos, att jag i stället skapade ett perfekt hem, där man knappt kunde andas eller röra vid någonting, utan att jag fick tuppjuck.

Falska murarOm du blivit sårad av människor i ditt förflutna, har du kanske byggt upp murar för att skydda dig. Omedvetet önskar du och vill att nuvarande partners eller vänner hela tiden ska bevisa eller övertyga dig om att de inte ämnar svika dig. Murar som du själv byggt upp kan endast du själv rasera, det ansvaret faller inte på någon annan. Om du vet vad kärlek innebär förstår du också att det du indirekt kräver av andra inte heller är kärleksfullt. Ingen kan göra dig trygg, få dig hel eller ge dig livslånga garantier av något slag, som du inte är beredd eller klarar av att ge själv. Du kan inte leva ditt liv efter det förflutna, du kan endast läka och förstå varför du på något plan valt att gå igenom dessa livsprocesser. Det spelar ingen roll hur mycket en person säger till dig att den älskar dig om du själv varken tror på det eller älskar dig själv för den du är.

MurarDet är väldigt enkelt att klandra andra för allehanda missöden i livet. Jag ställde den frågan uppåt vid en tidpunkt när jag bad om att få komma hem. Hade vid det tillfället fullständigt tappat all livsglädje och var bara trött på allting. Jag såg ingen ljusning, kände bara en tomhet och ett lidande utan slut. Somnade utmattad på soffan och drömde om att jag simmade i havet, inget land i sikte. Plötsligt kom en delfin och en val upp från ingenstans och började knuffa mig ner under ytan. Jag började dyka och märkte att jag utan några problem kunde andas under vattnet. Samtidigt som vi dök, sjöng valen för mig hela tiden. Jag kände ett lugn och stillhet, något som jag än i dag inte ens upplevt i någon meditation. Långt, långt ner i avgrunden satt en fantastisk vacker vattendrake, omsluten av ett skimmer i alla regnbågens nyanser. Den tittade på mig med sina visdomsfulla ögon, som tycktes tränga in i min själ och talade till mitt inre. När samtalet var slut, räckte hon över en rund kristall till mig och sa att denna representerade mitt Tredje Öga. Jag vaknade med ett ryck och det tog mig många år innan jag förstod det budskapet och kom ihåg samtalet till mitt inre. Frågan jag ställde innan jag somnade var, ”Varför vi människor orsakar varandra så mycket lidande”? I dag inser jag att det inte finns några enkla svar på den frågan, eftersom alla själar har olika handlingsplan, olika bakgrund, kommer från olika platser osv. men jag delar med mig av det jag förstått fram till den punkten i livet jag är på, här och nu.

Ex. 1. Vi har möjlighet att läka vårt Karma. Nu är det inte så att: om någon gjort mig illa i ett tidigare liv måste jag utsätta den personen för samma behandling för att den ska förstå vad det innebär. Det handlar snarare om att den obalans den personen tillfogat mig kan läkas i detta liv genom förlåtelse. Vi har alla en Fri Vilja, vi kan avstå ifrån att orsaka andra det lidande vi upplevt från dem. Vi har ett ständigt val till hur vi vill vara, på vilket sätt vi skapar vårt eget liv och vad vi gör med den energin vi har till hands. Om ett Karma inte kan läkas och personer som innan har gjort oss illa, fortsätter att göra det, har vi ett val att på ett kärleksfullt sätt släppa taget om dem. Det innebär att inte hysa något agg mot dem, att inte klandra dem för alla problem som uppstår i livet eller att vi håller fast vid dem genom att skuldbelägga dem för något när vi väl är vuxna. Som barn kan många tycka att vi inte har något val, men det har vi. Hur många skyller sin dåliga uppväxt på sina föräldrar samtidigt som de på fullt allvar ursäktar sitt eget dåliga beteende genom att orsaka andra lidande? Detta är Karma i ett litet mikrokosmos. Vi har valt att födas in i den släkten och med de förutsättningarna som finns i just den familjen. Detta har vi gjort av olika anledningar som var och en måste utforska på egen hand för att få svar på varför.

Ex. 2. Alla människor vi möter finns det en anledning med. Vi lär av varandra, vi är alla en del av Helheten och Alltet. Det finns inga negativa möten eller negativa händelser (i de artiklar jag skrivit om mörkrets krafter är inte det jag förklarar här). Allt vi upplever här och nu, på gott och ont, är upp till oss vad vi gör av den erfarenheten. Vi växer, utvecklas och får insikter av allt som kommer på vår väg genom livet. Det finns inga rätt eller fel, det finns inga bra eller dåliga erfarenheter. Allting vi upplever bara ÄR men det är vår tolkning som stämplar det som bra och dåligt. Våra egna rädslor återspeglas i livet, våra värsta farhågor kan besannas och även monstren i mörkret kan framträda med sina huggtänder. Detta är våra värsta rädslor som manifesteras genom ett inre som inte blivit läkt, ett öppet sår som skriker efter kärlek och omtanke.

Ex. 3. Vi kommer från olika platser i Universum, från olika solsystem och dimensioner. En del väljer att komma hit för att utföra ett ljusarbete, en del är här för att enbart betrakta, uppleva och ibland ingripa. En del kommer hit enbart för att uppleva känslan av att födas in i en tyngre dimension. Därför dör en del väldigt tidigt för att de gett sig själva den upplevelsen de behövde. Andra väljer att uppleva känslan av att leva med begränsad skapelsekraft, känslan att vara vilse i livet, att känna på materialismens värld utan hänsyn, empati eller ödmjukhet, att känna hur det är att dö, gå hungrig, vara sjuk, vara utsatt för fördomar, förföljelser och hat osv. Självklart finns det säkert många fler anledningar än det jag nämnt här och jag vill påpeka att dessa exempel bara är mina egna inre sanningar. Utforska och sök efter egna, det är upp till er själva att få era frågor besvarade.

SanningVi är många som upplevt de mörkare sidorna av livet. När jag uppmuntrar andra och hjälper dem att hitta tillbaka till sig själva är det oftast uppskattat. Det finns några få som tror att jag inte förstår deras situation eller att jag inte har insikt i hur det är att lida, ständigt råka ut för hinder eller där det mesta i livet alltid är tungt och besvärligt. Jag brukar sällan nämna att det livet jag levt, fram till nu, motsvarar många livstider. Skulle aldrig någonsin vilja jämföra mitt lidande med någon annans eller beklaga mig över det livet jag levt. Min själ har sin egen individuella resa att göra och den resan tillhör mig och inte någon annan. Jag kan förstå andras projiceringar, jag förstår energin bakom självömkan, jag kan förlåta tanklösa ord från själen som lider men jag accepterar aldrig att bli kränkt av människor, inte nu längre.

Vi är här endast en kort tid, på det stora hela. Endast du själv kan leva ditt liv och skapa din egen lycka med de instrumenten du har till hands. Det är många som jagar lyckan och känslan av att vara uppfyllda i den yttre världen. De kommer med största sannolikhet att jaga väldigt länge. Meningen med livet handlar till stor del att förverkliga sig själv på olika plan. Att uppskatta det ”lilla” och ”enkla” som tillhör vardagen är en lycka i sig. Använd din tid till att göra det bästa av ditt liv, för din egen skull.

Oavsett hur mycket lidande jag än upplevt, har det stärkt mig, gett mig insikter, gett mig möjligheter att läka mitt och min släkts Karma, lärt mig stå upp för mig själv, lärt mig se det positiva i alla möten och situationer och framförallt lärt mig att sprida av min glädje och kärlek till dem som vill ta emot. Resultatet av detta inre arbete har inte serverats på ett vackert silverfat, det har inte kommit från ingenstans eller från någon yttre källa eller kraft. Resultatet från det inre arbetet har jag gjort på egen hand och jag har fått hjälp av dem som stått vid min sida. Jag gör, de hjälper till i den mån de kan, det är aldrig tvärtom. Detta är den stora skillnaden! Om min resa kan inspirera dig till positiva förändringar och hjälpa dig att läka dina egna inre obalanser, är jag nöjd och lycklig. Glöm inte att ge lite feedback ifall du hälsar på en stund.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

Svagheter är dina inre styrkor

Svagheter är dina inre styrkorVi har alla en inre styrka som vi många gånger glömmer bort när vi upplever svårigheter i livet. Att inse att vi har svagheter eller brister, är en styrka i sig, och det är någonting vi ska vara stolta över. Vägen till ett inre uppvaknande är att inse sina svagheter och släppa taget om Egot. Jag anser att mina svagheter påminner mig om var jag har brister och att jag har möjligheter till att förändra det som jag inte längre behöver. Tidigt fick jag lära mig att leva för att endast överleva. Men det kommer också en tidpunkt när livet inte handlar om överlevnad längre eller att skydda sig mot hjärtlösa handlingar. Det kommer en tidpunkt när de gamla försvaren måste få dö för att någonting nytt ska kunna födas. Livet kan vara underbart och grymt på en och samma gång, beroende på var vi möter livet. Det handlar om var vi lever, vilken fysisk form vi har och vilka förutsättningar vi har från första början.

Alla möten med människor lär mig ofantligt mycket om mig själv och om andra. Detta är jag tacksam för. Förr kunde jag bli väldigt besviken på människor som inte kunde hålla sina löften eller missbrukade min generositet och hjälpsamhet. Idag har jag lärt mig att en del människor lovar mycket för att de helt enkelt är för spontana och inte tänker på konsekvenserna. De bygger upp förväntningar som de sedan inte kan förverkliga av olika anledningar. Insikten och styrkan i detta handlar om att; även om någon lovar att ställa upp på något sätt får jag inte glömma att jag också har ett eget ansvar i detta. Jag kan välja att bli besviken eller att lösa min situation på egen hand, som jag mer eller mindre alltid har gjort. Poängen med detta jag skriver om är att: vi kan lära oss vilka människor som är pålitliga när vi verkligen behöver stöd. Personligen kommer jag inte att be människor om hjälp som alltid får förhinder när någonting väl ska utföras. Det innebär inte att de är dåliga människor på något sätt, det handlar bara om att veta var energin ska läggas så att inte fler problem skapas i onödan. Vi har alla valmöjligheter och bör respektera varandras olikheter.

Ogillar starkt när människor säger att: de inte ville ringa och störa mig när de har svårigheter med någonting. Samtidigt får de det att låta som om det är mitt fel eller min skuld att de har det jobbigt. Varför då påpeka detta i efterhand har jag aldrig förstått? Kan inte jag få avgöra på egen hand om jag kan eller vill ställa upp? Jag tycker inte om när människor tar bort min rättighet att säga JA eller NEJ. Tycker definitivt inte om när människor gör sina problem till mina genom att inte uttrycka klart och tydligt vad de egentligen vill ha hjälp med. Jag är ingen tankeläsare även om jag kan känna av när någon befinner sig i nöd. Men faktum är att även jag har ett liv att leva och egna bekymmer att ta hand om. Mitt syfte med min existens är inte att ringa till människor och fråga om de behöver min hjälp med någonting. Det ansvaret ligger faktiskt hos dem.

Alla dessa människor som älskar att bära sin offermantel och göra sig otillgängliga medvetet. De har en tro på att någon måste jaga dem för att bevisa att de vill vara närvarande i deras liv. Jag visar mitt intresse och engagemang några gånger men jag tänker aldrig jaga någon för att bedyra min omtanke och kärlek. För att en relation ska fungera måste båda visa engagemang och vara aktiva, annars kan det faktiskt kvitta. Vi har alla våra egna problem att lösa och ett liv att leva. Om något har sagts eller gjorts som har lett till ett missförstånd, är det väldigt fegt att inte låta personen förklara sig eller be om ursäkt. Jag har fullaste respekt att människor kan må dåligt och vill vara för sig själv, när dem talar om att det är det de önskar. Jag VET vad det innebär att vara sjuk och att leva under svår smärta. Jag har själv perioder där jag vill vara ensam och inte ha kontakt med andra. Men att enbart inte vilja höra av sig, utan att ge en anledning, gör mig bara irriterad på grund av att jag bryr mig om människan. De förstår inte vilka dåliga energier de sätter i rörelse genom att inte uttrycka sin önskan om på vilket sätt de vill bli hjälpta eller hörda på. Ett mycket egoistiskt och icke kärleksfullt sätt att behandla sina vänner på, bara min åsikt alltså.

Har ni också haft vänner som säger att de inte haft tid till att höra av sig på flera månader på grund av… en massa ursäkter, men har plötsligt tid när de själva behöver någonting? Detta kan jag förstå och respektera ett par gånger men när det sätts i system, då tackar jag för mig och drar mig undan. Alla har vi upplevt perioder av hårda prövningar som avlöser varandra i en ständig ström. Men det är stor skillnad på att livet ger oss tragedier av olika slag och att skapa drama och problem på egen hand. Alltid är det något som har hänt som de kan prata om i timmar. Detta är inte ett dugg givande för mig och har faktiskt aldrig varit. Det tar bara en massa energi och vill jag, mot all förmodan, fylla mitt liv med självskapande drama kan jag titta på Glamour. Det värsta är att de uppvisade ett falskt intresse, erbjöd sig att ställa upp och sen när jag väl ringde till dem, hörde de av sig ett par veckor senare och såg ändå till att de inte hade tid att prata. Jag vet ärligt talat inte vilken tidszon de lever i för de kunde omöjligt passa tider heller. Hade vi bestämt ett visst klockslag för att träffas och timmarna gick utan att de hörde av sig, ringde jag upp dem för att enbart upptäcka att de inte ens tagit steget utanför hemmet, utan någon särskild anledning. De ringde inte om de blev försenade eller kanske hade fått förhinder. Dessa typer av människor förutsätter att jag ska slösa bort mitt liv genom att vänta på någon som i sin arrogans och nonchalans tror att hela Universum kretsar runt dem. De inser inte att jag kanske hade andra planer den dagen, som jag avbokat eller kunde lägga min tid och energi på någonting annat. Idag har jag lärt mig vilka människor jag ska engagera mig i. Av stor kärlek och respekt till mig själv, har jag valt bort självupptagna energiparasiter som inte lärt sig vad ömsesidigt utbyte egentligen handlar om. Jag önskar bara att de en vacker dag öppnar ögonen och kommer till en självinsikt. Eller så träffar de likasinnade och kan leva sitt liv på det sättet som gör dem lyckliga, inget fel med det.

Jag är otroligt glad när det går bra för mina medmänniskor, delad glädje är alltid dubbel glädje. När någon berättar en glad nyhet får mina ögon att tåras av lycka. Har mött ett fåtal människor under min livstid som kämpat mot ex. övervikt eller haft väldigt dålig ekonomi, år ut och år in. Tiden går och de har lyckats att gå ner i vikt eller kommit över en stor summa pengar. Hur roligt som helst! Men när dessa snälla, trevliga, omtänksamma och ödmjuka människor förvandlats till fåfänga och högfärdiga varelser utan hjärta och huvud, förstår jag verkligen ingenting längre. Är vi människor verkligen så patetiska att vi tillåter de ytliga och andefattiga värderingarna styra våra liv?

Personligen har jag lärt mig hur mycket som helst av alla dessa individualiteter. Jag tackar dem av hela mitt hjärta för att de har lärt mig precis hur jag INTE ska vara. De har lärt mig att varje situation, oavsett hur liten eller stor den är, kan leva ett eget liv och forma oss till den vi är idag. När huvudet inte är förankrat i hjärtats energi är det lätt att vi alla faller offer för egoism, högmod och okänslighet. Vi kan alla komma i kontakt med våra svagheter och omvandla dem till styrkor. Dessa inre styrkor hjälper oss framåt i vår utveckling men vi måste vara personligt närvarande och engagerade för att uppnå resultat. Alltför många upprepar bara vad andra har sagt och det är bra till en viss del. Men att endast upprepa visdomsord utan att implementera dem i sitt dagliga liv är meningslöst.

Det jag vill säga er, mina vänner att: trygghet, kärlek, omtanke, respekt osv. är livets utmärkande egenskaper som ni på egen hand, först och främst, måste skapa själva. Var sen nöjda och stolta över detta arbete, för det kan ingen ta ifrån er. Ge aldrig någon annan makt över ert eget liv och välbefinnande. Lär er att ta vara på de underbara vännerna som hjälper er, älskar er, uppmuntrar er, motiverar er, inspirerar er, stärker er och gör er lyckliga. Jag tackar varje dag att jag har denna typ av vänner omkring mig. De förgyller mitt liv med deras närvaro och jag älskar dem av hela mitt hjärta.

Kram till er alla där ute ❤

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

Vi är alla ETT-missförståndet

Our own valuesVi är alla ETT-begreppet, har enligt min åsikt, totalt tjatas sönder och fullständigt tappat sin innebörd. Jag vägrar att gå in i manipulativt energispel som trycker ner min energi och håller mig kvar i ett lågfrekvent tillstånd genom att lägga skuld på mig. Jag jobbar dagligen på att höja mig och ta avstånd ifrån det som format mitt liv och mig som människa. För mig handlar det om att bryta allt det som håller mig kvar i ett lågfrekvent tillstånd. Detta tillstånd som bidrar till lidande, orättvisor och ofrihet. En del anser att jag kritiserar och är negativ i mina texter eftersom de inte känner sig inspirerade eller upplyfta av dem. Men att stryka alla medhårs hela tiden och mata Egot med smicker är inte vad mitt arbete går ut på, hela tiden. Så länge det finns dualistisk energi, kommer budskapen att handla om båda.

Putti-nutt, gull-gull, rosa moln och slickepinnar hjälper oss inte framåt i livet. Denna metod ger oss inte ALLTID insikterna om vad vi bör förändra eller bli medvetna om för att växa och utvecklas. Jag önskar att människor kunde förstå att detta delvis handlar om speglingar men också budskap som är skrivna på inspiration för att hjälpa OSS att släppa taget om Egot och rädslor. Så nästa gång du och jag känner oss irriterade över något budskap, kan det inte skada att titta lite närmare på varför vi känner oss irriterade. Då ger vi oss en möjlighet att bli medvetna om vad vi bär på, är klara med, behöva förändra, släppa taget om samt lära oss att visa uppskattning och tacksamhet för det liv som vi faktiskt har. Allt som sker i livet är inte fatalistiskt eller styrt av Universums krafter. Vi har fortfarande en Fri Vilja och det är upp till oss att börja använda den. Hur vi förhåller oss till livet, behandlar medmänniskor, oss själva, vad vi skapar, tänker, känner, säger och agerar, är något vi själva väljer. Ingen har en pistol riktad mot tinningen och tvingas att gå emot sin natur.

Personligen känner jag inte någon samhörighet, eller vill vara delaktig i, energi som skapar smärta, missförhållanden, förnedring i alla dess former, övergrepp, exploatering och förstörelse, handlingar utan empati eller insikt. För mig spelar det ingen roll om det handlar om tradition, kultur, politik eller religion. Ett tvång är ett tvång, punkt slut. Systematisk hjärntvätt, från generation till generation, gör det inte mer rätt. Egoism och maktmissbruk är något som förstör för oss alla och utan gränssättningar är vi alla dömda att leva i en värld som till slut blir olidlig för dem flesta av oss. Gränssättningar är en kärleksfull handling som kan leda till positiva förändringar. Fri Vilja är något vi alla har och bör använda lite mer aktivt till att skapa en bättre värld. En del använder sin Fria Vilja till att utföra fruktansvärda handlingar och då är det dags att visa att detta beteende inte längre är acceptabelt. Jag är trött på denna mentalitet som råder i samhället nu, där det är synd om förövarna men inte offren. Att sitta av en tid i fängelset är inte ett straff och den tiden i sig tjänar inget syfte om inte medvetandet höjs och insikterna föds. När förövarnas energi förändrats och blivit mer kärleksfull i sin frekvens, kommer jag att känna mer samhörighet med dem. Utan konsekvenser lär vi inte av misstagen!

Personligen känner jag mer samhörighet, delaktighet i, energi som är inspirerande, kreativ, upplyftande. Information som sprider medvetenhet, kärlek och ödmjukhet. Kunskap som sprider frihet, rättvisa för individen och allt levande på denna jord. Ärlighet, sanning och trovärdighet är något som mitt hjärta strävar efter. Jag är väl medveten om att jag har lång väg att gå men jag gör det jag kan och det är alltid bättre än ingenting alls. Självklart kan detta missuppfattas och tolkas som att jag är perfekt, upp till er att göra detta. Men glöm inte att titta på er själva först och främst. Jag är medveten om mitt inre och de delar som ännu inte har integrerats med ljuset och kärleken. Jag är i kontakt med dem delar av mig som farit illa och som behöver omtanke och läkning. Hyckleri är inte min stil, jag säger det jag menar, jag står för min sanning.

Väljer någon att vara passiv, likgiltig i det som sker omkring dem, är ett val och då får de också tåla konsekvenserna, utan att gnälla på dem som försöker skapa en bättre värld. Vi kan prata oss blåa i ansiktet men om vi inte lever efter våra egna värderingar är orden fullständigt meningslösa. Det är samma sak som t.ex. ständiga ursäkter. Till slut kommer även ursäkterna att tappa sin kraft. När sockersöta ord inte återspeglas i handlingarna, blir orden meningslösa. Vi har talets gåva, kan kommunicera på många olika språk men lyckas ändå inte förmedla en enkel sak som, genuin kärlek, lojalitet och ärlighet… i både ord och handlingar. Vissa ord kan helt enkelt inte separeras från handlingarna. Visst är allt energi, bakom varje ord finns det en manifesterande energi. Men den som sörjer, behöver också mänsklig kontakt inte enbart en eterisk kram. Den som känner sig ensam, behöver också en medmänniskas närvaro inte enbart en tröstande tanke. Ni förstår säkert min tankegång.

Vi finns här av olika anledningar och vi har alla olika arbetsuppgifter, även om vi inte alltid förstår VAD det är vi ska göra. Vår värld har många problem och dessa måste vi våga lyfta fram och hela. Det spelar ingen roll om problemen är individuella eller globala. Problemen kommer aldrig att försvinna bara för att vi väljer att ignorera dem. Den dagen när vi alla tagit in kärlek i våra hjärtan kommer denna dualistiska värld att upplösas. Detta är min sanning och den står jag för.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

« Äldre poster