När relationsavslut är nödvändiga

Det är inte alls ovanligt att relationer avslutas i takt med andligt uppvaknande. Det här året är vad just detta har handlat om för min del och många andra jag känner. Särskilt de relationer som inte har haft sin grund i ärlighet, sanning och kärlek. Du kanske till och med själv har bett om hjälp att släppa taget om människor som orsakat dig lidande eller inte varit sanna i sin energi gentemot dig. Dessa avslut har vi alla fått, en gåva från Universums Hjärta, till oss som vill leva och utvecklas vidare i kärleksfull anda. Vi har lärts att nöja oss med det lilla, acceptera slentrianmässiga relationer som inte tillför någonting positivt och vi kanske till och med är rädda för att bli ensamma. Rädslor kommer i olika former, beroende på vilka vi är, men ensamhet är aldrig ett straff. Ensamhet lär oss att lyssna till vår själ, bli vän med oss själva och vi lär oss att vi är värda så mycket mer. Slutligen kan vi berika världen med vår unika energifrekvens till dem som är villiga att ta emot den.

Den tid av ensamhet jag haft under flera månader nu har lärt mig mycket om mig själv. Jag har kommit i kontakt med mitt inre på ett helt annat sätt än tidigare. Den lilla flickan inom mig som under barndomen blivit försummad har gett mig många svar och insikter. De sista pusselbitarna har nu äntligen fallit på plats och det enda jag känner är tacksamhet. Att söka kärlek, omtanke och gemenskap av lika skadade människor går inte helt enkelt. Anledningen är att ytterst få människor har förmågan av att höja sig över sitt egna lidande och osjälviskt ge det de själva saknat. Istället för att bemöta en medmänniska med empati, kärlek och lyhördhet visar den istället en mur av egoism, rädslor och dömande. Det är precis detta dömande som i slutändan visar sitt rätta ansikte och återspeglas i handlingarna.

Tystnaden är lärorik för dem som orkar lyssna till sitt inre. Det kanske är lättare att lära sig lyssna när ventiler, i form av vänner, saknas i den yttre världen. Jag kan ärligt säga att jag blivit hypersensitiv mot lögner och oärlighet. För mig har det alltid varit viktigt att ex. hålla mina löften. Jag menar det jag säger och står vid mitt ord, tills den dagen jag lärt mig någonting annat. Att ge upp och sluta kämpa, finns inte inom mig. Visst finns det dagar där jag tar på mig offermanteln och tycker synd om mig själv men jag reser mig alltid upp och fortsätter kämpa. Trots all form av negativ särbehandling från människor och samhället, står jag här framför er och ger er hopp om att allting i livet kan förändras till det bättre. Det spelar ingen roll vilken metod du använder för att lyfta upp dig, huvudsaken är att det fungerar för dig. De vackraste och bästa budskapen jag skrivit är när jag mått som sämst och det är något som min make gjort mig uppmärksam på. Det finns häpnadsväckande källor av potential inom var och en av oss, oavsett vad vi programmerats att tro om oss själva och livet.

Fira dina relationsavslut, det gör jag och ha tålamod med att det kommer att ta ett par månader innan du kommit i balans med dig själv. Avslut är smärtsamma, särskilt om du investerat mycket tid och energi i dessa människor. Vi får mycket mer tid över att skapa i kärlek och glädje när vi slutar tänka och känna oss försummade, utnyttjade och sårade av människor som inte förstår bättre. De som ständigt vänder kappan efter vinden och låter munnen leva ett eget liv är ingenting att hänga upp sig på. För min del känner jag mig friare, lättare och har ett helt annat flöde i mitt liv nu. Tillräckligt länge hade jag omringat mig med människor som inte uppskattade och värdesatte mig. Har slösat oändligt mycket energi på att transformera andra människors dåliga beteenden, projiceringar och negativa mönster. Inte ens jag själv förstod hur många människor jag egentligen hade omkring mig som enbart utnyttjade mig, levde på min livsenergi och ständigt tog mig för givet. Jag har förlåtit mig själv och dem. Önskar dem allt gott och vill nu bara bli lämnad ifred. Jag har äntligen förstått läxan, min egen brist på gränssättningar och insett mitt egentliga värde som medmänniska, vän, partner och ljusarbetare. Om kärlek, vänskap och tid inte kan ges helhjärtat är det inte lönt att hålla sig kvar vid den. Relationer handlar till stor del om speglingar så om kärlek och omtanke inte visas i handling kommer det att speglas tillbaka. Om likgiltighet och tystnad visas kommer även det att speglas tillbaka. Det är inte meningen att en person ständigt ska engagera sig eller anstränga sig för att en relation ska fungera kärleksfullt.

När det finns brister i relationer handlar det inte om något straff, som vissa tycks tro. Bakom varje motgång i livet finns det en läkningsprocess som döljer sig bakom ex. Karma. Dåliga relationer och ensamhet är inga bestraffningar från något tidigare liv. Dessa händelseförlopp tillhör många gånger kontrakt och överenskommelser som själen gått med på att balansera i detta livet, för att hjälpa sig själv och andra. Det finns många synvinklar på ett problem och förståelsen för detta kan endast sträcka sig så långt insikten räcker. Litet sinne kan inte tänka stort eller bortom de illusoriska slöjorna. Ibland handlar livet om acceptans, att sluta förändra något som inte kan eller vill bli förändrat. Fortsätter jag att kämpa motströms kommer det bara att leda till mer lidande och frustration. Att kapitulera är att acceptera. Att acceptera leder mig slutligen till frigörelse från egots mantra som flitigt arbetar med att hålla mig kvar i ett lågfrekvent tillstånd. När vi inser att vårt inre lidande inte skiljer sig från andras lidande kommer vi att förstå att vi alla är ETT. När var och en inser att det personliga lidandet inte är större eller kräver mer uppmärksamhet än någon annans, då kan den i sanning kalla sig medmänniska.

Släpp taget om allt som håller dig tillbaka från att leva ditt liv till fullo. Lämnar en del människor din sida får du ha tillit till att det är det bästa för er alla. Inse att kärlekslösa handlingar stoppar flödet från Universum och skapar onödig tröghet och tyngd. Om människor har ett behov av att döma dina beslut och val kan du endast le och förstå att de inte har en aning om vad ditt liv går ut på. De har inte levt ditt liv. Jag brukar säga att: ”Med facit i hand är vi alla genier och det facitet lär vi få när vi dör. Endast då kan vi göra en individuell bedömning av helheten och vad meningen med livet var. Fram till dess får vi göra det bästa vi kan med det vi har, här och nu”. Jag låsas inte veta vad syftet är med någons liv, deras livsläxor eller vad var och en på daglig basis kämpar med. I mitt sinne och hjärta finns endast en vilja av att älska och förstå varje enskild människas resa genom livet för att på bästa sätt hjälpa dem, när de ber om det. Antingen ger vi av kärlek eller inte, antingen hjälps vi åt eller inte. Det krävs inte mycket mörker att sänka någon människas livsglädje. Viljan till att förstå andra, ligger i förmågan att förstå sig själv. Svårare än så är det inte.

Hoppas att denna artikel kan inspirera dig och hjälpa dig framåt i att förstå dig själv och dina processer bättre. Av hela mitt hjärta önskar jag er alla en lycklig resa genom livet och släpp kärleksfullt taget om dem som inte vill vara dig nära.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck