Skikt i samhället finns väl inte, eller?

Samhället idag har blivit skiktat i ett par lager som är ganska enkla att känna igen på vad folk tjänar.

Dom allra fattigaste är våra hemlösa. Dessa tjänar precis så att en dag går ihop, om dom har tur.

Nästa skikt är invandrare som får bidrag. Dessa tar man in för att länder skall se bra ut och vara duktiga. Länder borde bötfällas om man missköter denna hantering av människor men det gör man inte. Hanteringen fortsätter år efter år och man ser ingen förbättring av systemet.

Arbetslösa, pensionärer och sjuka tjänar mellan 5-15 tusen och för dessa pengar klagar man bara när man är tillsammans med varandra.

Arbetande folket är nöjda och klagar inte på någonting så länge dom tjänar mellan 15-50 tusen. Gnället sker oftast hemma tillsammans med likasinnade.

En politiker tjänar mellan 50-90 tusen och för dom pengarna kan dom tänka sig att se åt andra hållet och ignorera en hel befolkning. Politiker är en karriär som har egna regler när det gäller pensioner och andra förmåner som dom bestämmer åt varandra.

Dom rika som tjänar 100 tusen och uppåt bryr sig inte om mycket mer än sig själva. Det finns en handfull rika som utåt sett bryr sig, men troligtvis är det av skattetekniska skäl.

Sedan har vi samhällets gycklare där lönen är så hög, att dom som gör samma arbete i riktiga livet bara kan fantisera om en sådan lön. Den andra typen av gycklare som vi har, skall underhålla folket, i ett zombie-stadiet medan dom allra rikaste tar ut något som dom hittat på själva, den så kallade räntan.

De allra rikaste på jorden tycker vi andra är lite för många att styra och dessa tycker att vi borde minskas till antalet. Ungefär 60 procent skall bort på något sätt och du får själv gissa hur.

Här har man börjat skapa ett par mindre enheter som skall vara lätta att slå samman och styra.

För skojs skull kan man kalla dom USA, EU och Asien. I dessa har man skapat vars ett pengasystem som man enkelt kan slå ihop. Detta berättar dom riktigt rika inte så högt om för det kan uppstå panik om folket fick reda på detta.

Alla länder som inte är med i detta system kallar Vi terrorister och dessa bombar Vi bara för att Vi kan. Vi kan kalla dem USA, då dessa har själv utsett sig till världspolis och med USA bråkar vi andra inte med, av någon anledning.

USA har rätt att göra precis som dom vill, till och med mot regler som dom själv varit med att sätta upp. Ex. Tortyr, sprida saker i luften, utsätta människor för fara och övervaka med metoder som är olagliga för oss andra.

Ledarna i länderna styrs av de allra rikaste som marionetter. Annars kan en olycka hända kort efter att deras vilja inte uppfyllts.

Hur styr man allt detta då? Jo, detta styrs med hjälp av poliser, GPS, rädslor, programvaror, övervakning, förgiftning, underhållning och nyheter.

  • Poliser har idag en maxgräns på IQ. Man vill ha folk som är lätta att styra och då är inte tänkande personer rätta virket till poliser. Dessa har blivit mer aggressiva och deras arbete går inte längre ut på att hjälpa och skydda medborgare. Nu har dom fått uppgiften att upprätthålla lagen till varje pris och skydda de rikas pengar.
  • GPS är inbyggda i telefoner så man lätt kan se var vi är hela tiden.
  • Vi skall vara rädda för allt. Terror, mat, trafik, klättra i träd och i princip allt från det vi vaknar till det vi går och lägger oss. Försäkringar skall vi ha på allt för säkerhets skull.
  • Programvaror som FB där vi själv fyller i vad vi gör och var, när och hur vi gjorde det.
  • Trafikkameror, övervakningskameror gör så att vi känner oss trygga, men jag vet inte varför då ingen av dessa har förhindrat något brott eller en olycka vad jag vet.
  • Förgiftningen sker hela tiden. Det finns gifter i luften, vattnet och all föda som vi intar. Räcker inte detta får vi även gifter genom tabletter eller sprutor.
  • Underhållningen är det största styrmedlet som finns. Här sätts folket i trans en längre stund och efteråt skall det tolkas och analyseras i evigheter. Underhållningen sker med hjälp av bland annat sport, film, musik och teater.
  • Nyheter som är så styrda idag så sanningshalten i dessa gör att man lika bra kan låta bli att lyssna längre.

Tanken är att vi alla skall sitta i våra hem rädda för omgivningen och all handel skall ske utan mänsklig kontakt genom det digitala nätet. Kontakten med andra människor sker även digitalt. Man kan bli sjuk av att träffa andra människor. Ex. Ebola och andra människotillverkade sjukdomar som man skyller på djuren. För än så länge har ingen sagt att nätet är så farligt.

© Roger Sjöbeck

När relationsavslut är nödvändiga

Handlingarna blir trovärdigaDet är inte alls ovanligt att relationer avslutas i takt med andligt uppvaknande. Det här året är vad just detta har handlat om för min del och många andra jag känner. Särskilt de relationer som inte har haft sin grund i ärlighet, sanning och kärlek. Du kanske till och med själv har bett om hjälp att släppa taget om människor som orsakat dig lidande eller inte varit sanna i sin energi gentemot dig. Dessa avslut har vi alla fått, en gåva från Universums Hjärta, till oss som vill leva och utvecklas vidare i kärleksfull anda. Vi har lärts att nöja oss med det lilla, acceptera slentrianmässiga relationer som inte tillför någonting positivt och vi kanske till och med är rädda för att bli ensamma. Rädslor kommer i olika former, beroende på vilka vi är, men ensamhet är aldrig ett straff. Ensamhet lär oss att lyssna till vår själ, bli vän med oss själva och vi lär oss att vi är värda så mycket mer. Slutligen kan vi berika världen med vår unika energifrekvens till dem som är villiga att ta emot den.

Den tid av ensamhet jag haft under flera månader nu har lärt mig mycket om mig själv. Jag har kommit i kontakt med mitt inre på ett helt annat sätt än tidigare. Den lilla flickan inom mig som under barndomen blivit försummad har gett mig många svar och insikter. De sista pusselbitarna har nu äntligen fallit på plats och det enda jag känner är tacksamhet. Att söka kärlek, omtanke och gemenskap av lika skadade människor går inte helt enkelt. Anledningen är att ytterst få människor har förmågan av att höja sig över sitt egna lidande och osjälviskt ge det de själva saknat. Istället för att bemöta en medmänniska med empati, kärlek och lyhördhet visar den istället en mur av egoism, rädslor och dömande. Det är precis detta dömande som i slutändan visar sitt rätta ansikte och återspeglas i handlingarna.

Tystnaden är lärorik för dem som orkar lyssna till sitt inre. Det kanske är lättare att lära sig lyssna när ventiler, i form av vänner, saknas i den yttre världen. Jag kan ärligt säga att jag blivit hypersensitiv mot lögner och oärlighet. För mig har det alltid varit viktigt att ex. hålla mina löften. Jag menar det jag säger och står vid mitt ord, tills den dagen jag lärt mig någonting annat. Att ge upp och sluta kämpa, finns inte inom mig. Visst finns det dagar där jag tar på mig offermanteln och tycker synd om mig själv men jag reser mig alltid upp och fortsätter kämpa. Trots all form av negativ särbehandling från människor och samhället, står jag här framför er och ger er hopp om att allting i livet kan förändras till det bättre. Det spelar ingen roll vilken metod du använder för att lyfta upp dig, huvudsaken är att det fungerar för dig. De vackraste och bästa budskapen jag skrivit är när jag mått som sämst och det är något som min make gjort mig uppmärksam på. Det finns häpnadsväckande källor av potential inom var och en av oss, oavsett vad vi programmerats att tro om oss själva och livet.

If loveFira dina relationsavslut, det gör jag och ha tålamod med att det kommer att ta ett par månader innan du kommit i balans med dig själv. Avslut är smärtsamma, särskilt om du investerat mycket tid och energi i dessa människor. Vi får mycket mer tid över att skapa i kärlek och glädje när vi slutar tänka och känna oss försummade, utnyttjade och sårade av människor som inte förstår bättre. De som ständigt vänder kappan efter vinden och låter munnen leva ett eget liv är ingenting att hänga upp sig på. För min del känner jag mig friare, lättare och har ett helt annat flöde i mitt liv nu. Tillräckligt länge hade jag omringat mig med människor som inte uppskattade och värdesatte mig. Har slösat oändligt mycket energi på att transformera andra människors dåliga beteenden, projiceringar och negativa mönster. Inte ens jag själv förstod hur många människor jag egentligen hade omkring mig som enbart utnyttjade mig, levde på min livsenergi och ständigt tog mig för givet. Jag har förlåtit mig själv och dem. Önskar dem allt gott och vill nu bara bli lämnad ifred. Jag har äntligen förstått läxan, min egen brist på gränssättningar och insett mitt egentliga värde som medmänniska, vän, partner och ljusarbetare. Om kärlek, vänskap och tid inte kan ges helhjärtat är det inte lönt att hålla sig kvar vid den. Relationer handlar till stor del om speglingar så om kärlek och omtanke inte visas i handling kommer det att speglas tillbaka. Om likgiltighet och tystnad visas kommer även det att speglas tillbaka. Det är inte meningen att en person ständigt ska engagera sig eller anstränga sig för att en relation ska fungera kärleksfullt.

Effort

När det finns brister i relationer handlar det inte om något straff, som vissa tycks tro. Bakom varje motgång i livet finns det en läkningsprocess som döljer sig bakom ex. Karma. Dåliga relationer och ensamhet är inga bestraffningar från något tidigare liv. Dessa händelseförlopp tillhör många gånger kontrakt och överenskommelser som själen gått med på att balansera i detta livet, för att hjälpa sig själv och andra. Det finns många synvinklar på ett problem och förståelsen för detta kan endast sträcka sig så långt insikten räcker. Litet sinne kan inte tänka stort eller bortom de illusoriska slöjorna. Ibland handlar livet om acceptans, att sluta förändra något som inte kan eller vill bli förändrat. Fortsätter jag att kämpa motströms kommer det bara att leda till mer lidande och frustration. Att kapitulera är att acceptera. Att acceptera leder mig slutligen till frigörelse från egots mantra som flitigt arbetar med att hålla mig kvar i ett lågfrekvent tillstånd. När vi inser att vårt inre lidande inte skiljer sig från andras lidande kommer vi att förstå att vi alla är ETT. När var och en inser att det personliga lidandet inte är större eller kräver mer uppmärksamhet än någon annans, då kan den i sanning kalla sig medmänniska.

Släpp taget om allt som håller dig tillbaka från att leva ditt liv till fullo. Lämnar en del människor din sida får du ha tillit till att det är det bästa för er alla. Inse att kärlekslösa handlingar stoppar flödet från Universum och skapar onödig tröghet och tyngd. Om människor har ett behov av att döma dina beslut och val kan du endast le och förstå att de inte har en aning om vad ditt liv går ut på. De har inte levt ditt liv. Jag brukar säga att: ”Med facit i hand är vi alla genier och det facitet lär vi få när vi dör. Endast då kan vi göra en individuell bedömning av helheten och vad meningen med livet var. Fram till dess får vi göra det bästa vi kan med det vi har, här och nu”. Jag låsas inte veta vad syftet är med någons liv, deras livsläxor eller vad var och en på daglig basis kämpar med. I mitt sinne och hjärta finns endast en vilja av att älska och förstå varje enskild människas resa genom livet för att på bästa sätt hjälpa dem, när de ber om det. Antingen ger vi av kärlek eller inte, antingen hjälps vi åt eller inte. Det krävs inte mycket mörker att sänka någon människas livsglädje. Viljan till att förstå andra, ligger i förmågan att förstå sig själv. Svårare än så är det inte.

Hoppas att denna artikel kan inspirera dig och hjälpa dig framåt i att förstå dig själv och dina processer bättre. Av hela mitt hjärta önskar jag er alla en lycklig resa genom livet och släpp kärleksfullt taget om dem som inte vill vara dig nära.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

Kärleksfullt förhållande kommer inte på beställning

Kärleken är evigDet är underbart att bli förälskad och känna att vi har träffat en partner som vi kan dela vårt liv med. Den första tiden är som en dans på rosor, men allt efterhand som tiden går, upptäcker vi att det inte är samma person som när vi träffades. Problemet är att det är samma person, det är bara det att den rätta personen träder fram mer och mer. I början av ett förhållande vill de flesta av oss göra ett så gott intryck som möjligt. Det är ungefär som när vi ska köpa någonting väldigt dyrt, vi får endast höra de positiva sakerna. Allting annat får vi själva komma underfund med.

I en relation få vi möjlighet att lära känna en annan människa men också oss själva på ett djupare plan. Vi utvecklas bäst tillsammans med andra människor. Det är då vi själva kan möta och även lära av andras syn på livet, ideologier, filosofier och värderingar. Vi kan testa oss själva och se till vilken plats våra gränser tar slut eller kanske tar sin början.

Jag är övertygad om att vi inte är ämnade att leva ensamma eller att vi enbart skall älska en person. Vi är mycket större än så och det finns ingen anledning till att vi begränsar oss själva. Många hänger upp sig på att ”träffa” sin själsfrände, tvillingsjäl eller vad man nu vill kalla det. Men som jag ser det, träffar vi många själsfränder eller tvillingsjälar genom livet, som alla på sitt sätt bidrar till vår personliga utveckling. En del partners lär oss möta vårt inre mörker medan andra tar fram ljuset inom oss. Vad vi förstår eller gör med dessa erfarenheter, är upp till oss själva. Från det högre planet är alla möten gåvor. Men jag förstår att det inte alltid är lätt att se det som gåvor, särskilt när vi blir djupt sårade.

Livet tar inte slut om vi inte får just den partnern vi själva vill ha. Livet tar inte slut i väntan på att den ”rätta” ska komma eller om vi förlorat någon som vi älskar. Jag har sett människor dö av bitterhet på grund av förlorad kärlek och det har gjort mig väldigt ledsen att se. Jag har sett människor förstöra sina egna liv i väntan på den ”rätta partnern”. De flesta av oss har ett förflutet med ex. obesvarad kärlek, förlust, otrohet, blivit ratade, svikna osv. Men det är inte kärleksfullt eller ansvarsfullt att anklaga, eller att hålla den personen ansvarig, för alla våra framtida misslyckanden eller val i livet på grund av det vi har erfarit i det förflutna.

Respekt

Respekt i ett förhållande är oerhört viktigt och måste fungera väl åt båda håll. Familj, släkt och vänner har vi alla och många tror sig ibland ha rätten att behandla din partner lite hur som helst. Om din partners familj, släkt eller vänner brister i respekt mot dig är det viktigt att din partner säger ifrån och sätter klara och tydliga gränser. Varför? Därför att det är viktigare att det kommer från den person dessa människor känner bäst och för att undvika ännu fler konflikter som annars kan urarta. Som ”ny” i ett förhållande förväntar sig omgivningen att du ska ”smälta in och anpassa dig efter deras” jargong eller sätt att vara. Oskrivna regler som måste följas eftersom alla är av samma sort eller beter sig på ett särskilt sätt. Det kanske inte alltid stämmer överens med vem du är och därför uppstår dessa konflikter ofta. Du är inte som dem, du är outsidern eller den där konstiga typen som ingen förstår sig på. Därför är det viktigt att din partner sätter dessa gränser och inte tillåter respektlöst beteende eller att någon är nedlåtande. Vi är alla olika och det är inte alltid din syn på världen, hur du är, vad du tänker och känner delas av andra. Om din f.d. partner är en av dina vänner, och du inleder ett förhållande med någon annan, är det viktigt att du verkligen vet att ni bara är vänner. Jag kan garantera dig att din nya partner ser och känner om det finns någonting mer ”än bara vänskap”. Du kanske inte vill se de subtila budskapen som din f.d. partner sänder ut, men din nya partner gör det.

En del vill gärna bilda familj men vill samtidigt inte dela ansvaret för barnens uppfostran med den nya partnern. Det ansvaret är något som, enligt vissa, ligger på föräldrarna. Men jag anser, att om en familj ska fungera och som bor under samma tak, måste komma överens när det gäller gränssättningar, respekt och vad som faktiskt är tillåtet. Alltför många ”före detta” lägger sig i och styr och ställer när det är delad vårdnad. Att använda sina barn som ammunition för att skada, hota och idka utpressning mot varandra är högst patetiskt och är väldigt dåliga förebilder. Det är viktigt att du sätter klara och tydliga gränser mot din före detta partner. Jag pratar inte om att styvföräldern ska ta en roll som förälder men däremot agera som en positiv förebild som har mycket att lära barnen inför vuxenlivet. Om du har en partner som har barn och han/hon inte vill att du lägger dig i hur barnen ska uppfostras undrar jag vad meningen är med det förhållandet. Ingen ska utnyttjas bara för att det är bekvämt eller bara ”för att hålla i någon när åskan går”. En familj är en familj som helhet annars kan var och en bo på var sitt håll och sköta sig själv. Nu pratar jag om familj och inte särbo förhållanden, vilket är ett val från båda och är någonting helt annat.

Här är några förslag när du ska inleda ett nytt förhållande:

Var ärlig när det gäller dig själv
Kommunicera utifrån ditt hjärta
Berätta vad du vill ha ut av livet
Berätta vad du inte vill ha i ett förhållande
Tala om vilka fel och brister du har, en ryggsäck har vi alla
Var ärlig när det gäller dina laster, om du har några
Tala om att du inte är intresserad av ett samboförhållande, gifta dig, skaffa barn
Tala om att du endast vill ha en sperma donator
Tala om vilka fritidsintressen du har och hur mycket tid du spenderar på dem
Tilliten måste fungera åt båda håll
Krav, begränsningar, svartsjuka är ingen stabil grund att inleda ett förhållande på
Om du tycker att nackdelarna är fler än de positiva egenskaperna, varför försöka?
Tala om ifall du är i behov av att ha perioder enbart med dig själv

Ett stabilt och lyckligt förhållande kan bättre lyckas när:

Bägge kommunicerar klart och tydligt, ingen ska vara tankeläsare
Bägge är överens om vilka riktlinjer som gäller om ni har barn
Kompromisser måste bägge två vara med på att göra
Ge varandra utrymme att förverkliga personliga mål och drömmar
Uppmuntra och stödja varandra
Lösa problem som uppstår tillsammans
Respekt och lojalitet gentemot varandra
Underlätta livet för varandra, de små sakerna är guld värda
Gränssättningar, tydlighet och ärlighet (gäller omgivningen)
Ta avstånd från människor som har en negativ påverkan eller syn på förhållandet eller din partner
Lyssna gärna till råd men följ alltid hjärtat
Anpassning och flexibilitet när det behövs
Mötas halvvägs på lika villkor

Vilka är de främsta orsakerna till att förhållanden tar slut

Oärlighet
Otrohet, vilka är orsakerna till detta? Otrohet uppstår inte utan anledning.
Du känner dig lurad. Varför?
Blir ständigt jämförd med tidigare partners
Brist på rak kommunikation, förväntar sig att partnern skall vara tankeläsare
Bildar familj utan att ha riktigt pratat om det och vad det innebär
Den ena partnern upplever sig vara inträngd i ett hörn och blivit påtvingad saker som den egentligen inte ville från början
Någon bär för mycket ansvar
Vi förväntar oss att någon annan skall göra oss lyckliga, trygga och älskade
Vi vill kompensera vår egen osäkerhet genom någon annan
Vi förväntar oss att någon skall göra oss hela
Ingen vaknar plötsligt en morgon och inte älskar en person längre. Det finns flera orsaker som aldrig har diskuterats eller så har de ignorerats.
Äganderätt, kontrollbehov, svartsjuka och avundsjuka
Brist på respekt från omgivningen som i sin tur skapar utfrysning, skvaller, oärlighet och lögner
Manipulation, stelhet, dogmatism, moralpredikan, perfektionism, egoism

Du kan inte förvänta dig ärlighet och sanning från andra om du själv inte lever efter dessa principer. När du ska inleda ett förhållande är det viktigt att du är klar och tydlig med vad du vill och vad du förväntar dig. Samma sak gäller din framtida partner. Att gå in i något som inte känns bra eller med intentionen att ”Du” ska förändra eller rädda den personen är oärligt och egoistiskt. Det är inte heller meningen att din partner ska fylla ett ”tomrum” inom dig, det ansvaret ligger på dig.

Om du är intresserad av någon som är gift/är i ett förhållande, ta ett gigantiskt kliv bakåt. Var inte den som är orsaken till att en relation raseras. Är det meningen att en relation ska avslutas ska det beslutet tas av dem som det berör. Alltför många går in i en relation med någon som är ”upptagen” och sen får vänta i månader eller i år på att den personen ska bli fri. Klandra i så fall inte den personen för att den leker med dina känslor, du har själv valt denna situation. På energimässigt plan skapar du Karma som du själv får skörda. Det är inte svårare än att du går till dig själv och hur du skulle känna dig om din partner vänstrade bakom din rygg. Har du en förmåga till att ha förståelse för dig själv och din egen situation kan du använda samma förmåga till att även förstå andra.

Håll gnistan levande i ett förhållande/äktenskap

Åren går och det är lätt att ta varandra för givet. I början av ett förhållande hjälper och stödjer man varandra. Vi visar respekt, omtanke, bekräftelse och kärlek. Dessa kärleksbetygelser ska inte ta slut efter 10, 15 eller 20 år. En blomma som inte får näring kommer sakta att vissna och dö. Samma princip är det med vår relation. Kärleken dör inte över en natt, kärleken dödas över en period och då är det inte konstigt att nya äventyr söks. Vad är den huvudsakliga orsaken till otrohet? Det är bristen på kärleksfull bekräftelse. Nu pratar jag inte om den osäkra människan som ständigt kräver bekräftelse i tid och otid. När du t.ex. känner dig ledsen vill du bli tröstad av din partner. När du har en idé vill du att din partner ska tro på dig och stödja dig i att förverkliga det målet. Om du har ett problem vill du att din partner ska hjälpa dig att lösa det. Om hela världen är emot din partner ska du stå sidan om den personen och lysa med din lojalitet och kärlek. Alltför många lägger sig i andras relationer, som inte har med saken att göra. Där kärleken lyser som starkast är det många krafter som vill förgöra.

I ett förhållande vill alla känna sig behövda och inte utnyttjade, älskade och inte ignorerade. Ingen mår bra av att ständigt bli tagen för givet, den som alltid ska fixa allting medan den andre inte gör någonting. Ett sunt förhållande handlar om ett samarbete, en förenad insats till det gemensamma kontot som båda gynnas av, inte bara en. Hårda ord, anklagelser, svartsjuka, avundsjuka och kontrollbehov skapar inte en mer kärleksfull partner, och det gäller både män och kvinnor. Tillitsproblem är det ingen annans ansvar att läka, det kommer inte att fungera. En människa med tillitsproblem måste på egen hand bygga upp detta förtroende, annars är risken stor att partnern får kämpa i åratal med att ”bevisa” motsatsen tills energin tar slut och likgiltigheten tar över. Det är ungefär som att en oskyldig person får sona för brott som någon annan vållat. Det är varken kärleksfullt eller rimligt. Alla är vi starka inom olika områden och då är det viktigt att vi får lov att bruka dessa styrkor som kan främja relationen. Älska varandra, håll lågan levande. Önskar er oändligt många år av kärlek och lycka

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

Några små funderingar 1

Den bästa vägledningenNär världen äntligen tystnat hör jag mitt inre viska. Jag kommer i bättre kontakt med min själ och slipper ta in alla dessa tankar och känslor som inte är mina egna. Jag önskar människor kunde lära sig att verkligen tala till varandra istället för om varandra. Jag önskar också att människor kunde lära sig att verkligen lyssna istället för att bara höra. Varför är det svårt att enbart lyssna på en medmänniska? En del kan inte ens lyssna färdigt innan de ska besvara eller kritisera det som sägs. Alla tankar måste ventileras och fokusen dras ifrån den som vill berätta något viktigt. Att möta en människa i det som den vill säga är inte svårare än att bara lyssna till orden.

Ingen kan ta dina drömmar ifrån dig mer än du själv. Våga drömma stort, våga gå dit hjärtat leder dig, våga hoppas, ha tillit och framförallt våga leva i varje andetag. Misstag är erfarenheter, de kan bara hjälpa dig fram till dina mål, dina önskningar kan förverkligas. När du tror på dig själv och din förmåga spelar det ingen roll vad andra tycker och tänker om dig. Sök aldrig bekräftelse av människor som styrs av egna rädslor och begränsningar.

Trångsynthet och okunnighet finns överallt där sanningen förvrids för att passa ändamålen. Det är lätt att hata när illusionen styr sinnet och svårt att älska när samma illusion knackar på den egna dörren. Sanning är att få kännedom om verkligheten som den är och därefter bilda sig en uppfattning om situationen.

Vad ska människor tycka om dig, det du står för, vad du gillar och inte gillar, hur du lever ditt eget liv osv.? Varför är du rädd för att följa ditt Hjärta när du inte skadar någon? Människor har alltid åsikter om hur andra ska leva sina liv och vad andra får tycka och tänka. Men kom ihåg en sak, att oavsett hur du än väljer att leva ditt liv kommer det alltid att finnas människor som ger sig rätten att kritisera ditt liv. Detta gör de för att de inte vill titta på sina egna liv och inse att de själva lever i ett fängelse av rädslor för vad andra ska tycka och tänka om dem. Var fri i ditt Hjärta och Själ, låt ditt inre ljus spridas till världen.

I stillheten hörs den inre rösten klarast. Den yttre världen är i sanning öronbedövande. Allt ska ske snabbt, tillvaron ska rulla på i allt snabbare takt. Ingen tid till att känna efter eller se i vilken riktning stegen går. Kalla hjärtan skapar en kall värld och i den världen är det välkommet att trampa på dem som känner och tänker med hjärtat. Osjälvisk omtanke är det inte tid till men att förvänta eller till och med kräva det av andra är ju en självklarhet i egoistens sinne. I min naiva och fullständigt idiotiska världsbild är kärleksljuset den avgörande kraften till en bättre värld. Vad du, jag och vi skapar tillsammans. Tänk att få vakna en dag och känna kärleksenergin från hjärta till hjärta. Livet blir lätt bara en uttänjd tråd som blir smalare och smalare tills den brister.

Det sägs att med lidande kommer de bästa insikterna och det kan jag hålla med. Tyvärr är också det lidandet som oftast ignoreras eller hånas. Jag är min egen sol som ibland förmörkas av livets skuggor. Inget jag väljer men det väljer mig på grund av människors handlingar. Hjärtat kan brista många gånger men den kan tåla mycket mer än vad vi tror. När kraften tar slut och tårarna avlöser varandra i ständig ström är det viktigt att veta och känna omtankens kramar runt själen som manifesteras i handling. Detta vill jag ni kommer ihåg, att kärlek inte har ett sista förbrukningsdatum. Däremot är det mottagaren som bestämmer när den kärleken ska kastas på soptippen.

Inte många förstår smärtan och sorgen bakom murarna och varför ensamheten är en trygghet. Det är lätt att råda någon att våga leva, älska och ge av sig själv. Det är något jag också säger men jag vill också poängtera att jag förstår och har respekt för de sargade själarna som inte vågar få sitt hjärta krossat, gång på gång. Människor som älskar från djupet av sitt hjärta, ger allt de har och när den kärleken besvaras med svek, är en fruktansvärd upplevelse och ett lidande som påverkar själen på djupet. Det är lätt att vända ryggen åt det själsliga lidandet, det är ingens ansvar att rasera murar som någon byggt upp. Men att osjälviskt ge kärlek till den som är livrädd för att bli sårad är medmänskligt. Kärlek kostar ingenting att ge. Kärlek är en aldrig sinande källa som kan ges till alla. Ta inte mer av den som behöver fyllas på med omtanke och kärlek. Du är stark och kan lyfta upp någon som behöver det. I morgon kanske det blir ombytta roller. Vi behöver varandra, ingen ska behöva kämpa ensam i en värld fylld av människor. Säg det du menar utifrån hjärtat och har du ingen kärlek att ge är det bättre du låter munnen vila. Det är ok att inte vilja ge, det är ärligt att våga säga det.

Släpp taget om all den negativa energi som hindrar dig från att leva ditt liv i ljus, kärlek och flöde. Släpp taget om alla kontrakt och överenskommelser som gör dig till ett offer. Dålig ekonomi, oärlighet, ständig kamp, osv. måste inte vara en del av ditt liv. Låt positiva affirmationer bli en del av ditt dagliga mantra. Om du i denna process av att släppa taget innebär att du måste vandra ensam, gör då den resan i alla fall. Lyssna till din själ. Vad säger den till dig när tystnaden omsluter dig? Vilket budskap får ditt hjärta att vibrera i takt med din inre sanning? Förlora inte dig själv i illusionerna som hindrar dig från att leva och sprida av ditt inre ljus och kärlek.

Vad definierar en människa? Är det förmågan att känna och visa kärlek, empati och medlidande? Eller är det känslan av högmod av att se sig själv stå över alla andra icke-mänskliga varelser och utsätta dem för allehanda grymheter? Var slutar och börjar gränsen på vad som ska accepteras för att kalla sig högt civiliserad mänsklig varelse som i grund och botten fortfarande beter sig som en neandertalare. Viljan och behovet av att plåga andra varelser, i mänsklighetens namn, av egoistiska skäl, av någon sjuklig sexuell kick, fåfänga, etc. är alla tydliga tecken på motsatsen till människa. Medan lidandet fortskrider och inga lagar stiftas för att skydda dem, är all den mångfalden, snart ett minne blott tack vare all likgiltighet.

Vänligen dela och gilla sidan så länge det går i linje med era egna övertygelser och sanningar.

© Diana Sjöbeck & Draksjälarna

Varmt välkomna till min blogg alla vackra själar

Roligt att du hittat hit och jag hoppas att det du läser här kan ge dig lite inspiration och styrka på din personliga resa. Jag tror nämligen, att ju mer vi kan dela med oss av vår egen kunskap och insikter desto snabbare kan vi utvecklas och växa för att må bättre på alla plan. Om vi ska ha möjlighet att göra rätt val i våra liv måste vi ha flera valmöjligheter än det vi känner till för tillfället. Jag hoppas att mina personliga erfarenheter kan hjälpa dig framåt i livet till bättre hälsa och kanske till och med ge dig lite nya insikter. Det är syftet med denna blogg, att inspirera dig till att följa ditt inre och ditt hjärta.

Men först vill jag passa på och tacka er alla som följer min blogg i kärleksfull anda. Ett stort TACK till er alla som har gillat, kommenterat och hjälpt till att sprida mina inlägg. Jag hoppas att ni vill fortsätta att gå sidan om mig under min andliga resa och ta del av mina personliga erfarenheter och insikter. Hoppas att även ni delar med er av era egna upplevelser.

Min andliga resa påbörjades inte vid någon särskild tidpunkt, den har liksom alltid funnits där, inom mig på djupet. I vår släkt har vi haft en hel del ljusarbetare och några få som gick en annan väg. I min barndom hade jag dialog med olika väsen, på ett språk som ingen förstod, och jag kände mig för det mesta beskyddad och älskad utav dem på andra sidan. En av dem var min morfar som jag aldrig hade träffat, han dog när min mamma var i tonåren. Under hela min barndom och en del av tonåren kände jag hans närvaro väldigt starkt. En gång varnade han mig med klar och tydlig röst och det räddade bokstavligen livet på mig. Jag kunde känna hans närvaro när jag behövde tröst, när jag var ensam och inte hade någon att prata med. ”Ge aldrig upp, du är älskad” – var ord jag ofta kunde höra och det är jag enormt tacksam för. Jag kunde känna närvaron av olika väsen, även dem som var mindre trevliga och jag minns min rädsla av att gå till vissa platser eller möta vissa personer. Denna intuitiva känsla har jag med mig varje dag. För det mesta vet jag vad jag möter men ibland måste jag ha lite mer tid på mig. Energier är inte alltid som de verkar vara, illusionerna kan vara många och en del väsen/människor är väldigt duktiga på att kamouflera sitt rätta jag.

Genom åren som gått har min kontakt till Universums mångfald av energier lärt mig mycket om mig själv och det är jag tacksam för. Varje gång jag ändrat riktning inom min personliga andliga utveckling har guiderna avlöst varandra. De kommer och går hela tiden allt eftersom jag utvecklas och får nya insikter. Minns särskilt en guide jag hade i början av 90-talet som aldrig sa någonting. Det var en gammal indian som alltid stod med armarna i kors och stirrade på mig. Bara jag tänker på honom får mig att skratta inombords. Han lärde mig att lyssna med intentionen att förstå vad som sägs, mellan raderna. Efter honom hade jag en guide som lärde mig att känna in de verkliga avsikterna bakom olika väsen. Han lärde mig att släppa taget om vikten vid vad medhjälparna kallas och gå mer på känslan av deras budskap. Därför bryr jag mig i dag inte om att fråga vilket namn de har, jag tackar dem istället för att de valt att gå sidan om mig under en tid. Betydelsen av namn är förknippat med Egot och ju mer storslagna namn (som ex. andliga mästare eller änglar) kan utnyttjas av väsen som vill vilseleda oss, när vi kallar på dem. Bara min enkla åsikt som är rätt för mig. För mig är det betydligt viktigare vad de vill lära mig och på vilket sätt de förmedlar sina budskap. Om någon av dem inte skulle kännas rätt eller kärleksfull ber jag dem vänligt, men bestämt, att avlägsna sig.

Honesty TruthAlla är vi Universums barn, vi har olika uppgifter att utföra och vi är alla lika mycket värda. Hierarki är något vi matas med att tro på och följa, men så är det inte i de högre dimensionerna. Även våra guider och vägledare har olika uppgifter och till och med de utvecklas, precis som vi gör. Andlighet är ingen tävlan och handlar inte om skalor och graderingar. Vem kan egentligen bedöma vem som kommit längre i sin andliga utveckling? Att upprätthålla positiv energi är väldigt viktigt, oavsett vad vi konfronteras med. Det handlar om att hitta möjligheterna i det som anses vara omöjligt, att se det positiva i det som anses vara dåligt. Men däremot är jag ingen blåögd idiot som inte ser motpolen av den positiva kraften, vad den orsakar och skapar i världen och på energimässigt plan. Mitt hjärta vill förmedla även det mörka, destruktiva och kärlekslösa. En del tycker verkligen att jag ÄR negativ och ska sluta skriva om den negativa energin men jag följer mitt inre och mitt kall. De som påstår detta känner mig inte, har aldrig pratat med mig, har förutfattade åsikter om mig genom att blint tro på vad andra säger om mig eller så förstår de helt enkelt inte det jag skriver om. Det finns de som förstår mycket väl vad det handlar om och inte vill att informationen ska komma ut. Oavsett vilket får de väldigt gärna tro vad de vill, vi har yttrandefrihet i detta land, förutom näthatarna och de självutnämnda mästarna som anser sig stå för någon högre moral och etik som resten av oss inte förstår.

Inget jag skriver här på bloggen eller på Facebook är några absoluta sanningar, det är endast mina egna reflektioner och erfarenheter jag delar med mig, till er som vill lyssna på mig. Jag säger inte heller att ni gått vilse i livet, att ni har fel i era val eller ger mig rätten att kränka er personliga tro och åsikter. Vet ni förresten hur många doktriner det är som påstår sig stå för gudomliga sanningar eller absoluta vägar till upplysning? Nästan alla gör det, de största religionerna gör det, sekter gör det och slutligen också nyandliga grupper som anser sig stå över dig och berättar gärna för dig vad du måste göra för att återinställa dig i ledet för att nå upplysning. Många av dem tycks inte ens förstå begreppen respekt eller Fri Vilja, särskilt när deras mässande går in på ditt privata utrymme. Jag bryr mig inte det minsta om vad andra människor tror på eller på vilket sätt de väljer att leva sina liv, så länge de inte skadar någon eller tvingar sin vilja på någon annan.

Visst generaliserar jag ibland, men endast för att lyfta fram andemeningen, essensen i det som är viktigt att komma ihåg, ändra eller släppa taget om. Självfallet kvarstår behovet, från en del människor, av att dissekera varenda liten mening, i negativt syfte, för att vifta med sitt finger var jag felat och att jag genast ska rätta mig in i ledet för att följa deras syn på upplysning. Jag har inget behov av att gå in på andras sidor eller grupper, som går emot allt det jag själv tror på, för att kränka eller ifrågasätta det de själva tror på. Samma respekt visas inte alltid tillbaka! Ärligt talat… vilken människa kan ge sig rätten att kritisera och ifrågasätta mina val, min tro, min sanning, min väg, MITT HJÄRTA? Som jag sagt många gånger tidigare: ingen tvingas läsa eller tro på det som skrivs här. Jag skriver utifrån det jag ser och upplever vilket innebär att det är min sanning och inte någon annans. Det tycker jag är en astronomisk skillnad som en del fortfarande vägrar att förstå eftersom de inte läser vad jag skriver och är totalt uppslukade av sina sanningar vilket måste gälla alla andra också. Om någon känner att denna blogg inte går i linje med er övertygelser och inre sanningar kan ni gå en annan väg med kärlek i ert hjärta. Om behovet att förlöjliga mina budskap kvarstår, kan jag bara tolka det som att det inte kommer från den kärleksfulla energin.

Önskar er alla Ljus, Kärlek och Flöde 

Vänligen dela och gilla sidan så länge det går i linje med era egna övertygelser och sanningar.

© Diana Sjöbeck 2013/2015

När det är dags att omvärdera våra relationer

Livet ärI takt med min personliga utveckling ger jag er min största gåva, nämligen mina insikter och verktyg som kan hjälpa er till förändringar. Alla har vi vid någon tidpunkt haft relationsproblem med familjemedlemmar, vänner eller partners.  Det är lätt att fastna i rutinmässiga relationer där inget ömsesidigt utbyte finns längre och energin endast är enkelriktad. Livet blir mycket lättare, på alla plan, när relationer är uppbyggda på ett kärleksfullt flöde, respekt, lojalitet och empati. Alla kan ha en dålig dag, gå igenom en svår skilsmässa, förlora någon nära och kär etc.… Men det är stor skillnad på några enstaka svåra livs händelser, som faktiskt kan hända oss alla, till en ständig ström av återkommande problem som tragglas i åratal.

Hela min barndom påverkades och styrdes av familjemedlemmar som på olika sätt både kränkte mig och försökte förgöra mig. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag blivit övergiven, fått höra och känna att jag inte var önskvärd, älskad och bara var till ett stort besvär. När jag blev vuxen försökte jag förstå dessa handlingar genom att prata med dessa människor. Efter flera års försök som enbart ledde till ännu mer förtryck, känslor av ovärdighet, misslyckande och depressioner, valde jag att en gång för alla stänga den dörren bakom mig och aldrig mer blicka tillbaka. Så när jag skriver denna artikel vill jag att du ska förstå att jag vet hur svårt det kan vara att sätta gränser eller ta avstånd från människor som orsakar dig lidande. Det spelar ingen roll om det är en familjemedlem, din bästa vän eller partner. Jag är på den punkten i dag att jag inte accepterar när människor kränker mig på olika sätt. Om jag har styrkan att stänga dörren till flertalet familjemedlemmar och släktingar har jag inga problem med att göra det mot andra människor.

I dag försöker jag omringa mig med människor som älskar mig för den jag är, som lyfter upp mig och uppskattar den värme och kärlek jag har att ge i överflöd. Ingen är felfri, ingen är perfekt. Villkorslös kärlek ser igenom murarna och älskar personen bakom dessa murar av svek och livets lidanden. När jag älskar människor, älskar jag deras inre ljus, deras själ och respekterar de murar de byggt upp genom livet. Jag lovar dig att människor som verkligen värderar dig alltid kommer att finna tiden till att vilja vara nära dig. De uppskattar det du har inom dig, de längtar efter att spendera sin tid med dig. De är framförallt lojala och pratar alltid gott om dig. De som inte gör det, är inte värdiga dig, är absolut inga vänner och har aldrig varit det. Det finns givetvis människor som kallar sig ”din vän” men som oftast lyser med sin frånvaro tills den dagen de behöver någonting av dig. De är bekanta, de har förlorat sin status som vänner. Det är få människor som förstår vad riktig vänskap är. När du måste tjata, tigga, jaga och be om att träffa din vän är det ingen vänskap. Lägg inte mer tid och energi på dessa människor. De har valt bort dig av egen fri vilja och det är något även du bör göra för din egen självkänsla och integritetens skull.

När du blickar tillbaka på gårdagen ska du känna glädje i hjärtat, inte vemod och trötthet. När du riktar dina blickar framåt ska du känna längtan och lycka av att träffa någon som står dig nära. Att ge är inte svårt, det är lätt att ge till människor som älskar med hjärtat och inte med vackra kluvna tungor. Efterhand blir det lättare att lära dig känna och se skillnaden. Att ge handlar inte om materiella värdesaker, låna någon pengar eller köpa sig lojalitet och kärlek. Det handlar om kärleksenergi som förmedlas genom hjärtan, tid, respekt och framförallt omtanke. Det är enkelt att människor som är givmilda, hjälpsamma och kärleksfulla lätt blir utnyttjade av andra. Du ska inte känna det som ett nederlag eller skämmas över den du är. De som bör skämmas är de som tar dig för givet och aldrig tänker längre än sitt Ego. Glöm inte detta! Sträck på dig och gå med huvudet högt. Jag lär mig detta fortfarande och jag hoppas att vi tillsammans kan ge varandra lite stöd och uppmuntran på denna resa.

Läs gärna texten nedan och fundera lite över hur ditt liv ser ut. Du kanske har några människor omkring dig som passar in på beskrivningen nedan. Jag hoppas att du blir hjälpt av denna artikel, att du finner styrkan och kraften inom dig att sätta gränser, göra avslut, förlåta och släppa taget om alla dem som dagligen stjäl din energi, din glädje, framtidsutsikter till ett liv i lycka och positivt flöde.

Den snälla psykopaten

”Den personen är så snäll och omtänksam, den har alltid någon gåva till min son. Den personen har hjälpt mig många gånger och jag är evigt tacksam. Den personen är trevlig, skrattar mycket och har alltid någonting positivt att säga.”
Självklart finns det många fler exempel på hur den snälla psykopaten (gäller både män och kvinnor) är utåt sett. De väljer att visa en sida till omgivningen, men för dem som bor under samma tak är livet ett helvete. Bakom stängda dörrar är det hot, misshandel, våldtäkt, tortyr och en ständig rädsla för att göra fel, säga något som anses vara olämpligt eller, när det är en riktigt dålig dag, bli slagen och hotad bara för att man existerar. Den personen drar sig inte för att kontrollera varenda litet steg, spionera och givetvis anklaga familjen för saker som inte är sanna. De är notoriska lögnare och manipulatörer, de är offren för den dåliga familjen de har. De drar sig inte för att smutskasta sina familjemedlemmar och sprida osanningar bara för att få medhåll. På det sättet ser de också till att människor är på sin vakt vilket resulterar i att det blir svårt att få vänner eller hjälp när det blir riktigt krisigt. De säger aldrig något positivt till sina närmaste. Däremot tar de varje tillfälle i akt att vara nedlåtande, kränka och lyfta fram alla svagheter som givetvis bekräftar hur korkad och misslyckad man är som person. Att våga be om hjälp, finns inte! Att visa sin rädsla eller ledsamhet, då blir det enbart värre. Man lär sig bita ihop, använda en hel del smink eller aldrig klä av sig inför andra vid olika tränings aktiviteter.

För en del vekar kanske denna beskrivning överdriven men det är den inte. Det finns människor som levt på det här sättet under sin barndom eller som vuxna. Jag önskar bara att den som läser detta nu och känner igen problemen bör uppsöka hjälp omedelbart! Ingen människa ska leva under ständig skräck och hot. Ingen människa förtjänar att bli slagen eller bli psykiskt misshandlad, dag ut och dag in. Du måste få stopp på detta och endast du kan förändra din situation. Detta du går igenom är inte kärlek och personen du lever med älskar dig inte.

De snälla energitjuvarna med offermentalitet

Hur skulle du må om någon konstant klagade, enbart pratade om sig själv vid varje tillfälle, var beroende av dig genom att ständigt vända sig till dig vid minsta lilla kris? Det kanske fortsätter med ett evigt skitsnack eller skvaller om gemensamma vänner eller människor du inte ens känner. Får du möjlighet att avsluta en påbörjad mening? Blir du själv bekräftad i det du försöker berätta? Blir du istället ständigt avbruten bara för att den personen vet precis vad du försöker säga, för att de själva varit med om det eller att de känner någon som varit med om exakt samma sak. De kan inte börja en mening utan ordet ”Jag” med ett oändliga ”jag”, ”min”, ”mitt” och förstås ”jag” igen i en ändlös ström av information som vävs in i historier, utan början och slut. Sen ska det gärna upprepas ett par gånger, ifall man inte förstått det första gången. Sammanfattningsvis är de extremt själviska, negativa, gnälliga och har ingen som helst känsla av var gränserna påbörjas eller avslutas. De förväntar sig att du ska vara tillgänglig och lösa alla deras problem 24 tim/dygn medan de glider omkring och tar åt sig äran för alla bedrifter de egenhändigt har klarat av. Konstigt nog är de aldrig tillgängliga när du behöver hjälp med någonting. Märkvärdigt nog skjuts din bön om hjälp fram till någon diffus framtid när det passar och om det överhuvudtaget passar. För tiden är oväsentlig för människor med extremt dåligt minne och selektiv glömska. Ja, selektiv glömska! Det är när någon glömmer vad de själva lovat men glömmer inte din adress eller telefonnummer när de själva behöver någonting.

En familjemedlem (kan gälla vem som helst) sa vid ett tillfälle en sak som jag fortfarande skrattar över: ”Men vad fan, ska jag stå i tacksamhetsskuld till dig, resten av mitt liv, bara för att du hjälper mig. Ska jag behöva dyrka marken du går på eller…?” Mitt svar var: ”Jag är inte intresserad av att du ska vara tacksam resten av ditt liv. Men nästa gång du planerar någon fest kan du kanske inkludera mig. Nästa gång du pratar med dina vänner och bekanta kan du kanske säga några trevliga ord om mig, för omväxlingens skull. Du vet… det där med lojalitet och respekt som du pratar så mycket om men aldrig visar i handling.”

Vad händer med dig när du på daglig basis dräneras på energi? Du måste givetvis fylla på och samtidigt göra dig av med all det känslomässiga bagaget som dumpats över dig. Om du inte gör det, för ibland hinner du helt enkelt inte, kan du till slut bli trött, känna ångest när personen ringer, bli sjuk eller deprimerad. Allting behöver näring för att växa och frodas. Dumpa lite gift över dina växter och se vad som händer. Det är stor skillnad på en människa som går igenom en tillfällig kris i sitt liv, till en människa som gnäller om samma sak, år ut och år in, och inte gör någonting konkret för att förändra sin situation. Personligen är jag hederligt trött på att bära upp människor som inte gör någonting för att hjälpa sig själva och tänker på mig varje gång livet bryter samman. Jag är inte alls smickrad av att människor tänker på mig enbart när livet krisar. Jag kan lova dig en sak: ”De kommer aldrig att sluta om inte du sätter en gräns.” De kommer att slösa bort din tid, ditt liv, ta din energi och lämna dig fullständigt tom, om du tillåter det.

De storslagna manipulatörerna

Manipulatörerna är alla värdiga en Oscar för sitt storslagna skådespel. Det värsta av allt är, att detta beteende är en del av dem och de är inte ens medvetna om det själva. Skulle du våga påpeka detta kommer du genast att få huvudet avhugget. De intrigerar, de ljuger och manipulerar och allting sker med ett oskyldigt leende som kan avväpna den värsta bankrånaren. De vet precist hur de ska gå till väga för att få information om dina svagheter som de kommer att använda emot dig, vid någon tidpunkt. Skvaller och förtal är deras vapen och jag kan lova dig att deras transparenta intresse för dig alltid har dolda avsikter. De kommer att utnyttja din generositet, din sociala status, dina kontakter eller något annat de kan ha nytta av. Räkna aldrig med att du får något i gengäld. Räkna med att du istället blir smutskastad eller blir negativt framställd inför andra människor. Öppna öronen och du kommer att höra de små bitska kommentarerna eller de små förnedrande orden, särskilt när dina vänner är med. Jag har växt upp i en miljö med den här typen av människor så jag kan med gott samvete säga att jag avskyr detta beteende och är en av anledningarna till varför jag ex. slutat fira min födelsedag. Håll dig så långt borta som möjligt från manipulatörerna, byt gärna adress och telefonnummer 🙂

De ständigt negativa pessimisterna

Har du suttit en kväll med någon där det huvudsakliga samtalsämnet är negativt laddat? Allting är tråkigt, allting är trögt, livet är en pina osv. Visst kan alla känna så här, lite då och då, men inte varenda dag i flera år. Jag vill ge stöd och hjälp till dem som har det jobbigt. Skulle aldrig få för mig att vända ryggen mot någon som kämpar med något svårt i sitt liv. När jag själv känner så här vissa dagar, drar jag mig undan från omvärlden. Jag ger mig tiden och möjligheten att komma underfund med vad obalansen beror på. Att fly från den är inte svaret, att ignorera det är inte min stil. Jag vill läka, släppa taget för att kunna gå vidare. Ibland händer det att jag ventilerar det med någon vän, men för det mesta föredrar jag att hantera mina problem själv. Det livet lärt mig, i alla fall, är att om jag vill få någonting gjort eller förändra något jag inte trivs med, måste jag göra det på egen hand och inte förlita mig på andra. Människor lovar mycket de inte kan hålla, människor säger mycket de inte kan leverera och medan jag sitter och väntar på att handlingar ska omsättas i praktiken har lång tid förflutit. Det tillåter jag inte mig själv längre. Tomma ord har jag fått nog av! Men jag har också lärt mig att andra inte är som jag men jag kan välja att vara den jag vill vara.

Därför tar jag avstånd från ständigt negativa människor. De drar ner mig, de slukar all glädje inom mig och deras negativa energi påverkar mig negativt flera dagar efteråt. De befinner sig i en nedåtgående spiral som suger in alla som försöker hjälpa dem. Oupphörlig oro, pessimism, depression, klagande och gnällande har blivit en del av deras beteende och mönster. De kommer inte vidare och till slut blir det också ett personligt val. Ingen kan omprogrammera någons tankar, något jag försökte förklara för en kund jag hade med denna problematik. Vill man se fel och problem överallt kommer de att hittas. Vill man lägga fokus på det som är destruktivt och deprimerande kan det hittas överallt i samhället.

Självutnämnda kritiker som får kickar av att kränka

Personligen uppskattar jag ärlig och rättvis kritik. Men när människor kritiserar mig utan någon som helst sanningsenlig grund eller projicerar sina tillkortakommanden på mig, tackar jag för mig och stänger dörren hårt bakom dem. Men vad är då skillnaden mellan kränkning och konstruktiv kritik? Konstruktiv kritik ger jag numera endast när jag blir tillfrågad om vad jag tycker och tänker angående ett problem, ett beteende eller mönster. Jag lyfter fram det positiva och talar också om vad som behöver förändras. Jag försöker också ge lösningar på olika problem för att ytterligare hjälpa någon till ändringar. Framförallt bygger jag aldrig min kritik på hörsägen och skvaller. För mig är det viktigt att kritiken kommer av mina egna upplevelser och vad jag själv sett eller hört. Nuförtiden har jag också lärt mig att inte svara på vissa frågor när personen inte är mottaglig för kritik. Det är svårt att hjälpa någon när de är arga eller ledsna. En del människor undviker jag att ge konstruktiv kritik eftersom de helt enkelt aldrig tar det till sig. De går omedelbart in i försvarsställning och kastar istället tillbaka någon svaghet jag har. De förstår inte att jag vill väl och därför har jag helt enkelt slutat bry mig.

De självutnämnda kritikerna som får kickar av att kränka är människor som älskar att kritisera andra för att det ger dem själva en tillfredsställande känsla av att ha övertag och makt. Ju mer lidande de kan skapa med sin kritik desto bättre mår de själva och njuter av de reaktioner de satt igång. Dessa kritiker är också experter på att trycka på alla dina ömma punkter. Du kan aldrig göra någonting tillräckligt bra, det hittas fel och brister i precis allt som du gör och säger. Med andra ord så duger du inte till någonting och ska bara vara tacksam för att de överhuvudtaget står ut med dig. Eftersom jag själv upplevt detta har jag lärt mig att inte ta det personligt och bara det har varit en lång lärdom i sig själv. Jag vet att dessa personer själva växt upp med denna typ av kritiserande. De vet inte bättre och vill inte se eller ändra på sig själva. När denna insikt väl slog rot inom mig blev det lättare att släppa taget om dem. Jag väljer vilka jag vill ha nära mig i mitt liv och vilka jag vill ha på avstånd. För mig spelar det ingen roll vem det är. Jag har t.ex. valt att födas in i en viss familj men det är ingen som tvingar mig att ha dem nära mig resten av mitt liv.

De som jag också tar ett stort avstånd ifrån är människor som avsiktligt vill såra mig, som är aggressiva och hotfulla. Dessa vill skapa rädslor inom mig, få mig att tvivla på mig själv och min förmåga. Hot och aggressivitet är högst kränkande på energimässigt plan och det kan ta flera dagar innan ditt energifält blir återställt. Det är viktigt att komma ihåg detta. Oavsett hur lugn du än försöker hålla dig, blir du påverkad. Du blir bestulen på din goda energi och samtidigt får dessa människor en kick av att ha fått dig ur balans. Människor som fäller elaka kommentarer som ifrågasätter din ärlighet, förmåga eller det du står för ska du inte acceptera. Om du har familjemedlemmar eller vänner omkring dig som inte ger dig stöd, värme, kärlek och uppmuntran bör du släppa taget om dem. Livet är tillräckligt svårt som det är och det hjälper dig inte att bli belastad med andra människors projicerade svagheter och negativitet. Om de inte kan uppfylla sina drömmar, skapa ett drägligt liv åt sig själva ger dem inte rätten att kränka andras.

Lögner, förvridning av sanningar

Du kan inte förvänta dig att få medkänsla och empati av narcissister. De kan inte lyssna på dig eller förstå dina problem. De följer sin egen agenda och du bör göra dig själv en björntjänst och ta avstånd ifrån dem.

Alla relationer måste byggas på ärlighet och sanning, min tro och min åsikt. Människor som konstant ljuger kan till slut inte se skillnaden mellan en lögn och en sanning. De tror på det de säger. De har inget sanningsfilter och kan mycket väl sprida osanningar om andra eftersom de är övertygade om att det de säger är sant. Antingen vet de, eller spelar okunniga, om att falskhet och oärlighet kan leda till många problem för andra människor. Både du och jag känner till att illasinnade rykten sprids som en löpeld, betydligt fortare än det som är sant och bra. Du kan vara övertygad om att de som ljuger för dig om sina vänner, sin situation, kommer att även att ljuga om dig inför andra. Jag har både sett och hört hur en del människors beteende förändras mot mig när de blivit matade med information som inte stämmer. Detta har jag klart och tydligt sett inom familjen och i tidigare vänskapskretsar. Men vill de tro på dessa lögner är upp till dem. Jag tar ett avstånd och fortsätter leva mitt liv på mitt sätt, som jag alltid har gjort. Deras lögner kommer ikapp dem förr eller senare. Människor som ljuger är skadliga på många plan och det är upp till dig att sätta en gräns mot dem.

Relationer kommer och går, det är vad livet till en del handlar om. Människor som berättar något konfidentiellt till mig kommer för all tid att stanna hos mig. Så jag vill bara påpeka att när någon relation tar slut innebär det inte automatiskt att det förtroendet preskriberas. Förstår man inte denna enkla regel är man inte värdig namnet människa eller ordet vän i någon framtida relation.

Avundsjukans många ansikten

Avundsjuka är en manifesterande kraft, bakom avundsjukan finns det alltid energi i form av tankar och känslor. När människor tar in avundsjukan i sitt hjärta, har de öppnat en port till den destruktiva negativa energin. Alla människor har möjlighet att skapa sig ett lyckligt liv, oavsett var de än befinner sig i livet. Det handlar om hur personen ÄR i sitt hjärta. Att vara avundsjuk på någon som t.ex. har ett stabilt och lyckligt förhållande är samma sak som att säga: ”Att den personen inte förtjänar den lyckan och glädjen”. Medvetet vill dessa människor att det ska gå illa för dem som har det bra. Detta gör de genom sina tankar, medvetet fokus och en intention om att förstöra något vackert som andra har byggt upp. Att ställa frågan ”Varför?” är meningslöst och kan aldrig besvaras på ett tillfredsställande sätt. Det är slöseri med tid och energi och som endast ger dessa människor mer kraft, vilket är precis vad de vill.

När du är attackerad av avundsjukans energi känner du dig blockerad och upplever med stor sannolikhet en tyngd och tröghet som inte är din egen. Du känner som om du har ett lock över dig, har svårt för att fokusera dig, är trött, upplever en dimma framför ögonen, har svårt för att sova, har mardrömmar och är allmänt nedstämd hela tiden, utan anledning. Eftersom jag nu tror på tankens skapande kraft vet jag att det andra tänker och känner om mig också kan påverka mitt liv på olika sätt. När kärleksfull energi skickas mot dig, känner du en lätthet, glädje och i största allmänhet ett bra flöde i livet. För min del känner jag skillnaden och vet oftast vem det kommer ifrån. Nu tror många att avundsjuka är något vi förtjänar för att vi själva drar det till oss på något plan. Jag håller inte alls med om detta. Avundsjuka och svartsjuka är något som människor väljer att känna och rikta mot andra.

Några enkla råd till frigörelse

Gränssättningar

Vad har du för gränser? Du kanske inte har några tydliga gränser? Sätt dig ner en dag och fundera ut vilka gränser som är viktiga för dig. Om du själv inte vet dina egna gränser är det inte lätt för andra att följa dem. Gör en lista och börja använda den i praktiken. Människor som inte respekterar dina gränser, respekterar inte dig. Be aldrig om ursäkt för dina gränssättningar. Du gör det av kärlek och respekt till dig själv för att må bra och vara lycklig. Det ska du aldrig be om ursäkt för. Människor som vill dig väl, ditt bästa kommer att vilja hjälpa dig.

Kärleksfullt avslut

När du beslutat dig för att avsluta relationer är det viktigt att du säger varför. Detta hjälper dig att få sinnesro och släppa taget om alla de känslor som förgiftat dig tillräckligt länge. Jag menar inte att du ska dumpa över ditt känslomässiga bagage på dem som det berör. Det jag säger är att, du ska göra de personerna medvetna om vad och på vilket sätt de orsakat dig lidande. Detta hjälper dem till förändringar och om inte, är det deras val. Om du upplever att du redan sagt allt genom åren och människan inte har lyssnat på dig kan du med gott samvete bara sluta höra av dig. De som inte förstått dig innan, kommer inte att förstå dig nu heller.

Stå på dig

De som orsakar dig lidande kommer inte att försvinna över en dag. Om du varit källan till deras näring kommer de inte att vilja släppa taget om dig. De kommer att komma tillbaka, försöka dra in dig genom skuld, ilska, ursäkter och andra känslomässiga vapen. Du ska inte behöva försvara dig eller godta vidare kränkningar. Berätta varför du gjort dina val och sen stänger du den dörren. Om du inte är konsekvent i dina beslut kommer de att köra över dig, gång på gång.

Våga ställa frågor

När du väl börjat se igenom alla slöjor av lögner och falska fasader är det viktigt att börja ställa obekväma frågor. Fråga hur det kan komma sig att du ständigt blir bortprioriterad när livet är på topp men de kommer ihåg dig när livet krisar? Våga ifrågasätta de ständigt återkommande problemen och konflikter som tycks ”drabba” dem hela tiden. Fråga varför de inte sätter konsekventa gränser mot en omgivning som hela tiden brister i respekt och kärlek. Fråga varför de fortsätter att umgås med människor som de aldrig har någonting positivt att säga om. All det skitsnacket du fått höra om alla andra genom åren kanske även sägs om dig? Om nu sanning och ärlighet är något dessa människor förespråkar, varför lever de inte själva efter dessa principer? Man kan inte vara sann och ärlig samtidigt som man låter andra styra ens liv i negativ riktning, fortsätta umgås med människor som man pratar illa om eller alltid beskyller andra för sina personliga problem och olycka. Visst finns det elaka människor som medvetet vill såra men hälften av det som upplevs som en ”yttre attack” är de egna känslorna och tankarna de själva bär på gentemot andra. Projiceringar är väldigt svåra att se, särskilt om man tillhör den typen av människor som ständigt ljuger och manipulerar. När du alltså, har börjat ifrågasätta dessa beteenden ska du inte bli inte förvånad att de plötsligt börjar undvika dig som pesten. All den hjälp, stöd, tid och energi de sugit av dig genom åren kommer de att spotta på genom att omvandla det till sitt och få dig att framstå som en ond människa. Good riddance!!!

Orsak och verkan

Utan konsekvenser lär vi inte av misstagen. Hur många gånger har någon bett om ursäkt för sitt dåliga beteende eller sårande ord, för att någon dag senare göra om samma sak? Hur många gånger har de lovat att förbättra sig och inte gjort det? När människor ständigt kränker dig, behandlar dig illa och kommer undan med det, ger du dem en klar och tydlig signal att de kan fortsätta. Om ett dåligt beteende inte får konsekvenser kommer den människan att bli ett själviskt monster och utnyttja och kränka människor på löpande band. Om du tror att du hjälper någon som står dig nära genom att vara pjoskig lär du dem fortsätta vara respektlösa mot andra och att inga gränssättningar är nödvändiga. Lev då ditt liv i ensamhet och sluta beklaga dig över hur du blir behandlad.

Till dig som ständigt klagar och beskyller alla andra för din personliga olycka

Detta vill jag att du ska tänka på: om du ständigt beklagar dig över hur respektlöst och kärlekslöst omgivningen behandlar dig får du också tåla konstruktiv kritik som kan hjälpa dig framåt. Om du har samma problematik, som någon annan får lyssna till varje dag, ger dem faktiskt rätten att ha åsikter. För det är nämligen så här; när du återkommande dumpar över ditt känslomässiga bagage och illamående på någon annan blir de indragna i ditt liv och din energi. Varför klagar du annars om inte för att få sympati och medhåll. Blir du kränkt av deras svar och försök till hjälp är du inte värdig deras tid, energi och omtanke. Faktum är att när du ofta ventilerar ditt missnöje gentemot andra personer, pratar illa om någon annan, skapar du på egen hand eteriska band till den personen. Detta resulterar i att du håller den personen tillbaka på energimässigt plan. På vilket sätt är då ditt beteende kärleksfullt och hur kan du påstå att den personen påverkar din energi i negativ riktning när du själv gör det varje dag? Att klaga på dålig Karma, som du själv skapar är inte någon annans fel och ansvar. Du kan endast ta ansvar för vad du gör, säger, tänker och känner gentemot din omgivning. Ta ditt eget ansvar, för en gångs skull, sätt upp gränser, lär dig vara konsekvent, släpp taget och börja leva ditt eget liv som du vill att det ska se ut.

Släpp taget och förlåt

Förlåtelse och medlidandeHur sårad du än blivit, hur kränkt du än blivit, förlåt och släpp taget. Jag vet att det är svårt och förstår att det inte är lätt, men det är det bästa du kan göra för att inte dras ner i den negativa nedåtgående spiralen av olycka och sorg. Detta är precis vad dessa människor önskar och då har de vunnit. Ge dem inte den tillfredsställelsen. Skicka dem ljus och kärlek, de har gått vilse i livet och förstår inte bättre. Genom förlåtelsens kraft höjer du dig och skapar inte Karmiska band som vid något tillfälle måste läkas. De flesta tror att de kan gömma sig bakom falska murar men vi är alla sammankopplade, vi är alla ETT och därför går det inte att gömma sig. Att skicka eteriska dolkar och tro sig komma undan med det är att lura sig själv. Avundsjuka är t.ex. förgörande för själen, den är destruktiv på många olika sätt. Den som väljer denna enkla utväg, till att skada sina medmänniskor, har ingen kärleksfull energi bakom sig. När någon sträcker fram sin hand för att hjälpa dem upp är en tillgiven handling. Att uttrycka sin tacksamhet genom att smutskasta den person som hjälpt dem är en synd. Nästa gång de faller kommer de kanske inte lika lätt upp igen. Negativa och destruktiva människor bränner många broar genom sin livstid, vänner utnyttjas på löpande band men det kommer en tidpunkt när de blir ensamma och får tid över att tänka över sina handlingar. Hoppas av hela mitt hjärta att det sker snart och inte senare.

För att slippa onödigt fortsatt lidande och nya Karmiska band till människor är det viktigt att omsorgsfullt välja vilka val du gör på din resa genom livet och på vilket sätt du bemöter dina medmänniskor. Förlåtelse processen görs i tre steg, genom hjärtchakrat, men det är vanligt att de två sistnämnda stegen glöms bort.

Steg 1: Du förlåter dem som t.ex. orsakat dig lidande eller smärta.

Steg 2: Du ber dem om förlåtelse för t.ex. all den smärta och lidande du orsakat dem.

Steg 3: Du förlåter dig själv för all den smärta, lidande du orsakat dig själv och andra.

Tacksamhet

Uttryck tacksamhet för alla de erfarenheterna de givit dig och att de äntligen visat sitt sanna ansikte. Du har gett dem mycket av hela ditt hjärta. Du har lyssnat och hjälpt dem så många gånger att du troligtvis själv tappat räkningen. Det enda du kanske kan ångra, är att du på något plan förväntat dig att de ska ställa upp för dig på samma sätt som du gjort för dem. Det misstaget kommer du inte att göra om. Trots all den tyngd, tröghet och smutskastning de orsakat bakom din rygg kommer slutligen endast att drabba dem själva. Sanningen kommer alltid fram och det är något som jag innerligt hoppas alla förstår.  När du släppt taget om dem som inte tillför dig någonting positivt, inte värdesätter och älskar dig kommer du att så småningom träffa nya och kärleksfulla människor. Detta är jag helt övertygad om och tror på till 100%.

Börja om på nytt

Min tid är kortLär dig känna igen tecknen hos de olika personligheterna jag beskrivit tidigare. Ge dig själv tid att lära känna människor. Kasta inte in dig i nya relationer och berätta allt om dig själv. Var selektiv under en tid med vad du berättar. Var lyhörd för vad de berättar och hur snabbt de suger sig fast på dig. Följ ditt hjärta, vad säger ditt inre. Hör du varningsklockorna? Vad säger din magkänsla? Börja lita på din egen intuition, den har alltid rätt. De gångerna din intuition har ”fel” är när ditt eget Ego tar kontrollen. All form av negativitet kommer så småningom att blockera dig känslomässigt och manifestera sig fysiskt, som i sin tur kommer att påverka dig och dina närmaste. Vi är sociala varelser, vi behöver ha kontakt med andra människor men vi behöver inte ha nära kontakt med alla människor.

Av hela mitt hjärta önskar jag er Ljus, Kärlek och Flöde ❤ ❤ ❤

© Diana Sjöbeck

Vänligen dela och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

Vi har alla olika uppgifter

Livet är inte svart och vitt, rätt eller fel, livet består av gråskalor som skiftar i olika nyanser. Mina steg har styrts av osynliga händer genom livet, detta vet jag i dag, och det är min sanning. Min känsla av de insikter jag har idag är att ett kontrakt har skrivits, innan jag föddes, och som jag måste uppfylla. Det har varit en svår resa och väldigt plågsam på olika plan. Det har funnits stunder där jag känt att jag inte orkat mer och endast önskat om att få återvända till mitt hem. Från djupet av mitt hjärta är jag i dag tacksam för allt som livet givit mig och jag har äntligen omfamnat det arbete jag har gått med på att utföra. Ibland har jag känt mig frustrerad och vilsen över att jag inte har haft kontroll över mitt eget liv. Stundtals kände jag mig styrd av en kraft utan att jag hade något att säga till om. I dag känner jag inte så längre. Jag har helt enkelt styrts av min egen själ, mitt Högre Jag och alla mina medhjälpare, utan att ha vetat om det eller förstått varför.

Numera har jag flera uppgifter här på jorden och det har tagit mig lång tid att förstå vad dessa handlar om och på vilket sätt de ska utföras. Med facit i händerna ser jag nu vad de uppgifterna är och varför mitt liv sett ut som det gjort. Jag förstår varför jag valt den familj jag fötts in i och varför jag haft de erfarenheterna från livet som denna värld har gett mig. Jag insett att allt som hänt i mitt liv, har det varit en mening med, för att hjälpa mig i min personliga utbildning inför de uppgifterna jag har framför mig. Nu ser jag och förstår att ingenting har varit meningslöst och att ingenting har varit värdelöst, det var bara mitt sinne och mina känslor som spelade mig ett spratt.

Liten och obetydligbJag vet hur det känns när dörrar stängs framför näsan och att möta hinder på hinder oavsett var du än vänder dig. Så har jag upplevt det under större delen av mitt liv, men nu inser jag att min själ har försökt att rikta om min fokus för att gå en annan väg, att hitta lösningar på ett annat sätt. Även om jag innerst inne har varit intresserad och brunnit för ex. en utbildning eller ett arbete har det inte alltid varit rätt för mig. Det är så lätt att glömma lyssna inåt och följa de råden som kommer. Jag blev distraherad av den fysiska världens ytliga gåvor och falska trygghet. Förstå mig rätt, jag ångrar inte mina beslut och mina vägval i livet. Allting har haft en mening och ett syfte. Allting som skett fram till den punkt, där jag befinner mig idag, har gett mig otroligt mycket kunskap och erfarenheter. Det jag känner innerst inne är tacksamhet, ödmjukhet och en inre styrka som jag är stolt över.

I dag förstår jag också att de människor som försökt stoppa mig (diskriminering, mobbning, negativ särbehandling osv.) på olika sätt lärt mig att ta tillbaka min egen kraft och att verkligen börja lita till min inre visdom som funnits där hela tiden. De har lärt mig att inse att jag har ett värde och att det jag ger av mig själv till andra, är värdefullt. Min uppgift kanske inte förstås av alla men det spelar ingen roll, för innerst inne, i djupet av min och deras själ, mötts vi som jämlikar.

Jag har äntligen börjat inse vilka fantastiska och medfödda gåvor jag har inom mig. Genom att förstå detta värdesätter och hedrar jag all den vägledning som kommer till mig naturligt från min källa. Den inspiration och kreativitet som kommer till mig är redskap till personlig utveckling till oss alla, som väljer att se det på det viset. Oavsett om det handlar om healing, mina texter, rådgivning eller energiutrensningar är en gåva, till mig och er, från dem som valt att ha mig till sin kanal. Av hela mitt hjärta önskar jag er alla ljus, kärlek och flöde.

Vänligen dela och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

Du är ljuset och kärleken

Den bästa gåvanIngenting är omöjligt för en fri själ som inte låter sig begränsas av pålagda mönster. Om du kunde se din själ stråla i alla dess nyanser och känna den kärlek som strömmar från den hade du aldrig mer sett på dig själv med samma ögon. Du är förblindad av denna fysiska värld och alla dess falska gåvor. Du har gett bort din kraft och styrka till människor som inte har ditt högsta välbefinnande i åtanke. Du drömmer om ett liv i framgång men inser inte att du är framgången. Du är den du är och är fantastisk på alla sätt, du minns det bara inte. Ge upp illusionen om att du inte är någonting, att du inte har någonting att bidra med, att du inte kan påverka någonting. Du är ljuset och kärleken. Du är unik, du är speciell på ditt eget sätt och ingen kan ersätta dig. Varför tror du att du är här, på denna jord, om inte för att sprida din själs ljus. Du är en del av regnbågens nyanser, du bär på din speciella frekvens av ljus och kärlek. Utan dig hade regnbågen inte funnits i all den prakt som du ser den.

Länge har du vandrat utan mål och riktning. Länge har du förnekat din egen storhet och potential till att forma och skapa ditt liv i balans och harmoni. Du har glömt bort att ett enkelt liv är lika värdefullt som den som lever i framgången och materiell rikedom. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite du har på banken eller hur många prylar du samlat på dig. Det som är viktigt är hur du använder dina tillgångar som personliga gåvor, talanger eller dig själv som person. Dessa gåvor är de som räknas, vad du bidrar med genom att bara vara DU. Våga berika världen med inre visdom, din inre sanning. Låt din själ vara vägvisaren genom livet och lyssna till den genom ditt eget hjärta.

Vänligen dela och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

Fragmenterad själ (sv-eng)

Fragmenterad själs dilemma

Under större del av mitt liv har jag känt mig splittrad inombords, som om någonting hade gått sönder inom mig väldigt tidigt. Ett tungsinne och en känsla av tomhet var ständigt mina följeslagare genom livet och som jag oavbrutet försökte hålla på avstånd. Innerst inne förstod jag att någonting inom mig hade brustit och att det behövde sin uppmärksamhet. Detta sår växte sig starkare och starkare genom åren och blev till slut ett öppet sår som aldrig tycktes vilja läka. Tillvaron rullade på och allteftersom livet fortskred upplevde jag enbart de mörkare sidorna av livet. Jag vet inte hur många gånger jag bad om hjälp, sökte hjälp överallt för att kunna läka och gå vidare med mitt liv. Ingen hjälp fanns att få, ingen hjälp som jag kände var någon räddning för mitt mående. Ingen förstod eller ville inte förstå, många olika svar från en mängd olika människor. Då var jag tillbaka till ruta ett, mig själv och ingen annan. Jag började skriva mer intensivt, vilket jag alltid i och för sig hade gjort, för att få perspektiv på mina tankar och känslor.

En vacker dag kom brytningspunkten, jag började minnas händelser från min barndom. Det var små fragment här och där, utspridda kors och tvärs. Jag började titta lite närmare på dem för att förstå var de kom ifrån och varför jag hade förträngt dem från första början. Insikterna började rulla på och det var ingen vacker syn. För varje fragment som jag tog tillbaka, återupplevde jag många känslor inom mig från den perioden. För varje fragment som jag införlivade med mig blev jag tvungen att läka, ge den all den omsorg, uppmärksamhet och kärlek som den inte hade fått. En del fragment var lätta, andra var det inte och ibland tog det lång tid innan jag lyckades gå vidare. Normaliseringsprocessen är förödande och likvärdigt en hjärntvätt utöver dess like. Tänk hur lätt det är för abnorma beteenden och mönster att överföras till nästa generation. Sen väntar en livslång pina, om inte mönstret bryts, i form av fördomar och förolämpningar från människor som inte ens vill ta sig tiden att lära känna dig samt en allmän tröghet och tyngd inom alla livsområden.

Vad händer med en människa som under sin barndom inte fått kärleksfull beröring, uppmuntran, frihet att växa och utvecklas till den som den är ämnad att vara? Vad för sorts människa skapas, under barndomen, som ständigt bombarderas och matas med negativ energi och övergrepp i alla dess former? Vad händer med den lilla människan som under långa perioder har isolerats utan någon som helst stimulans? Varför? Det är frågor jag aldrig fick svar på, för att kunna förlåta, läka och gå vidare. Under väldigt långa perioder av min barndom upplevde jag aldrig harmoni och trygghet. Ibland kändes det som om jag höll på att förtäras inifrån av ett ständigt gnatande, anklagelser och brist på respekt som människa. Oavbrutet påmindes jag om att jag inte var önskvärd eller älskad. Ständigt påmindes jag om att jag inte var värd lika mycket som andra och att jag aldrig förtjänade någonting bra och bestående i mitt liv. Dessa erfarenheter bar jag med mig in i framtiden. Det var dessa verktyg som jag skapade mitt liv med. Jag vet att jag inte är ensam om dessa upplevelser men jag tänker inte heller bagatellisera mina erfarenheter. Ingen förtjänar kränkningar i sitt liv.

En del människor gav mig råd att ge upp, sluta tänka på det som varit och gå vidare med mitt liv. Lättare sagt än gjort eftersom det som är brutet måste läkas och då kvittar det när såret uppstod. Ingenting kan läkas med tiden om vi inte själva aktivt arbetar på att läka det. Vem vill egentligen leva ett liv utan att vara hel? Vem vill leva ett liv utan sin fulla potential? Vem vill leva med en lögn och låtsas vara något som de inte är innerst inne? Ingen, så varför ska jag nöja mig med hälften? Varför ska mitt förflutna överskugga mina framtida val eller stoppa mitt fullständiga livsflöde? Men det är alltid lättare att råda andra när de själva slipper följa dem. Om en del väljer att stoppa huvudet i sanden så är det deras val men det är inte mitt. Att ignorera sina sår kommer att fungera under en tid men i slutändan kommer de alltid upp till ytan, förr eller senare. En del väljer att äta mediciner för att dämpa symptomen men så länge orsakerna ignoreras kan de äta mediciner resten av sina liv. Jag är medveten om att, så länge jag har något inom mig som inte är kärleksfullt, kommer jag att fortsätta att dra till mig snarlika situationer, relationer och händelser. Detta är min sanning, i all enkelhet, och den står jag för.

SjälvvärdeVarje kärlekslöst ord och handling skapar en blockering i våra kroppar. Detta är en enormt viktig kunskap och ändå väljer vissa människor att göra precis tvärtom. Varje ord, handling, känsla och tanke bär på en speciell frekvens och när vi riktar dessa mot någon är det samma sak som ett fysiskt övergrepp. Om du t.ex. får en örfil kommer det att göra ont en kort stund men du kommer att minnas denna kränkning en lång tid. Om t.ex. någon säger något väldigt sårande kommer du att minnas och påverkas av detta under en lång tid. Som vuxen har jag verktyg och insikter att hantera dessa övergrepp men som barn har jag det inte. Att skaffa barn tar många som en personlig rättighet, men det är långt ifrån alla som bör bli föräldrar, enligt min mening. Idag känner jag avsmak för all form av förnedring, fördomar, mobbning, förtryck, ignorering och orättvisor. Detta har jag upplevt så många gånger under mitt liv i skolor, på arbetsplatser, av vissa familjemedlemmar och s.k. vänner, att det står mig upp i halsen. Dessa förolämpande gärningar uppstår inte okontrollerat som om de hade ett eget liv. De uppstår för att människor väljer att agera på det sättet.

Idag har jag kommit långt med mig själv och det är jag enormt stolt över. Har bara ett par steg till och sen är jag fri och kan äntligen känna mig fullkomlig. Kan fortfarande känna att en del fragment inte genljuder på samma våglängd som resten av mig men det är bara en tidsfråga innan även de kommer ikapp. Jag har valt att omvandla alla mina smärtsamma erfarenheter till det som idag inspirerar många andra. Jag har på egen hand lärt mig att ge av det som jag har saknat under mitt liv. Jag kan många gånger se de bakomliggande orsakerna till människors beteenden. Lidande är något som är fullständigt meningslöst och borde inte finnas. Allt har ett syfte, allt har en mening och bör därför behandlas med största respekt och kärlek. I ett kretslopp är alla beståndsdelar lika viktiga och ingen är mer värd än någon annan. Men trots all vår intelligens har vi svårt för att bemöta varandra med värdighet, kärlek och frid i våra hjärtan.

Vänligen dela och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

Fragmented Soul

During the greater part of my life I have felt shattered inside, as if something had broken within me very early. A melancholy and a sense of emptiness was always my companion through life, and I tried continuously to keep it at a distance. Deep down, I knew that something inside me had been broken and that it needed my attention. This wound grew stronger and stronger over the years and eventually it became an open wound that never seemed to heal. Existence rolled on and as life progressed, I experienced only the darker sides of life. I do not know how many times I asked for help, sought help everywhere in order to heal and move on with my life. No help was found, no help that I knew was the salvation for me. No one understood or did not understand, I got many different answers from a variety of people. Then I was back to square one, myself and nobody else. I began to write more intensively, which I always have done, to get perspective on my thoughts and feelings.

One day the breaking point came, I began to remember events from my childhood. There were small fragments here and there, scattered here and there. I began to look more closely at them to understand where they came from and why I had repressed them from the beginning. The insights began to roll on and it was not a pretty sight. For each fragment which I took back, I re-experienced many emotions in me from that period. For each fragment which I incorporated within me, I had to heal, give it all the care, attention and love that it had not been given. Some fragments were easy, others were not, and sometimes it took a long time before I managed to move on. The normalization process is devastating and is equivalent to brainwashing beyond its like. Think how easy it is for abnormal behaviors and patterns to be transmitted to the next generation. After that a life long pain awaits you, unless the pattern is broken, in the form of prejudice and insults from people who do not even bother to take the time to get to know you.

What happens to a person who during the childhood did not receive loving touch, encouragement, freedom to grow and develop to the one it is meant to be? What kind of person is created in childhood, which is constantly bombarded and fed with negative energy and abused in all its forms? What happens to the little person who for long periods has been isolated without any stimulus? Why? These are questions I never received an answer to, to be able to forgive, heal and move on. Over very long period of my childhood experiences, I never felt harmony and security. Sometimes it felt as if I were being devoured from within by a constant nagging, accusations and lack of respect as a human being. Constantly I was reminded that I was not wanted or loved. Frequently I was reminded that I was not worthy as much as others and that I never deserved something good and lasting in my life. These experiences I carried with me into the future. It was these tools I created my life with. I know I am not alone in these experiences but I will not trivialize my experiences. No one deserves abuse in their lives.

Some people gave me the advice to give up, stop thinking about the past and move on with my life. Easier said than done, because that which is broken must be healed, and then it does not matter when the wound occurred. Nothing can heal with time unless we actively work to heal it. Who really wants to live a life without being whole? Who wants to live a life without their full potential? Who wants to live with a lie and pretend to be something they are not deep down? No, so why should I limit myself and be satisfied with one half of the whole? Why should my past overshadow my future choices or stop my entire life flow? But it is always easier to advise others when you yourself do not have to follow them. If some choose to bury their heads in the sand, it’s their choice but it’s not mine. Ignoring the wounds will work for a time but in the end, they always come to the surface sooner or later. Some choose to eat drugs to suppress the symptoms but as long as the causes are ignored, they can eat medications rest of their life. I am aware that, as long as I have something in me that is not loving, I will continue to attract similar situations, relationships and events. This is my truth, in all simplicity, and I stand by it.

Every unloving words and actions create a blockage in our bodies. This is a hugely important knowledge and yet certain people choose to do just the opposite. Every word, action, feeling and thought carries a specific frequency and when we direct them towards someone; it is the same thing as a physical assault. For example, get a slap in the face, it will hurt for a short while but you will remember this violation a long time. If someone says something very hurtful, you will remember and be affected by this for a long time. As an adult, I have tools and insights to address these abuses but as a child, I have not. Having children takes many as a personal right, but it is far from all that should be parents, in my opinion. Today I feel revulsion for all forms of humiliation, prejudice, bullying, oppression, ignoring and injustice. This I have experienced so many times in my life in schools, workplaces, certain family members and so-called Friends, it stands me up to here. These abusive acts do not occur uncontrollably as if they had a life of their own. They arise because people choose to act that way.

Today I have come a long way with myself and that I am enormously proud of. I have only a few steps left and then I will be totally free and can finally feel complete. I can still feel that some fragments do not resonate on the same wavelength as the rest of me, but it is only a question of time before they catch up. I have chosen to convert all of my painful experiences to what today inspires many others. I’ve single-handedly learned to give of that which I missed during my life. I can often see the underlying causes of human behavior. Suffering is something which is completely meaningless and should not exist. Everything has a purpose; everything has a meaning and should therefore be treated with respect and love. In a cycle, all components are equally important and no one is more worthy than another. But despite all our intelligence, we have difficult to treat each other with dignity, love and peace in our hearts.

© Diana Sjöbeck

En tid av stora förändringar

Jag ärVi befinner oss i en väldigt speciell tid som ger oss möjlighet att släppa taget och avsluta allt det som inte är kärleksfullt. Att släppa taget om det som håller oss tillbaka i form av svek och besvikelser. Att avsluta relationer som har stagnerat och nu bara skapar blockeringar. Vi får mycket hjälp just nu men vi måste också själva välja att göra dessa förändringar. Det är upp till var och en att leva som den vill men varför slå undan de hjälpande händerna som nu finns omkring oss, starkare än någonsin.

Du kan vara övertygad om att; ju mer du släpper taget desto mer kommer du att uppleva att du dras tillbaka. Men för dig gäller det att inte tappa fokus, utan att stå på dig för att processen ska bli så lätt som möjligt. Har du en sorg inom dig är det viktigt att komma underfund med varför du håller dig kvar i sorgen. Kanske den sorgen handlar om någonting djupare än just det som finns framför dig. Har du blivit besviken eller bedragen av samma personer gång på gång är det dags att gå vidare och släppa taget om dem med kärlek i ditt hjärta. Har du personer i din omgivning som tar mer än vad de ger, är det dags att sätta gränser och tala om varför du inte längre accepterar deras beteende. Har du tröttnat på människor som snokar eller lägger sig i hur du lever ditt eget liv, måste du sätta gränser mot eller ta avstånd ifrån. Du kan inte längre lägga över allt ansvar på människor eller situationer utan att se din egen delaktighet i det du skapar eller drar till dig. Ber du om råd får du också vara beredd att ta emot det som kommer till dig från människor som vill dig väl.

Du måste också vara tydlig med vad du skickar ut, släppa taget om dubbla budskap. Våga uttrycka vad du verkligen känner eller hur du mår och inte låtsas som att allt är bra när det egentligen är dåligt. Ju mer du ”ljuger” om ditt eget tillstånd, desto mer blockerar du din energi. Du kan inte kräva att andra ska vara ärliga när du inte är det själv. Här handlar det inte om att tappa ansiktet eller att visa att du är svag, för så tänker bara en person som inte är i kontakt med sitt innersta, sin kärlek till sig själv. Alla har vi lärt oss att spela teater och inte visa vad vi verkligen känner eller tänker. Men denna lärdom blockerar oss från vårt innersta, blockerar vårt framtida flöde. Befinner du dig bland människor där du känner att du måste spela teater så är det dags att omvärdera den verkligheten och om det är värt att leva sitt liv på det sättet. En vän accepterar dig för den du är och hjälper dig framåt i livet. En vän står upp för dig när du inte kan det själv och lyfter upp dig inför andra. En falsk vän är illojal och har inget gott att säga om dig bakom din rygg. Detta är väldigt lätt att se och känna, särskilt på hur dess partner och dess vänner behandlar dig, hur de talar till dig och vilka fördomar de har om dig.

När du är i kontakt med kärleksenergin kommer du snabbt att märka att känslor som falskhet, oärlighet, avundsjuka, manipulation osv. inte kommer att få utrymme inom dig längre. De känslorna kan inte samexistera med kärleken och det är ett faktum. Du behöver inte gå till någon guru för att förstå detta själv. Det är något som du automatiskt kommer att uppleva. En del är rädda för att bli ensamma men jag undrar vilket som är värre. Att stå ensam i kontakt med kärleksljuset, sanningen och ärligheten eller att vistas bland människor som styrs av jantelagarna och vill få dig att vara någon annan för att passa in.

Om du känner dig förtryckt av din omgivning och inte gör någonting åt det är det du själv som väljer att fortsätta förtrycka dig. Då kan du inte klandra någon annan för dina val. Det är inte kärleksfullt och ärligt att ständigt beskylla alla andra för dina missöden, problem eller vad du själv innerst inne tänker och känner. Självdisciplin kommer inte utifrån och inget som kommer trillande från ovan. Om du har fokus på negativ energi är det inte någon annans fel att du gör det. Vill du fortsätta att se dig som offer, dra ner alla andra i omgivningen till din nivå, kommer du att skapa situationer och relationer som kommer att fortsätta bekräfta din offerroll och ditt martyrskap. Ha det så gott och ta väl hand om dig under denna period. Rikta din energi mot dem som hjälper dig framåt och våga släppa taget om det som du inte längre behöver.

Vänligen DELA och gilla sidan så att fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

Jag tar inte åt mig äran för någon av bilderna. Samtliga texter skrivna av Diana Sjöbeck om inget annat namn uppges.
I take no credit for any of the pictures. All texts is written by Diana Sjöbeck if no other name is stated.

Alla artiklar i denna blogg är Diana Sjöbecks egendom, om inget annat namn uppges. Artiklar som kopieras från denna blogg, måste ha källa tydligt utsatt med Diana Sjöbeck. Brott mot upphovsrättslagen kan ge böter och upp till 2 års fängelse.

Sagofigurer eller sanning

Santa cell phoneIbland undrar jag om det vore bättre att vi inte lindade in saker i bomull och ljög för barn. Varför måste man hota med en skäggig gubbe, att han inte kommer till jul om barnet inte är snällt? Varför inte bara säga till barnet att man får julklappar om man sköter sig under året och att det är föräldrarna som sätter gränserna? Kan det vara så att barn är mer rädda för jultomten än sina föräldrar? Föräldrar kommer med tomma hot och sedan skyller man på tomten som inte ens finns.

Likadant är det med andra sagofigurer som numera finns i vardagen. Borde inte föräldrar veta bättre och börja förklara i tidig ålder hur världen egentligen fungerar och att det finns saker som inte ens vi kan förklara? Barn borde lära sig att sagor är, just sagor. Vuxna idag tycks ha förlorat en del av sin nyfikenhet och går rakt in i sina föräldrars fotsteg, för att man inte har tid med något annat.

När jag växte upp lärde jag mig att ha en mössa på huvudet, medan dom vuxna inte behövde en mössa. Vuxna förr hade regler för barn som inte dom vuxna behövde följa och detta ifrågasattes inte. Vuxna kunde själva bestämma hur och vad dom behövde. Idag ser man vuxna människor cykla omkring med töntiga huvudbonader som är mer designade än säkra.

Föräldrar idag verkar nästan hata sina barn då man utsätter dom för risker fastän man vet att dom kan skada barnen långsiktigt. Man vet idag att all trådlös kommunikation är skadlig. Fast man vet detta envisas man att ge barn trådlösa saker och den absolut farligaste leksaker som människan uppfunnit, mobiltelefonen, ges till barn i tidig ålder. En trådlös sak som dom dessutom håller tätt intill den mest vitala delen på en växande människa, hjärnan. Tänker dagens föräldrar ens på hur farligt detta är? Den strålning som utges från mobilen och andra trådlösa handhållna saker kommer självklart i kontakt med just händerna. Alla som haft dessa saker i sina händer kommer efter en stund känna stickningar i händerna. Strålning som är i direktkontakt med kroppen har man aldrig undersökt långtidsverkningar av.

Måste vi fortsätta att vara labbråttor som slutat tänka själva? Nej, det behöver vi inte, självklart. Vad kan du göra för att detta ekorrhjul skall sluta spinna?

Vänligen dela tack

Artikeln är skriven av R©ger Sjöbeck

Kärleken övervinner allt

I dag har jag beslutat mig för att fortsätta följa mitt hjärta och sprida mitt ljus i den skepnad som jag är idag. Jag tillåter mig inte att slåss ner av destruktiva energier oavsett form eller källa. Det finns hjälpande händer överallt, äkta vänskapsband och hjärtenergi som sträcker sig över tid och rum. Jag väljer att fokusera mig på dem och detta gör mig bara starkare.

I dag föll många pusselbitar på plats. I dag såg jag verkligheten, som vi upplever den, ur ett annat perspektiv. Allt som kommer i vår väg, oavsett hur det ser ut, finns det en mening med. Det är bara upp till oss själva att förstå svaren. Vi är alla värdefulla, unika och har någonting att tillföra denna värld. Vi är inte separerade, vi är alla sammanlänkade genom osynliga band av energi. Av den anledningen är det viktigt för mig att jag tar fullt ansvar för vad jag säger, lovar, och gör men jag kan aldrig ta ansvar för vad människor missförstår och hur de väljer att agera utifrån det. Den fege tar alltid den lättaste utvägen, nämligen att smyga omkring bakom ryggen och få medhåll från människor som inte har alla fakta till hands. Lögner frodas bäst i miljöer där sanningen är enkelriktad, när versionen som berättas är tolkad utifrån en snedvriden bild av verkligheten. Varför tala om något är oklart? Varför detta infantila behov av att sprida missuppfattningar och svartmåla någon som inte får möjlighet att förklara?

Ansvar är något vi alla har gentemot varandra och är inget som bara går åt ett håll. Detta är en, av de många stegen som vi människor tar, när det gäller vår personliga utveckling. Visst finns det begrepp på vad som är rätt och fel. Det är fel att ljuga och sprida osanningar. Det är fel att inte ta ansvar för sina kärlekslösa handlingar, tankar, ord och känslor, särskilt när dessa riktas mot någon som inte förtjänar det. Har man inte förstått denna enkla regel och tar illa vid sig när detta påpekas (har inget med dömande att göra) har man inte förstått läxan.

Eftersom vi alla är sammanlänkade genom osynliga band av energi, är det inte särskilt svårt att se och känna var flödet stagnerar, blockeras eller var det finns motstånd. Ibland är flödet ljust och kärleksfullt och ibland inte, men det uppfångas trots allt, även om det inte alltid förstås meddetsamma. Om vi alla hade börjat förstå detta och tagit lite mer ansvar för vad vi skickar ut, hade alla våra processer gått mycket snabbare och smidigare framåt. Vi hade sluppit känna stagnationer och blockeringar i vårt livsflöde.

Uppskattar vi budskapMen även tråkiga, tunga och mörka tillstånd har ett värde, trots allt. Alla dessa tillstånd lär mig någonting om mig själv och andra. Det lär mig att se andras rätta färger och lär mig hur jag väljer att förhålla mig mot dem. Jag vill kunna bemöta människor där de befinner sig i livet och inte genom att ignorera problemen eller påstå att de inte finns. Obalanser skapas av att någonting förträngs eller inte besvaras på rätt sätt. Vad detta någonting är, är upp till var och en att finna svaren på. Jag är övertygad om att hälften av våra ”problem” hade kunnat lösas genom kommunikation. Jag önskar att människor kunde sluta förvänta sig att någon ska leka tankeläsare och ta sitt personliga ansvar genom att faktiskt prata ut om något är oklart. Lider de däremot av avundsjuka så är ju klart problemet av annat slag och som bäst botas på det personliga planet. I mitt hjärta klappar kärlekens och förlåtelsens låga, oavsett vad andra väljer att göra i detta livet eller i något framtida liv. Jag vet en sak med all säkerhet och det är att Kärleken övervinner allt…

Vänligen DELA så fler får möjlighet att ta del av dessa inspirerande och informativa artiklar.

© Diana Sjöbeck 2012/2015

Till er som stjäl av min energi

Detta har hänt mig flera gånger under dessa år, att mina texter plötsligt blir skrivna av någon annan person. Nej, jag är inte schizofren! Jag blir bestulen på min kreativitet, arbetsutsikter, ekonomi och inspiration. Det finns tydligen några människor som på fullaste allvar tror att jag blir smickrad och hedrad när de stjäl mina texter och sätter sitt eget namn på dem. Detta gör mig givetvis väldigt ledsen men det bryr ni er inte ett dugg om. Men märkligt nog kan ni sitta bakom er skärm och beklaga er över när andra människor sviker, ljuger eller är oärliga mot er. Det är ingen konst att utgå ifrån sig själv, hur det kan kännas att bli trampad på, bli respektlöst behandlad eller utnyttjad. Vet ni hur detta känns bör ni ju inte utsätta andra för samma sak.

Nu är det så att det finns en mening med © tecknet och en underskrift under alla mina artiklar och texter. För er som inte förstår varför det är fel att stjäla (kopiera med ett annat ord) från någon annan, oavsett hur obetydligt det än må vara, är det inte lönt att förklara det för er. Att vägra dela gör man endast av två anledningar:
Man vill verka visare och mer kärleksfull på andras bekostnad
Man vill inte att det ska synas var texten ursprungligen kommer ifrån

Det finns dela funktioner på dessa forum, som jag lägger ut mitt material på, och är betydligt enklare att använda än att kopiera och klistra in det på era statusar. Det tycker jag inte är för mycket begärt, att ni visar mig den uppskattning som jag förtjänar och respekt, från en medmänniska till en annan. Mina artiklar och citat är en del av min marknadsföring och jag tycker det är tråkigt när mitt skrivande, som jag lägger ner mycket tid på, går förlorat på grund av tanklöst och kärlekslöst beteende. Jag vill givetvis att människor ska kunna känna igen sig i det jag skriver för att eventuellt få hjälp av någon som förstår dem, deras situation eller kan erbjuda dem någon form av stöd via mina tjänster. Det kostar er inte en krona att ta del av mina erfarenheter, personliga insikter, generositet och kunskap. Vad mer vill ni ha av mig???

Sann visdom kommer inte av att upprepa vad andra säger. Att sprida kärleksfulla budskap, som stulits av någon annan, är ju inte riktigt kärleksfullt… eller hur!? Jag kommer inte att varna er eller försöka resonera med er fler gånger, jag kommer endast att anmäla er.

Vänligen DELA tack

© Diana Sjöbeck

Min hyllning till alla oliktänkare

Självutnämnd mästareOavsett vad människor än tycker om David Icke så gillar jag hans engagemang, kunskap och åsikter. En hel del människor förlöjligar honom, utan att ha läst hans böcker eller varit på hans föredrag. Men det ligger i människans natur att förlöjliga det hon inte förstår eller är rädd för. Men han är inte ensam om revolutionerande teorier, Zecharia Sitchin och Erich von Däniken har också gått samma öde till mötes. Varför? För att de vågar tänka själva, för att de ställer de frågor som ingen annan vågar, för att de vågar gå utanför ramarna och ifrågasätta vedertagna sanningar och framförallt för att de är kunniga, var och en, inom sitt eget område.

CensureringDu och jag vill ha frihet att uttrycka oss men vi kan inte ha friheten att tycka och tänka precis vad vi vill samtidigt som vi förtrycker andras åsikter. Det finns inget värre än att bli förlöjligad bara för att man tycker annorlunda, bara för att majoriteten tycker en sak, behöver inte det vara sant. Många följde Hitler men de hade inte rätt för det. Ögonöppnare finns överallt omkring oss, för oss som söker, för oss som ser att världen håller på att spåra ur, för oss som vill ha svar på vad det är som håller på att hända och för oss som inte tror att ”vi människor” är ensamma i hela universum. Sen om vi anser att vi är välutvecklade, civiliserade och intelligenta varelser kan ju var och en tycka som den vill.

Vi behöver inte acceptera allt som sägs men vi kan respektera mångfalden av tankar, åsikter och upplevelser så länge det inte skadar någon annan. Här är tre citat hämtade från en av David Ickes böcker: Oändlig kärlek är den enda sanningen, allt annat är illusion

Vi är det Enda, all-upplysta, all-medvetna och all-vetande, inga skolor är nödvändiga. New Age tänkandet tror också att jorden är ett andligt ”universitet” där människor lär sig hårda läxor och arbetar på sin ”karma”.

När du observerar new age så ser du ständiga paralleller med de konventionella religionerna som den påstår sig avvisa. Den pratar om behovet av att uttrycka sin egen kraft och inte ge bort den till andra, men den är, uppenbart motsägelsefullt, översköljd av hierarkier. Det finns ändlösa ”andliga mästare” i denna värld och i andra. Liksom de konventionella religionerna lämnar över sina sinnen till gudar och präster, så böjer new age sitt huvud för mästare, gurus och meddelare från andra dimensioner. Det finns det så kallade ”Stora vita brödraskapet” och flottorna av påstådda ufon under ledning av ”Ashtarkommandot” vilka förmedlar ”upplysning” till sina anhängare.

För att kunna överge ”lilla jag” är det nödvändigt att ersätta självförakt med självkärlek. Systemet vill att du ska känna att du är dålig, att du blir slukad av skuld och ånger och att du ser dig själv som obetydlig, en förlorare i livets spel. Det läggar ut blåkopior för vad som är ”framgång” eller ”misslyckande”, en ”bra förälder”, ”bra make”, ”bra hustru”, bra det här” eller ”bra det där”. Och det viftar med fingret om du inte håller måttet. Om du accepterar systemets version av verkligheten håller den dig i ett lågt vibrationsmässigt känslotillstånd där Matrisen sätter reglerna. Religionen har gjort ett enastående arbete i att få människor att avsky sig själva. Syndarmentaliteten finns i dna-programmeringen och påverkar till och med de som avvisat religionerna som placerat den där. Men vi kan koppla bort oss från detta genetiska självförakt. Du är inte ditt sinne eller dina känslor, din ”personlighet”; du är Oändlig kärlek. Det innebär inte att Oändlig kärlek för allting utom ”dig”. Hur kan du åter sammankoppla dig med Oändlig kärlek medan du medvetet eller undermedvetet föraktar dig själv??

Att våga ifrågasätta systemet eller det som anses vara absoluta sanningen är ju kanske det som livet går ut på. Särskilt när systemet inte fungerar, när det begränsar, förminskar, förnedrar samt förlöjligar dig som människa. I mindre skala har vi denna förhatliga Jantelag som är skapat av missunnsamma människor, i total avsaknad av kreativitet och spontanitet, som aldrig skulle få för sig att ge dig bekräftelse eller positiv feedback på något som du har gjort bra. Detta enbart för att de inte har kommit på det själva, först. Har du gjort något som är dåligt däremot, då lär du få höra detta fram till din egen dödsbädd.

Minns dessa ord, min gåva till er som vill ta emot den:

Jag vill släppa alla tvivel som jag någonsin haft om mig själv och som inte är mina
Jag vill minnas varje litet steg som jag tagit genom livets skola
Jag vill upptäcka, lära och förstå världen genom mitt hjärta
Jag vill ha modet att förstå och insikten att se, för att kunna förlåta

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

Andligt Uppvaknande kan vara smärtsamt

Andligt uppvaknande med Diana SjöbeckAtt börja sitt uppvaknande är smärtsamt. Slöjorna dras undan och ögonen ser, för första gången på länge, ljuset ur ett helt nytt perspektiv. Många frågor kräver nu svar och inga fler undvikande eller manipulerande svar är längre acceptabla. Inte för mig i alla fall och jag vet att jag inte längre är ensam om att känna så här. Jag känner mig ibland genuint vilsen och ensam i denna tillvaro. Jag upplever att ju längre tid jag lever här desto mindre förstår jag mig på denna värld, alla dess fasor och lidande. Ber du också ofta till högre makter om hjälp och känner att din situation endast för kort tid blir bättre för att sen ändå bli lika dåligt som innan, om inte sämre? Exakt samma sak upplever jag också och därför har jag börjat ifrågasätta föreställningarna om alla dessa s.k. änglar, uppstigna mästare och högre väsen som inte verkar lyssna?

Jag har börjat ifrågasätta Karma lagarna, det s.k. Karmiska Rådet, dess egentliga syfte och vad allt det egentligen handlar om. Jag har insett att Rätt och Fel absolut existerar och att allt det som sker inte nödvändigt ALLTID BARA ÄR. Jag har börjat ifrågasätta denna oändliga process av Reinkarnation och vilket faktiskt syfte den har. Hur kan jag någonsin veta när och om jag är färdig med en läxa om jag ständigt föds med total minnesförlust eller att jag för tionde gången hamnar i en familj som ex. är alkoholiserade, våldsamma eller utövar incest? Det livet kommer att prägla mig, jag kommer automatiskt att genast ha sämre förutsättningar än andra och få livslånga ärr som jag återigen ska läka, förlåta osv. När människor och djur dör av svält, krig, sjukdomar finns det något som heter Lands Karma och Global Karma för att komplicera saker och ting ännu mer. Oavsett var vi än vänder oss, slutar det med nya hinder, problem och allehanda lagar och strukturer som begränsar oss. Är då inte allt detta ytterst märkligt? Nu är det så att det finns ljusvarelser som inkarnerar till denna planet för att hjälpa till att höja medvetandet och hjälpa alla dess invånare att bryta sig loss från denna destruktivitet. Den enda nackdelen är att; för att kunna ta sig igenom all den tyngd, tröghet, utomjordisk övervakning, lägre dimension och negativ energi runt om denna planet, måste de igenom födelseprocessen precis som alla andra. Resten får ni själva räkna ut om ni orkar.

Jag har i alla fall inlett mitt uppvaknande, min personliga uppstigning har börjat ta form. Jag har äntligen börjat se igenom illusioner, lögner, allehanda grymma regelverk, strama doktriner och hjärntvättande program som varit en del av mig och min släkts DNA genom otaliga tidsåldrar. Jag vill inte längre bli manipulerad av alla dessa ändlösa program- ismer som finns i denna del av Universum. Jag har börjat ifrågasätta det hierarkiska oandliga system som programmerar oss med lidande och rädslor i alla dess former. Jag har börjat inse att min energifrekvens har höjts och att jag har genomskådat alla dessa illusioner för vad de är, nämligen att vi alla är källan till näring för parasitiska utomjordiska livsformer.

Andligt uppvaknande med Diana SjöbeckEfter tusentals år och otaliga reinkarnationer borde vi alla ha växt färdigt och kommit till högre medvetande för länge sen. Lidandet på Jorden har inte bromsats upp. Krig, svält och sjukdomar kräver nya offer varje dag. Återkommande tema i liven rullas fram liksom en dålig och uttjatad repris. Jag ser samma filmsekvens genom flera livstider oavsett hur mycket jag än kämpar med att läka, förlåta och gå vidare. Varför kommer jag ständigt tillbaka och upplever samma sak om igen? Det är inte acceptabelt längre om nu Karma verkligen hade fått lov att agera ut sin riktiga roll. Varför får jag inte heller försvara mig när jag energimässigt blir attackerad, gång på gång, av väsen och människor som vill mig illa? Det försvaret som jag får använda är att transformera den negativa energin och skicka tillbaka den i form av Ljus och Kärlek. Det gör jag, men hur många gånger om dagen och hur mycket tid ska jag avsätta för att göra detta förfarande varje dag? Om jag blir attackerad på gatan kan jag inte be den personen vänta medan jag skickar den ljus och kärlek. Instinkten tar över och jag kommer att försvara mig med slag och sparkar till mitt sista andetag. Det är den metoden som jag anser borde kunna användas även vid energimässiga attacker. Om ett demoniskt väsen angriper mig vill jag kunna ta fram mitt svärd och hugga huvudet av den. Om en människa eteriskt angriper mig vill jag kunna försvara mig genom att först varna och därefter strida, om det behövs. Likaså gäller det alla former av energimässiga övergrepp, attacker och kränkningar på min person och alla mina själsaspekter. Jag har lärt mig tro att försvar inte är tillåtet i denna form. Det är inte kärleksfullt och ljust, det skapar mer Karma osv. men detta är inte sant. Jag pratar inte om att förgöra någon eller skicka negativ energi tillbaka. Jag pratar om att de kommer att skickas till en plats i Universum som omvandlar den negativa energin som de består av eller bär på. Det innebär att jag själv inte längre kommer att avsätta min tid och energi på att omvandla negativ energi som skickas mot mig. De har valt att på egen hand bryta mot Universell Lag och får ta konsekvenserna av sitt handlande. Mitt val är att bemöta dem med kärlek och medkänsla men jag behöver inte acceptera att bli kränkt fler gånger.

Andligt uppvaknande med Diana SjöbeckJag är ledsen av att spräcka denna rosa bubbla av falskt ljus och falska ljusbärare men jag har tröttnat på att kämpa i ständig motvind, vända ut och in på mig själv genom otaliga livsprocesser av lärdomar och ändå komma tillbaka till ruta ett igen. Nu räcker det med allt lidande på denna planet där alltfler egoister frodas och empatilösa lägre väsen inkarnerar på löpande band utan en gnutta kärlek i sitt hjärta. Jag är riktigt trött på att mörka negativa energiformer trampar över oss och kränker vår Fria Vilja på daglig basis, utan att någonting konkret görs för att stoppa eller blockera dem. Varför?! Därför att de Falska Ljusbärarna och deras så kallade motsvarighet samarbetar och det är min sanning. ”Be och vi kommer att genast hjälpa dig” säger de Falska Ljusbärarna väldigt ofta, men när väl de eteriska överfallen kommer, lyser de med sin frånvaro och gömmer sig omedelbart bakom Karma och andra påhittade livsläxor som aldrig tar slut.

Varför behövs allt detta lidande för att växa? Jag tar ett ex:
Om du växt upp i en familj som haft en spel- och alkoholmissbrukare, varit utsatt för systematisk misshandel, psykiskt och fysiskt lidande, växer upp utan uppmuntran, nästintill obefintlig kärleksfull beröring, blir ständigt nertryckt, kämpar i skolan, kämpar i arbetslivet, blir sjuk, blir utförsäkrad och straffad både ekonomiskt och hälsomässigt. Det fortsätter med att du inte kan omskola dig, du får inte bättre arbete, ekonomin stagnerar och du blir alltmer isolerad. Utöver alla dessa läxor förväntas du vara positiv, aldrig ge upp hoppet, vara kärleksfull, generös, hjälpsam, visa medlidande, ha oändlig tillit och tålamod och vara mer eller mindre ett helgon.

Känns det igen? Att leva så här under större delen av sitt liv är tärande, både fysiskt och psykiskt. Självklart får jag många livserfarenheter men någon gång skulle det vara lite trevligt med en gnutta andrum som kan leda mig mot en mer positiv förändring och riktning. Jag är inte ensam om att ha levt stor del av mitt liv på det sättet jag beskrivit ovan. Vad är vitsen med allt detta? När jag tittat på mina tidigare liv ser jag ett ständigt återkommande mönster med snarlika erfarenheter. Jag har blivit levande bränd flertal gånger, jag har strypts, våldtagits, torterats, mördats, dränkts, stenats, kastats utför ett stup etc. Flertalet av dessa människor har jag fått äran av att möta även i detta liv och enligt min mening har vi skiljts som vänner. Jag har kämpat med att läka vårt gemensamma Karma, har förlåtit, sträckt fram min hand till försoning och släppt taget. Önskar dem inget illa, vill endast leva mitt eget liv på mitt sätt och vill inte mer bli indragen i andras negativa nedåtgående spiraler av oärlighet, skuld och avundsjuka. Varför blir jag då fortfarande angripen och återigen indragen i en Karmisk cykel av exakt samma människor? Önskar någon av dem mig mer ont, är det verkligen synd om dem eftersom deras falska ljus kommer att bestraffa dem själva i slutändan. I fortsättningen kommer jag att försvara mig och inte längre lägga mig ner och låta dem köra över mig hur som helst. Hädanefter kommer jag inte längre att omvandla deras destruktiva energi till ljus och kärlek innan jag skickar det tillbaka. Från och med i dag är det helt andra strategier som kommer att användas mot dessa väsen och personer. Då menar jag INTE att jag kommer att skicka negativ energi tillbaka för det förfarandet har jag aldrig trott på.

Andligt uppvaknande med Diana SjöbeckJag märker att alltfler börjar bli trötta och likgiltiga inför sin situation. En del styrs fortfarande av sitt gud-program, så till den grad, att det inte spelar någon som helst roll hur många som förtrycks, diskrimineras och att den Fria Viljan fullständigt ignoreras. En del styrs av ett annat program där himmelska härskaror av änglar, uppstigna mästare och andra ljusvarelser (utomjordiska grupper) ska komma ner och fixa alla problem åt oss.  Vi ska endast luta oss tillbaka och invänta belöningarna. Snacka om att energimässigt kastrera oss och samtidigt också påpeka att vi är maktlösa, små och totalt blåsta i skallen. Jag vill påpeka att jag läst kanaliseringar av detta slaget i närmare 30 år. Det är exakt samma trötta budskap om; en snar förändring är på intåg, vi närmar oss den femte dimensionen, vi är några särskilt utvalda för att sprida ljus och kärlek, vi ska hjälpa till att höja medvetandet, stora förändringar är att vänta när det gäller ledarskap och pengasystemet i världen, sjukdomar och krig kommer att upphöra etc. Bara en massa löften och givetvis all form av förhandlingar sker bakom stängda dörrar med våra politiker, enligt dessa otaliga kanaliseringar. Varför!!! Alla har vid det här laget lärt sig att inget gott kommer av hemligheter och smusslande. I stället för att hjälpa oss (som de påstås göra) utplåna fattigdom, sjukdomar och krig har vi fått fler källor till förgiftning i form av Chemtrails, GMO, Vacciner som skapar fler sjukdomar, orsakar sterilitet och nya massförstörelsevapen som ex. laserkanoner.  Kunskap är makt och har alltid varit för att styra befolkningen och hålla dem i okunskap. De har redan besökt oss i tusentals år. Är det inte dags att de visar sina rätta färger nu om de verkligen har kontakt med den Oändliga källan av Ljus och Kärlek. Är det inte dags att de erkänner att det är de som är skaparna av alla Religioner, myterna om änglar, demoner, frihetsberövande doktriner, och allt annat elände som drabbat denna planet genom årtusenden.

DemiurgReligioner är ett program, reinkarnation och Karma är i dagsläget ett program som totalt missbrukas och utnyttjas av Falska Ljusbärare. Tittar vi lite mer noggrant märker vi att alla dessa program styrs av, till stor del av patriarkaliska energier. Behöver verkligen Jordens befolkning fler gurus och andliga ledare i manliga skepnader? Hur många gånger ska vi matas med samma lögner i ny tappning? De som omfamnar New-Age doktrinen av Ashtar, Galaktiska brödraskapet, Karmiska Rådet m.m. är alla program för att styra oss, skapa mer lidande genom att ständigt påtvinga oss lärdomar och läxor samtidigt som de livnär sig på vår energi. Jag har påpekat detta i mina tidigare artiklar om att Jorden för tillfället är under belägring av negativa energiväsen. Som jag nämnt tidigare har bl.a. Zecharia Sitchin skrivit otaliga böcker om vilka dessa gudar egentligen är och var de kommer ifrån. Liknande historier finns från antikens författare som ex. Platon och som pratar om Demiurgen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Demiurg

Denna typ av gud och dess himmelska anhängare är vad som ockuperat denna del av Universum. För ärligt talat är det inte vi (de flesta av oss) som brister i vår kärlek och längtan till Enhet. Det är deras program som stryper vårt flöde till den Oändliga Källan av Ljus och Kärlek. Det är de som är vilsna och har tappat kontakten till den källan. Det är de som till stor del format och skapat oss till den vi är. Det är de som är orsakerna till all den obalans, mörk och negativ energi som finns på vår planet. Ju fler, av deras sort, som inkarnerar hit desto fler problem och destruktivitet kommer vår planet att utsättas för. Detta är Min tro och min känsla. Sök gärna efter egna svar och följ ditt eget hjärta.

Överallt på jorden finns det, som sagt, bevis på att vi varit besökta av utomjordiska entiteter och blir det än i dag. Alla religiösa skrifter bevisar detta, gång på gång. En del entiteter har varit hjälpsamma medan en del har utnyttjat sin höga teknologiska utveckling till att förtrycka och skrämma oss till underkastelse. Varför kräver vissa av dessa s.k. gudar djuroffer eller människooffer? Är det verkligen kärleksfullt att ta ett liv, som har rätt till sin existens oavsett hur obetydligt det än må vara i dina ögon? Blodskontrakt är vad som skrivs under och vad det i sin tur leder till är fortsatt lidande och själsfragmentering. Människor som tappar kontakten till sin själ upphör att vara människor. De kan inte visa empati, älska eller förlåta. Ju mer lidande, stress, ångest, sjukdomar, frustration, rädslor, bitterhet som kan skapas, desto mer näring åt de parasitiska väsen som har oss i sitt grepp och utnyttjar samt manipulerar oss. Jag påstår att dessa utomjordiska entiteter är de falska Ljusbärarna och att de själva är vilsna och har ingen kontakt till källan. Jag pratar om de entiteter som lämnat sina spår på jorden i otaliga heliga skrifter och avbildningar där de bevisligen förgripit sig på människor, exploaterat oss, skapat oss till sin avbild och manipulerat oss att dyrka dem. Skulle någon tvivla på dem på något vis blir de genast bestraffade och måste böja sin vilja för dem. De kan röra sig mellan tid, rum och en del dimensioner tack vare sina tekniska redskap. De kan ta vilken form som helst för att vilseleda oss. Hologram är något de flitigt använder för att manipulera oss att tro på det de säger. Påstår de att du är särskilt utvald till något ljusarbete? Hur många sekter på Jorden har det funnits, fortfarande finns, där några särskilt få utvalda ska utföra ditten och datten? Vad ger dem rätten att döma eller separera några få från alltet? Tycker ni verkligen att det är rimligt att några hundratusen människor är mer värda än många andra kärleksfulla människor som dagligen utför ett ljusarbete? Personligen tycker jag det hade varit mycket ärligare av dem att säga så här t.ex.:
Hej alla vänner som har kopplingar till Sirius! Vi tycker att ni har gjort ett fantastiskt arbete med att sprida ljus och kärlek till denna planet och dess invånare. Nu är det dags att ni åker hem. Klart, slut från uppdragskontrollen.”
Det finns många utomjordiska grupper i vår egen Galax från Zeta Reticuli, Alpha Centauri, Orion, Sirius, Plejaderna m.fl. Börja tänka lite mer, bli inte förblindade av Egots ständiga krav på uppmärksamhet och bekräftelse. Att upprepa kärleksfulla ord utan förankring i hjärtan, blir endast tomma ord utan innehåll och energi.

Andligt uppvaknande med Diana SjöbeckEtt annat dilemma som jag svårt för att ta in är hur kan det vara tillåtet att själar (andar, spöken) stannar kvar på vissa platser, får inkräkta eller leva i andra människors energifält? Varför tillåts dessa energimässiga övergrepp? Varför gör inte ärkeänglarna (vill påpeka att ordet ängel egentligen betyder budbärare) eller deras assistenter sitt jobb? Om jag specifikt uttrycker att jag inte vill att någon varelse inkräktar på mitt personliga energifält ska de inte tillåtas göra tvärtom. Att vilsna själar ber om hjälp är en sak, att inkräkta på en levande persons energifält är någonting helt annat. Jag förstår att själar kan gå vilse och bli vilseledda av det falska ljuset. Det är då dessa parasitiska väsen slår klorna i själen och påbörjar sitt hjärntvättnings program om att själen måste reinkarnera för att lära sig fler läxor och läka sitt Karma. Döden är en traumatisk upplevelse för själen. Den behöver tid att återhämta sig, särskilt när döden varit smärtsam eller våldsam. Denna sårbarhet utnyttjar dem och använder till sin fördel. Om döden inträffat väldigt snabbt är det inte omöjligt att själen tror att den fortfarande lever och blir fast på Jorden.

Jag har valt att inkarnera till denna planet vid just denna tidpunkt eftersom det finns ett syfte med det. Det är inte min uppgift att ta hand om dem som gått över på andra sidan. Det arbetet ska ses över och utföras av de väsen som arbetar och finns i de dimensionerna. Varför misslyckas de med det arbetet så katastrofalt? Är det för att de inte bryr sig? Är det för att de vet att det ställer till med problem och därför låter det fortgå? Eller är det för att de som ska ledsaga dessa själar till rätt plats inte når dem på grund av att mörkret, för tillfället, har starkt grepp om denna del av Universum? Det är många frågor som måste få ett klart och tydligt svar. Varför ska jag be allsmäktiga varelser om hjälp i ett arbete som de själva borde utföra? Samma allsmäktiga varelser som påstår kunna röra sig mellan tid och rum, ha vetskap om allt som sker? Har aldrig varit särskilt foglig eller intresserad av att dyrka någon eller någonting. Jag tror att symboler kan ha en stark kraft till att hjälpa mig komma i kontakt med de frekvenserna som symbolerna härstammar ifrån. Symboler är koder och nycklar till att öppna upp vårt medvetande, det är min tro. Jag tror på genuint kärleksljusa väsen som aldrig skulle kränka min suveränitet och istället hjälper mig att ta tillbaka min kraft och all min energi. Jag tror på positiva förebilder som inspirerar mig till att bli bättre än den jag var i går. Jag har inga problem med att hjälpa människor att hitta tillbaka till sig själva, hjälpa dem att läka sig själva, höja medvetandet, beskydda till en gräns, rensa osv. Det är ett ljusarbete som jag kommit hit för att utföra, men så fort den själen väljer att avsluta sitt liv här är mitt arbete slut och någon annan får ta över. Så här borde det fungera om själar hade tillåts leva, växa och utföra sina uppdrag som det var tänkt från allra första början.

AnnunakiSom sagt kärleksljusa väsen respekterar min Fia Vilja, min suveränitet och skulle aldrig någonsin tvinga mig att göra någonting mot min Fria Vilja. Ingen av dessa, ovan nämnda väsen (utomjordingar), respekterar detta. De gömmer sig bakom Universella Lagar och tror sig själva stå över dessa, det gör de inte. De har utnyttjat och manipulerat oss att tro att vi behöver dem, att vi måste dyrka dem, böna och be för att de ska hjälpa oss. Vilken kärleksfull energi skulle vilja bli DYRKAD av någon när vi alla är ETT? Vilken kärleksfull energi skulle vilja tvinga dig på knä och utsätta dig för lidande, liv efter liv, i tusentals år? Hur kan du vara gudomlig, en del av alltet, samtidigt som du bestraffas över att tänka dina egna tankar och följa ditt eget hjärta? Vad är Karma Rådets egentliga syfte? Det går inte ihop i mitt huvud. Allting är fragmenterat och invävt i oändliga slöjor av manipulerande propaganda.

Pusselbitarna har börjat falla på plats. Jag har, under närmare ett år nu, intensivt arbetat med att läka mitt personliga Karma och min släkts Karma. Mina ögon har öppnats upp efter otaliga minnen och bilder från tidigare liv. Jag har klart och tydligt sett var jag givit av min energi och var jag tagit av andras energi. I dag vet jag var jag kommer ifrån, vad mitt syfte är och på vilket sätt jag kan hjälpa andra, om de vill ta emot hjälpen. Mina personliga frågor har besvarats med hjälp av mina medhjälpare och personliga upplevelser. Jag har börjat se sambandet till alla obalanser alltmer och jag vågar ifrågasätta allt som inte känns kärleksfullt i mitt hjärta. Det är trots allt jag som lever MITT liv och får leva med konsekvenserna av MINA val. Men när andras val i form av tankar, känslor och programmeringar, handlingar stoppar mig och mitt flöde i livet är gränsen nådd. Hur du väljer att leva ditt liv, vad du ska tro på är faktiskt upp till dig. Syftet med denna artikel är att ge dig information, vad du sen väljer att göra är upp till dig. För mig är andlighet en del av mig, ett sätt att leva och är inte något tillfälligt tidsfördriv. Det är viktigt för mig personligen att förstå meningen med livet och vad det går ut på för att begripa alla dessa galenskaper i vår värld.

Jag tror på den Oändliga Källan av Ljus och Kärlek. Det senaste halvåret har jag intensivt arbetat med att frigöra mig från all manipulerande och vilseledande energi. Det jag i dag upplever är en inre frihet och tomhet som känns väldigt positivt och kärleksfullt. Det inre och yttre arbetet är inte färdigt, inte så länge dessa destruktiva energier finns i närheten. Jag kommer inom kort att lägga ut en meditationsmetod som kan hjälpa dig att frigöra dig från dessa parasitiska väsen. Nyckeln är att ta tillbaka all personlig kraft och energi som vi, i god tro, givit till dessa gudar, halvgudar och väsen. Vägen till medvetenhet och frekvenshöjning är att sluta se sig själv som ett offer efter yttre omständigheter. Det handlar om att ta tillbaka ALLT det som är DU på alla plan och frekvenser. Därefter börjar du skapa utifrån din egen Gudomliga kraft och kärleksljus. Vad du bör göra är att sluta be om tålamod, förändringar, kärlek, pengar och ställa dig själv frågan ”Vad kan du konkret göra för att skapa det du vill ha mer av i ditt liv”? Att be och vänta på att någon yttre kraft ska hjälpa dig till större förändringar kommer bara att leda dig till mer väntande medan tiden obevekligt går vidare. Det du kommer att få hjälp med är att få svar på hur du själv ska manifestera det du vill ha mer av, vilka verktyg du ska använda, vad du ska tänka på, vilka personer du ska vända dig till osv. Du är din egen skapare till det liv du vill leva och vilket innehåll det ska ha utifrån dina förutsättningar, här och nu.

Det finns ÄKTA Ljusbärare men de lätt kan misstas för de Falska Ljusbärarna som kommunicerar med oss dagligen. Vad vi bör ha mer fokus på är att ha full kontakt med vårt Högre Jag som är länken till den Oändliga Källan. Den kommunicerar till oss direkt via vår egen själ. Vi måste höja vår egen energifrekvens för att ta oss förbi alla mörka hinder. När den kontakten inte längre påverkas av yttre avvikelser kommer vårt liv att bli mer friare och mer kärleksfullt. Vi kommer äntligen att kunna hjälpa oss själva och frigöra oss från mörkrets och falskhetens manipulerande energi och ändlösa läxor som inte är av kärlek, en gång för alla.

Vänligen dela tack

© Diana Sjöbeck

%d bloggare gillar detta: